6. Slutsatser
6.4 Förslag till vidare forskning
Det kan vara intressant att studera hur den kommande lagstiftningen utformas och hur näringslivet tar emot denna. Det skulle också vara av intresse att studera hur intressenterna uppfattar fenomenet hållbarhetsredovisning. Många av de studerade bolagen har idag angivit att kommande lagstiftning är bra då det kommer öka jämförbarheten mellan olika branscher. Ytterligare förslag till vidare forskning inom området skulle därför kunna vara om den nya lagen verkligen ökar jämförbarheten, eller om problemet avseende jämförbarheten kommer att kvarstå på grund av att det finns stora skillnader mellan olika branscher.
53
Referenslista
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB.
Brito Olguin Karla och Håkansson Isabell, Hållbarhetsredovisning i textilindustrin – Vad har Kappahl, Lindex, MQ och H&M för motiv till att redovisa hållbarhet? 2011, http://bada.hb.se/bitstream/2320/9069/1/VT2011-CE04.pdf 2011 [2016-05-03].
Bryman, Alan (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Communication from the Commission to the European parliament, the Council, the European economic and social committee and the Committee of the regions. (2011-10- 25). A renewed EU strategy 2011-14 for corporate social responsibility. Bryssel. KOM(2011) 681 Final.
Deegan, C. (2002), “The legitimizing effect of social and environmental disclosures – a theoretical foundation”. Accounting, Auditing & Accountability Journal, vol. 15, nr 3, p. 282-311.
http://www.emeraldinsight.com.e.bibl.liu.se/doi/pdfplus/10.1108/09513570210435852 [2016-05-25].
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy.
Esaiasson, Peter (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik Oxford.
Fagerström och Hartwig, 2016, Reflektioner kring hållbarhetsredovisningspostulat och syftet med hållbarhetsredovisning. Fördjupning #3/2016 | Balans
http://www.tidningenbalans.se//wp-content/uploads/2016/03/Reflektioner-kring- hallbarhetsredovisningspostulat-och-syftet-med-hallbarhetsredovisning.pdf, [2016-05- 30].
Fastighetsägarna, 2016, Grönt hyresavtal
54
FN-fakta Hållbar utveckling 2012 FN-fakta nr 2/12: Hållbar utveckling
http://www.fn.se/PageFiles/14110/2-12%20H%C3%A5llbar%20utveckling.pdf [2016-05-03].
FN-fakta FN och Näringslivet 2007 Världshorisont 4/07
http://www.fn.se/PageFiles/14110/Fakta%20N%C3%A4ringsliv.pdf [2016-05-23].
From the European Commission. (2001-07-18). Green paper - Promoting a European framework for corporate social responsibility. Bryssel. KOM(2001) 366 Final.
Global Reporting Initiative 2016 About GRI
https://www.globalreporting.org/information/news-and-press-center/press- resources/Pages/default.aspx [2016-05-09].
Global Reporting Initiative, GRI´s history
https://www.globalreporting.org/information/about-gri/gri- history/Pages/GRI's%20history.aspx [2016-05-10].
Great Place to Work 2016, Great Place to Work in 20 seconds. http://www.greatplacetowork.se/omoss [2016-05-31].
Göteborgs Universitet, Vad är ett miljöledningssystem?
http://www.ub.gu.se/info/miljo/4_0/4.1.1.0.vadarMLS.pdf / [2016-05-31].
Karnani. A. (2010-08-23). The case against corporate social responsibility. Wall Street Journal.
http://www.wsj.com/articles/SB10001424052748703338004575230112664504890 [2016-05-10].
Klimatkompassen, Carbon disclosure project
http://www.klimatkompassen.se/index.php?id=348324 [2016-05-31].
Klimatkompassen, Green House Gas Protocol
55
Kompetenscentrum för inomhusmiljö och hälsa, BREEAM http://www.kominmiljo.eu/breeam / [2016-05-31].
Kompetenscentrum för inomhusmiljö och hälsa, EU Green Building http://www.kominmiljo.eu/eu-green-building /[2016-05-31].
Kompetenscentrum för inomhusmiljö och hälsa, Miljöklassad Byggnad/Miljöbyggnad (MB) http://www.kominmiljo.eu/miljoklassad-byggnad-verktyg / [2016-05-31].
Kompetenscentrum för inomhusmiljö och hälsa, Miljöklassning av byggnad http://www.kominmiljo.eu/miljoklassning-av-byggnad / [2016-05-31].
Kompetenscentrum för inomhusmiljö och hälsa, LEED http://www.kominmiljo.eu/leed [2016-05-31].
Lennartsson Rakel, 2014, En redovisning för det 21:a århundradet, Balans nr 1 2014 http://www.tidningenbalans.se/nyheter/en-redovisning-for-det-21a-arhundradet/ [2016-05-04].
Nilsson Emelie och Vestlund Madeleine, Att redovisa hållbarhet - Företags motiv till att hållbarhetsredovisa respektive att inte hållbarhetsredovisa, 2011
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1979151&fileOId=2 436236 [2016-05-31].
Regeringen, Lagrådsremiss - Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy Stockholm den 19 maj 2016.
Scott, William R. (2012). Financial accounting theory. 6. ed. Toronto, Ont.: Pearson Canada.
UN (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. United Nations. http://www.un-documents.net/k-001303.html [2016-05-31].
UN 2016, UN Global Compact thttps://www.unglobalcompact.org/what-is-gc [2016-05- 09].
56
Westermark, Christer (2012). Bokföringslagen, revisionslagen och revisorslagen: samt normer för hållbarhetsredovisning. 3., omarb. uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Övriga källor
Hållbarhetsredovisningar/ Årsredovisningar Atrium Ljungberg http://al.se/globalassets/media/hallbarhet/arsredovisning-2015.pdf Balder 2015 http://www.balder.se/media/56741/balder__r_2015.pdf Castellum 2015 http://www.castellum.se/fileadmin/Castellum_Media/Arsredovisningar/2015/Svenska/c astellum_ar_2015/castellum-filer/pdf/Hallbart_foretagande.pdf Fabege 2015 http://www.fabege.se/Documents/ReportsAndPresentations/2015/AR/Fabege_arsredovi sning_2015.pdf FastPartner 2015 http://mb.cision.com/Main/878/9949231/496561.pdf HEBA Fastighets AB 2015 file:///C:/Users/%C3%84garen/Downloads/HEBA%20%C3%85R%202015%20indexer ad%20(3).pdf Hufvudstaden 2015 http://np.netpublicator.com/netpublication/n54329462 Kungsleden 2015 http://www.kungsleden.se/globalassets/dokument/finansiella-rapporter/kungsledens-gri- bilaga-2015.pdf57 Klövern 2015 http://www.klovern.se/globalassets/dokument/irpress/finansiella- dokument/2015/klovern-hallbarhet15_web.pdf Wallenstam http://vp197.alertir.com/files/press/wallenstam/201604017731-1.pdf Wihlborgs https://www.wihlborgs.se/globalassets/investor- relations/pressmeddelanden/2016/wihlborgs_hallbarhetsredovisning_2015.pdf
Övriga dokument
Atkins, Barrone and Maroune, 2014 From the Big Five to the Big Four? Exploring Extinction Accounting for the Rhinoceros
Presenterat på seminarium på Handelshögskolan i Stockholm 2014-04-29
Johansson Anja och Johansson Karolin, Incitament till hållbarhetsredovisning - En studie av svenska livsmedelsföretag, 2015
Bilaga 1 UN Global Compact principer
UN Global Compact bygger på följande tio principer:
1) Stödja och respektera internationella mänskliga rättigheter inom sfären för företagens inflytande
2) Försäkra att deras egna företag inte är inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter
3) Upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar 4) Eliminera alla former av tvångsarbete
5) Avskaffa barnarbete
6) Avskaffa diskriminering vad gäller rekrytering och arbetsuppgifter 7) Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker
8) Ta initiativ för att stärka ett större miljömedvetande 9) Uppmuntra utvecklandet av miljövänlig teknik
10) Motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning. Den källa vi använt oss för att beskriva principerna är på svenska och punktlistan ovan är en återger principerna i deras helhet (FN-fakta FN och Näringslivet).
2
Bilaga 2 Definitioner av termer från hållbarhetsredovisningarna
Följande definitionslista bifogas av oss författare i syfte att underlätta för läsarna av denna uppsats. De begrepp som här definieras har angetts i de studerade bolagens hållbarhetsredovisningar och bidrar till förståelsen för det hållbarhetsarbete som bedrivs av bolagen.
Carbon disclousure project, CDP är en oberoende, ideell, internationell organisation som arbetar för öppenhet och dialog kring företags koldioxid-utsläpp samt tar
klimatstrategier för att föra denna kunskap vidare till investerare (Klimatkompassen, de
Great Place to Work, GPTW bistår organisationer, inom alla branscher och av alla storlekar, att utvärdera och utveckla sin arbetsplatskultur. De företag som av sina egna medarbetare rankas högst i deras medarbetarundersökningar lyfts fram på deras listor över de bästa arbetsplatserna, och erhåller kvalitetsutmärkelsen Sveriges Bästa Arbetsplatser ( Great Place to Work 2016).
Green House Gas Protocol - Enligt Green House Gas Protocol finns det fem kriterier vilka är av relevans för att bidra till god kommunikation gällande klimat, dessa är: relevant information, heltäckande information, informationslämning som är konsekvent och präglad av öppenhet och korrekthet. Företag som ansluter sig till Green House Gas Protocol åtar sig att ge ut en klimatrapport som är förenlig med protokollets föreskrifter (Klimatkompassen, Green House Gas Protocol).
Gröna hyresavtal - Gröna Hyresavtal är fastighetsbranschens första gemensamma standardmall, vilken syftar till att arbete ska ske för minskad miljöpåverkan från lokaler. Genom hyresavtalet anges vilka åtgärder som hyrestagare och hyresgivare enats om i syfte att minska utsläppen (Fastighetsägarna, 2016).
Miljöledningssystem – ett sätt att administrativt organisera miljöarbetet i en organisation Göteborgs (Universitet, 2016).
3
Miljöklassning av byggnad – olika miljöklassificeringssystem har kommit att växa fram på grund av en ökad medvetenhet kring fastigheters påverkan på miljö
(Kompetenscentrum 2016, Miljöklassning av byggnad).
Olika miljöklassificeringssystem som återfunnits i bolagens hållbarhetsredovisningar definieras nedan.
BRE Environmental Assessment Method, BREEAM kan tillämpas för att klassificera nybyggnadsprojekt, dels vid renovering dels under drift. Hänsyn tas till bland annat miljöaspekter i form av: energi, vatten, avfall, hälsa och
välbefinnande. (Kompetenscentrum 2016, BREEAM).
EU Green Building - ett energieffektiviseringsverktyg som används till att effektivisera kommersiella byggnader inom EU. Greenbuilding syftar till att energianvändningen ska minska med 25 procent i förhållande till tidigare
användning. Vidare ska nybyggnationer hamna 25 procent lägre än de nationella byggreglerna. (Kompetenscentrum 2016, EU Green Building)
Leadership in Energy and Environmental Design, LEED är tillämpbar vid såväl nybyggnationer som under löpande drift, grundversionen är anpassbar. Klassificeringssystemet behandlar blad annat: mark, vatten, energi, kunskap och utbildning. (Kompetenscentrum 2016, LEED)
Miljöbyggnad, ett klassificeringssystem som är tillämpbart vid såväl nybyggnadsprojekt som befintliga byggnader. Vidare ska systemet kunna tillämpas av såväl den enskilda villaägaren som för offentliga fastighetsägare, byggherrar, byggföretag med mera. Systemet behandlar i utvärderingsfasen 16 olika delområden inom innemiljö, energi, material samt kemikalier. (Kompetenscentrum 2016, Miljöklassad)
Uppförandekod – riktlinjer för hur ett företag ska bedriva sin verksamhet med avseende på bland annat etiska, sociala, miljömässiga aspekter.
4
Väsentlighetsanalys/intressentdialog – en undersökning där bolaget tillfrågar sina intressenter vilka hållbarhetsaspekter de finner viktiga.
5
Bilaga 3 Enkät
Hej!
Vi heter Emma Kulander och Clara Lindgren och läser företagsekonomi med inriktning mot redovisning vid Linköpings universitet. Vi är mitt uppe i arbetet med vår C-uppsats som handleds av Sven-Arne Nilsson.
Vi avser att undersöka det allt mer omdiskuterade ämnet hållbarhetsredovisning. Studien syftar till att ta fram de incitament som bolag i fastighetsbranschen har för att hållbarhetsredovisa, för att jämföra om dessa incitament är desamma som för bolag i andra branscher där liknande studier har genomförts. Vi är även intresserade av hur kommande svensk lagstiftning avseende hållbarhetsredovisning kan komma att påverka fastighetsbolagen. Vår undersökning riktar sig mot elva, av oss identifierade,
fastighetsbolag på Stockholmsbörsen. För att öka tillförlitligheten i vår undersökning och få mer utförlig information har vi skapat några frågor som vi önskar att ni besvarar. För att komma till frågorna klickar ni på länken nedan.
https://sv.surveymonkey.com/r/GWDB7DW Tack för er tid!
Vid frågor kontakta oss på mailadress emmku069@liu.se eller telefon 070-XXXXXXX (Telefonnummer borttaget inför publicering)
6
Länkens innehåll
1. Vilket företag representerar du?
2. Sedan vilket år hållbarhetsredovisar ert företag?
3. Vilka är de viktigaste anledningarna till att ni hållbahetsredovisar? (markera max 5) [ ] Samhällsenligt ansvarstagande [ ] Etiskt ansvarstagande [ ] Ansvarstagande för miljön [ ] Efterfrågan från hyresgäster [ ] Efterfrågan från leverantörer [ ] Efterfrågan från ägare [ ] Efterfrågan från anställda [ ] Påverkan från media
[ ] Arbete mot mutor och korruption
[ ] Förberedelse inför kommande lagreglering på området [ ] Varumärkesstärkande
[ ] Skapande av långsiktig lönsamhet [ ] Övrigt (vänligen specificera)
4. Varför anser ni dessa vara viktigast?
5. Använder ni era v GRI:s (frivilligt ramverk för hållbarhetsredovisning) redovisningsnormer gällande hållbarhetsredovisning?
[ ] Ja [ ] Nej
6. Varför/varför inte? (kommentera gärna om ni använder er utav några andra frivilliga regelverk)
7
7. Från och med det räkenskapsår som påbörjas 2017 kommer en ny svensk lag gällande hållbarhetsredovisning, att börja tillämpas av visa företag. Enligt EU- direktivet, som ännu inte kommit till uttryck i svensk lagtext, ska företag med mer än 500 anställda, från och med den årsredovisning som avges för 2017, infoga en hållbarhetsredovisning i sin finansiella rapportering. I dagsläget är det oklart om den svenska lagstiftaren kommer att kräva att fler företag än de som anges i direktivet ska omfattas i den svenska lagen.