Den här studien om högpresterande elever i matematik, har inte fokuserat på hemmets roll för elevernas utveckling i särskilt stor utsträckning, vilket skulle vara intressant för vidare forskning. Att intervjua föräldrar om deras syn på ämnet och vad de tror har påverkat deras barn att bli högpresterande, skulle ge ytterligare förståelse för påverkansfaktorer och avgörande orsaker för framgång inom matematikämnet. Vidare efterlyses en studie som kan ge svar på hur motivation och variation påverkar högpresterande elevers utveckling i matematik på sikt, och vad som händer om de utsätts för krav och utmaningar.
30
7 Referenser
Ahlberg, Ann (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. I: Matematik från början. Göteborg: Nämnaren Nationellt centrum för matematikutbildning.
Alén, Leif (2006). Matematik för alla? – Hur lärare arbetar med individualisering. Örebro: Örebro Universitet (C-uppsats). Hämtad den 24 februari 2009
URL: http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:137419
Barger, Rita (1998). Math for the gifted child. Jefferson City: Gifted Association of Missouri.
Barger, Rita (2001). Begåvade elever behöver också hjälp. (Claes Johansson övers.). Nämnaren, 3, 18-23. Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (Björn Nilsson övers.). Malmö: Liber.
Csikszentmihalyi, Mihaly, Rathunde, Kevin & Whalen, Samuel (1993). Talented teenagers: roots of success and failure. Cambridge: Cambridge University
Dunn, Rita, Dunn, Kenneth & Treffinger, Donald J. (1995). Alla barn är begåvade – på sitt sätt. (Annika Gegenheimer övers.). Jönköping: Brain Books.
Europarådet (1994). Recommendation 1248 on education for gifted children. Hämtad den 23 mars 2009. URL: http://assembly.coe.int/Main.asp?link=/Documents/AdoptedText/ta94/EREC1248.htm Freeman, Joan (1998). Education the very able: current international research. London: Stationery Office
Gustafsson, Jan-Eric & Myrberg, Eva (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat. Stockholm: Skolverket. Hämtad den 20 april 2009
URL: http://www.skolverket.se
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder. (Björn Nilsson övers.). Lund: Studentlitteratur.
Koshy, Valsa (2001). Teaching Mathematics to Able Children. London: David Fulton Publishers.
Koshy, Valsa, Ernest, Paul & Casey, Ron (2009). Mathematically gifted and talented learners: theory and practice. International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, 40, (2), 213-228. Hämtad den 1 april 2009.
URL: http://www.informaworld.com/smpp/title~content=t713736815
Krutetskii, Vadim Andreevich (1976). The psychology of mathematical abilities in schoolchildren (Joan Teller övers.). Chicago: University of Chicago Press.
Kylén, Jan- Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier Utbildning. Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Viveca (2002). Införande av godkändgränsen – konsekvenser för lärare och elever. I: Skolverket, Att bedöma eller döma – tio artiklar om bedömning och betygsättning.
Lindgren, Karin (2006). Meningsfull undervisning för högpresterande. Skolvärden, 19, 14-15
Löwing, Madeleine (2006). Matematikundervisningens dilemman – Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik – för skola, hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Mattsson, Linda & Vaderlind, Paul (2008). Elever med särskilda förmågor. Nämnaren, 3, 22-24. Montgomery, Diane (1996). Educating the able. London: Cassell
31 Olsson, Lina S. & Rivas, Salvador (2008). Jisses! Jag gör ju ingenting! – Lärares erfarenheter av och tankar om individualisering av matematikundervisning. Norrköping: Linköpings Universitet. (C-uppsats). Hämtad den 8 mars 2009.
URL: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:18300
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Roland S. (1997). Annorlunda land. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Pettersson, Eva (2008). Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk praktik. Växjö: Växjö Universitet. (Licentiatuppsats). Hämtad den 23 februari 2009.
URL: http://vxu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:206499
Robenhagen, Ole (1996). Gør skolen noget for højdespringerne – og de andre talenter? I: Hansen, Vagn Rabøl & Robenhagen, Ole. (Red). På det jævne og i det himmelblå - talenter i skolen. Köbenhavn: Danmarks Pædagogiske Institut.
Sandahl, Anita & Unenge, Jan (1999). Lärarguide i matematik. Del 1 – Den inledande matematikundervisningen. Stockholm: Natur och Kultur
Skolverket (2000). Kursplan i matematik. Hämtad den 5 maj 2009. URL: http://www.skolverket.se
Skolverket (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002.
Stockholm: Skolverket. Hämtad den 30 mars 2009. URL: http://www.skolverket.se
Skolverket (2006). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad den 6 april 2009.
URL: http://www.skolverket.se
Skolverket (2007). Attityder till skolan 2006: elevernas och lärarnas attityder till skolan.. Stockholm: Skolverket. Hämtad den 30 mars 2009.
URL: http://www.skolverket.se
Skolverket (2009a). Beviljade spetsutbildningar. Hämtad den 13 april 2009. URL: http://www.skolverket.se/sb/d/2635/a/14878
Skolverket (2009b). Skolverkets bild av utvecklingen av kunskapsresultaten i grundskolan och av elevers studiemiljö. Ett sammanfattande underlag avseende utvecklingen av kunskapsresultaten i grundskolan ur ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket. Hämtad den 8 maj 2009.
URL: http://www.skolverket.se
Skolöverstyrelsen (1955). Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955. Stockholm: Norstedt. Skolöverstyrelsen (1963). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen (1969). Läroplan för grundskolan – Allmän del. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Lgr 80. Stockholm: Liber UtbildningsFörlaget. Sollervall, Håkan & Wistedt, Inger (2004) Att stödja elever med intresse och fallenhet för matematik. I:
Fritzén, L. (red.). På väg mot integrativ didaktik. Växjö: Växjö Universitet.
Undervisningsplan för rikets folkskolor den 31 oktober 1919. (1949). Stockholm: Svenska bokförlaget, Norstedt Unenge, Jan (1999). Skolmatematiken, i går , i dag och i morgon. Stockholm: Natur och Kultur.
Vetenskapsrådet (2005). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 5 maj 2009.
URL: http://www.vr.se
32 Wallby, Karin, Carlsson, Synnöve & Nyström, Peter (2001). Elevgrupperingar – en kunskapsöversikt med fokus
på matematikundervisning. Stockholm: Skolverket: Liber Distribution.
Wallén, Göran (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. (2a uppl.) Lund: Studentlitteratur. Wistedt, Inger (2005). En förändrad syn på matematikbegåvningar? I: Nämnaren, 3, 53-55.
Wistedt, Inger & Lagergren, Robert (2006). Pedagogik för elever med intresse och fallenhet för matematik. Nämnaren Nr. 3 s. 16-21.
Wärnlund, Marielle (2008). Nivågrupper i matematik? – Synpunkter från lärare som undervisar i årskurs 7-9. Kalmar: Högskolan i Kalmar (C-uppsats). Hämtad den 23 februari 2009.
URL: http://hik.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1035
Young, Peter & Tyre, Colin (1992). Gifted or able? : realizing children’s potential. Buckingham: Open University Press