Ett förslag på vidare forskning skulle vara att undersöka läkares kunskaper i nutrition då vissa nutritionsåtgärder är ordinationer. En fallstudie, där forskaren följer en äldre patient, som bedöms som undernärd eller i riskzonen för undernäring,
noggrant genom vårdförloppet. Detta skulle utmynna i ny kunskap och kanske ge en ny status för nutritionen bland äldre och sköra patienter.
Konklusion
Överlag delade sjuksköterskorna bilden av den nutritionsproblematik som kommer till uttryck i den forskning som presenterades i bakgrunden. För att lösa denna problematik framhöll många av dem behovet av ökade resurser i form av fler sjuksköterskor och undersköterskor. Genom att minska på den enskilda
sjuksköterskans arbetsbörda hade nutritionen, som av sjuksköterskorna ansågs vara viktig, hunnits med bättre. Studien visar även att det förekommer en upplevd brist på nutritionskunskap tillsammans med en önskan om att få mer utbildning på området. I slutändan tycks problematiken vara en resursfråga och därmed en
prioriteringsfråga där nutritionen i vissa fall bortprioriteras och hamnar i skymundan.
Referenslista
Agerberg, M. (2009). Var femte sjukhuspatient undernärd. Läkartidningen, 106(49), 3322–3323.
Ahmed, T., & Haboubi, N. (2010). Assessment and management of nutrition in older people and its importance to health. Clinical Interventions in Aging, 5, 207-216. doi:https://doi.org/10.2147/CIA.S9664
Andersson, L. (2008). Ålderism (uppl. 1). Malmö: Holmbergs i Malmö AB. Bjerrum, M., Tewes, M., & Pedersen, P. (2011). Nurses’ self- reported knowledge about and attitude to nutrition - before and after a training programme.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), 81-89.
doi:10.1111/j.1471-6712.2011.00906.x
Borgström, A. (2007). Sverige har lägst antal vårdplatser i Europa. Läkartidningen,
104(6), 396–397.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl. ed.). Malmö: Liber.
Cadman, L., & Findlay, A. (1998). Assessing practice nurses’ change in nutrition knowledge following training from a primary care dietician. Journal of Reaserch
Society, 118(4), 206-209. doi:10.1177/146642409811800403
Crogan, N., & Shultz, J. (2000). Comparing nutrition knowledge exam scores with reported nutrition topics of interest among nursing home nurses. Journal for nurses
in staff development, 16(6), 277-281.
Dahl-Eide, H. D., Halvorsen, K., & Almendingen, K. (2015). Barriers to nutritional care for the undernourished hospitalised elderly: perspectives of nurses. Journal of
Clinical Nursing, 24(5–6), 696–706. doi:10.1111/jocn.12562
Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Ed.),
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (1. uppl.
ed., pp. 163–173). Lund: Studentlitteratur.
Glasberg, A.-L. (2007). Stress of conscience and burnout in healthcare. The danger of deadening one´s conscience. Hämtad 2017-03-30, från DiVA
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (1:3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Högskoleförordning. (SFS 1993:100). Hämtad 2017-02-12, från Riksdagen
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
Jameton, A. (1984). Nursingpractice: the ethical issues. New Jersey: Englewood Cliffs.
Jönsson, H. (2009). Äldreomsorgen, ålderismen och de nästan döda. I H. Jönsson (Ed.), Åldrande, åldersordning, ålderism (uppl. 1, pp. 191–209). Linköping: Linköping University Electronic Press.
Kim, H. (2010). The nature of theoretical thinking in nursing (3 uppl.). New York: Springer Pub. Co.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. In M. Henricson (Ed.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (pp. 69–94). Lund:
Studentlitteratur.
Labossiere, R., & Bernard, M. A. (2008). Nutritional considerations in
institutionalized elders. Current Opinion in Clinical Nutrition and Metabolic Care,
11(1), 1-6. doi:10.1097/MCO.0b013e3282f323e0
Lag om etikprövning av forskning som avser människor. (SFS 2003:460). Hämtad 2017-02-08, från Riksdagen
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Lövtrup, M. (2015). Statistik från SKL: Färre vårdplatser, fler överbeläggningar. Hämtad 2017-04-04, från Läkartidningen
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2015/06/Farre-vardplatser-fler-overbelaggningar/
Manthorpe, J., & Watson, R. (2002). Poorly served? Eating and dementia. Journal of
Munch, C., Pedersen, P., Faergeman, K., & Thulstrup, A. M. (2006). Knowledge and attitude of the nursing staff in relation to nutrition of elderly residents in nursing homes - a questionnaire survey. Vård i Norden, 26(1), 20-24.
doi:10.1177/010740830602600105
Nilsson, O. (2016). Stora insatser krävs för att klara 40-talisternas äldreomsorg. hämtad 2017-02-21, från Statistiska centralbyrån http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Stora-insatser-kravs-for-att-klara-40-talisternas-aldreomsorg/# Ohlin, E. (2016). Vårdplatserna blev ännu färre 2015. Hämtad 2017-03-27, från Läkartidningen
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2016/06/Vardplatserna-annu-farre-/
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv (3. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
SCB. (2012). Sveriges Framtida Befolkning 2012–2060.Hämtad 2017-04-03, från Statistiska Centralbyrån
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/be0401_2012i60_br_be51br1202.pdf SKL, & Socialstyrelsen. (2015). Öppna Jämförelser 2015. Hämtad 2017-04-03, från Socialstyrelsen
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20058/2016-3-1.pdf
Skolinspektionen. (2015). Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar. Hämtad 2017-02-26, från Skolinspektionen
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporte r/kvalitetsgranskningar/2016/extra-anpassningar/intervjuguide.pdf
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2017-02-10, från Barnmorskeförbundet
http://www.barnmorskeforbundet.se/wp-content/uploads/2015/04/2005-105-1_20051052-Leg-Ssk.pdf
Socialstyrelsen. (2011a). Mat och måltider inom hälso- och sjukvården: Exempel från sjukvårdsverksamhet. Hämtad 2017-04-04, från Socialstyrelsen
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18472/2011-11-8.pdf
Socialstyrelsen. (2011b). Näring för god vård och omsorg. Hämtad 2017-02-08, från Socialstyrelsen
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18400/2011-9-2.pdf
Socialstyrelsen. (2016). Statistik om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Hämtad 2017-02-10, från Socialstyrelsen
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20229/2016-6-16.pdf
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring. (SOSFS 2014:10). Hämtad 2017-02-10, från Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19615/2014-11-23.pdf
Stubberud, D.-G., Almås, H., & Kondrup, J. (2011). Nutrition vid sjukdom. I H. Almås, Stubberud, D-G. & Grønseth R. (Ed.), Klinisk omvårdnad 1 (uppl. 2, pp. 471– 498). Stockholm: Liber AB.
Vanderwee, K., Clays, E., Bocquaert, I., Verhaeghe, S., Lardennois, M., Gobert, M., & Defloor, T. (2011). Malnutrition and nutritional care practices in hospital wards for older people. Journal of Advanced Nursing, 67(4), 736-746. doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05531.x
Vetenskapsrådet, (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2017-02-26, från CODEX http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Watson, J. (1985). Nursing: The philosophy and science of caring. Boston: Brown and Company.
Westergren, A. (2014). Nutrition och ätande. I A.-K. Edberg, & Wijk, H. (Ed.),
Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (pp. 265–296). Lund: Studentlitteratur.
WHO. (2011). Humanity’s Aging. Hämtad 2017-04-03, från World Health Organization http://www.who.int/ageing/publications/global_health.pdf WMA. (2013). Declaration of Helsinki. Hämtad 2017-02-08, från World Medical Association https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Bilagor
Bilaga 1
Studie om nutrition vid vård av äldre Institutionen för Omvårdnad ht16
Informationsblad
Mitt namn är Linn Strömberg och jag läser Sjuksköterskeprogrammet 5:e terminen vid Umeå Universitet. Under termin 5 skriver vi en kandidatuppsats (15hp) inom ämnet Omvårdnad, som ligger till grund för vår examen. Min uppsats kommer att handla om sjuksköterskans erfarenhet och syn på nutritionens betydelse vid vård av äldre.
Deltagandet i studien är helt frivilligt och kan avbrytas närhelst sjuksköterskan önskar. Intervjufrågorna kommer att handla om sjuksköterskans erfarenhet och syn på nutritionens betydelse vid vård av äldre samt utbildning inom området.
Intervjuerna kommer att spelas in och skrivas ut ordagrant (transkriberas) för att därefter analyseras. Inspelat material kommer att raderas efter transkribering. Intervjuerna kommer endast användas för uppsatsen. Avdelning och samtliga
deltagare kommer att förbli anonyma.
Jag vänder mig därför till dig som verksamhetschef för att få tillåtelse att genomföra intervjuer med frivilliga sjuksköterskor på dina avdelningar.
Om du har frågor är du varmt välkommen att kontakta mig via uppgifterna nedan.
Personuppgifter
Namn: Linn Strömberg
E-mail: stromberg.linn@gmail.com Mobilnummer: 073 809 25 56
Handledare: Professor Sture Åström, sture.astrom@umu.se
Härmed tillåter jag att Linn Strömberg får intervjua sjuksköterskepersonal på avdelningen
____________________________ ____________________________
Underskrift ……….Namnförtydligande
Bilaga 2
Studie om nutrition vid vård av äldre Institutionen för Omvårdnad ht16
Informationsblad
Mitt namn är Linn Strömberg och jag läser Sjuksköterskeprogrammet 5:e terminen vid Umeå Universitet. Under termin 5 skriver vi en kandidatuppsats (15hp) inom ämnet Omvårdnad, som ligger till grund för vår examen. Min uppsats kommer att handla om sjuksköterskans erfarenhet av nutritionens betydelse vid vård av äldre inom akut slutenvård.
Det är viktigt att sjuksköterskor har kompetens att bedöma patienters näringsbehov. Både för litet och för stort näringsintag är ohälsosamt och kan bidra till
komplikationer. Jag vänder mig därför till dig som erfaren sjuksköterska som kan bidra till att få mer kunskap på området. Du ska ha arbetat minst 12 månader på din avdelning och du får gärna vara specialistutbildad, dock ingen vidareutbildning inom nutrition. Jag söker blandade erfarenheter!
Deltagandet i studien är helt frivilligt och kan avbrytas närhelst du önskar.
Intervjuerna tar ungefär 10–20 minuter, lite beroende på hur du svarar på frågorna. Intervjufrågorna kommer att handla om din erfarenhet av nutritionens betydelse vid vård av äldre samt utbildning inom området. Intervjuerna kommer att spelas in och skrivas ut ordagrant (transkriberas) för att därefter analyseras. Transkriberingen kommer endast vara tillgängligt för mig och min handledare och det transkriberade materialet kommer endast användas för uppsatsen. Inspelat material kommer att raderas efter transkribering. Avdelning och samtliga deltagare kommer att förbli
anonyma. Intervjuerna kan ske var du vill - jobbet, hemma eller någon annan valfri
plats.
Om du har frågor är du varmt välkommen att kontakta mig via uppgifterna nedan.
Personuppgifter
Namn: Linn Strömberg
E-mail: stromberg.linn@gmail.com Mobilnummer: 073 809 25 56
Bilaga 3