Vad avser förslag till vidare forskning anser jag att kvalitativa studier kring nyckelkomponenter bakom hedersrelaterad problematik är behövliga i syfte att ytterligare kartlägga fenomenet. Hur ryktesspridning preventivt ska bemötas och hanteras i arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck är betydelsefullt likväl hur hedersvåldshandlande individers förhållningssätt gentemot det individuellt och kollektivt genererade trycket om hedersvåldshandlande kan arbetas med i behandling.. Föreliggande studie redogör för samspelet mellan flertalet, inom hedersrelaterat våld och förtryck, nyckelkomponenter. Denna teoretiska kunskap är avgörande i rollen som handläggare och bör användas i ärendehanteringen inom socialtjänst. Jag anser att det föreligger ett omfattande behov av kunskap om hur ryktesspridningens betydelse konkret kan implementeras i utredares förfarandesätt. Utveckling av bedömningsinstrument inriktade på hedersrelaterat våld och förtryck i vilka hedersproblematikens samtliga avgörande komponenter tas hänsyn till är därför ett förslag till vidare forskning
55
Referenslista
Alasuutari, Pertti (1995). Researching culture: Qualitative method and cultural studies. London: Sage.
Allport, Gordon & Postman, Leo (1947). The psychology of rumor. New York: Holt, Rinehart and Winston.
Awwad, Amani (2001). Gossip, scandal, shame and honor killing: A case for social constructionism and hegemonic discourse. Social Thought & Research, 24 (1-2), 39-52.
Baianstovu, í Rúna (2012). Mångfald som demokratins utmaning – En studie av hur socialtjänsten som välfärdsbyråkrati och moralisk samhällsinstitution förstår och hanterar kulturell mångfald. Örebro Universitet: Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Bak, Maren (2013). Förebygga hedersrelaterat våld - hur gick det? En utvärdering av tre projekt
från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Länsstyrelsen i Västra Götaland. Berensen, Bernard (1952). Rumor and reflection. New York: Simon and Schuster.
Bauman, Zygmunt & May, Tim (2004). Att tänka sociologiskt. Göteborg: Bokförlaget Korpen. Baumeister, Roy & Zhang, Liqing & Vohs, Kathleen (2004). Gossip as cultural learning. Review of
general psychology, 8 (2), 111-121. doi:10.1037/1089-2680.8.2.111
Ben-Ze’ev, Aaron (1994). The vindication of gossip. I Goodman, Robert & Ben-Ze’ev, Aaron (red.), Good gossip (s. 11-24). Lawrence, KS: University Press of Kansas.
Brinkmann, Svend & Kvale, Steinar (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Börjesson, Bengt & Börjesson, Martin & Svedberg, Lars (2006). Att utveckla kunskapen i socialt arbete genom att återigen sätta praktiken i centrum, I Meeuwisse, Anna (red.) & Sunesson, Sune & Swärdh, Hans. Socialt arbete, en grundbok (s.368-384). Stockholm: Natur och kultur.
Börjesson, Mats & Rehn, Alf (2009). Makt. Stockholm: Liber AB.
Collins, Randall (2004). Interaction ritual chains. Princeton: Princeton University Press.
Crick, Nicki & Nelson, David & Morales, Julie & Cullerton-Sen, Crystal & Casas, Juan & Hickman, Susan (2001). Relational victimization in childhood and adolescence: I hurt you through the grapevine. I Juvonen, Jaana & Graham, Sandra (red.), Peer assessment in school: the plight of the vulnerable and victimized (s. 196-214). New York: Guilford Press.
DiFonzo, Nicholas & Bordia, Prashant (2007a). Rumor, gossip and urban legends. Diogenes 2007, 54 (19), 19-35. doi:10.1177/0392192107073433
DiFonzo, Nicholas & Bordia, Prashant (2007b). Rumors Influence: Toward a Dynamic Social Impact Theory of Rumor, I Pratkanis, Anthony (red.), The science of Social Influence: Advances and Future Progress (s. 271-296). Philadelphia: Psychology Press.
DiFonzo, Nicholas & Bordia, Prashant & Rosnow, Ralph (1994). Reining in rumors. Organizational Dynamics 23 (1), 47-62. doi:10.1016/0090-2616(94)90087-6
DiFonzo, Nicholas & Bourgeois, Martin & Suls, Jerry & Homan, Christopher & Stupak, Noah & Brooks, Bernard & Ross, David & Bordia, Prashant (2013). Rumor clustering, consensus, and polarization: Dynamic social impact and self-organization of hearsay. Journal Of Experimental Social Psychology, 49 (3), 378-399. doi:10.1016/j.jesp.2012.12.010
Dunbar, Robin (2004). Gossip in evolutionary perspective. Review of general psychology, 8 (2), 100- 110. doi:10.1027/1089-2680.8.2.100
Eder, Donna & Enke, Janet (1991). The structure of gossip: Opportunities and constraints on collective expression among adolescents. American Sociological Review, 56 (4), 494-508. doi:10.2307/2096270
Eldén, Åsa (2001). "If she is alive, people want to see more and more." gossip, divided femaleness and honor among Swedish women from the Middle East. Sociologisk Forskning, 38 (3-4), 115-147.
Faqir, Fadia (2001). Intrafamily femicide in defence of honour: The case of jordan. Third World Quarterly, 22 (1), 65-82.
56
Farley, Sally (2011). Is gossip power? The inverse relationships between gossip, power, and likability. European Journal Of Social Psychology, 41 (5), 574-579. doi:10.1002/ejsp.821 Feinberg, Matthew & Willer, Robb & Stellar, Jennifer & Keltner, Dacher (2012). The virtues of
gossip: Reputational information sharing as procosial behavior. Journal of Personality and Social Psychology, 102 (5), 1015-1030.
Fiske, Susan (2004). Social beings: a core motives approach to social psychology. New Jersey: John Wiley & Sons.
Foster, Eric (2004). Research on gossip: taxonomy, methods and future directions, Review of general psychology 8, 78-99.
Goffman, Erving (1959). The presentation of self in everyday life. New York: Anchor Books. Goffman, Erving (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Studentlitteratur AB: Penguin
Books.
Heath, Chip & Bell, Chris & Sternberg, Emily (2001). Emotion Selection in Memes: The Case of Urban Legends. Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 81 (6), 1028-1041. doi:10.1037/0022-3514.81.6.1028
Johansson, Thomas & Lalander, Philip (2010). Vardagslivets socialpsykologi. Malmö: Liber. Johansson, Thomas & Lalander, Philip (2012). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Jordan, Bill (2003). Social work, mobility and membership. SW&S. Social work and society. International Online Journal, Volume 1, Issue 1.
Kapferer, Jean-Noël (1998). Rykten – världens äldsta nyhetsmedium. Stockholm: Norstedts. Kropp, P. Randall & Belfrage, Henrik & Hart, D. Stephen (2013). Bedömning av risk för
hedersrelaterat våld – PATRIARK. Proactive Resolutions.
Kurland, Nancy & Pelled, Lisa Hope (2000). Passing the word: Toward a model of gossip and power in the workplace. The academy of management review, 25 (2), 428-438. Doi:10.2307/259023 Kvale, Steiner (1997). Den kvalitativa forskningen. Lund: Studentlitteratur.
Laouini, J. (2013). I betraktarens ögon – En kvalitativ studie om kollektivets betydelse för hedersrelaterat våld utifrån hedersvåldsutsatta unga kvinnors subjektiva skildringar
(kandidatuppsats). Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Örebro Universitet. Tillgänglig:http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:628384/FULLTEXT02
Larsson, Sam (2005) Kvalitativ metod – en introduktion. I Larsson, Sam & Lilja, John & Mannheimer, Katarina (red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. (s. 19-38) Lund: Studentlitteratur.
Latané, Bibb & Bourgeois, Martin (1996). Experimental evidence for dynamic social impact: The emergence of subcultures in electronic groups. Journal of Communication, 46, 35-47. Layder, Derek (1997). Modern social theory – key debates and new directions. London: UCL Press. Länsstyrelsen i Stockholms län (2006). Ungdomsmottagningarnas arbete mot hedersrelaterat våld –
ett kompetens- och metodutvecklingsprojekt i Stockholms län. Rapport 2006:28. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.
Länsstyrelsen i Uppsala län (2008). När man krockar – ett handläggningsstöd för socialtjänsten om hedersrelaterat våld och generationskonflikter kring traditioner, seder och bruk. Uppsala: Länsstyrelsen i Uppsala län.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2009). Fem steg – ett bidrag till socialtjänstens arbete med familjer där barn utsatts för sådant hedersrelaterat våld att de måste skyddas. Rapport 2009:39. Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Länsstyrelsen i Östergötlands län och Rädda barnen (2011). Det handlar om kärlek – ett projekt om barns och ungdomars rättigheter. Norrköping: Länsstyrelsen i Östergötlands län.
Länsstyrelsen i Östergötlands län (2015) Socialtjänstens arbete mot hedersrelaterat våld. Hedersrelaterat våld och förtryck. Hämtat 2015-05-03 från
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/hedersfortryck/Sv/socialtjansten/Pages/default.aspx Lööf, Doriana (2005). Informationssökning. I Larsson, Sam & Lilja, John & Mannheimer, Katarina
(red.) Forskningsmetoder i socialt arbete. (s. 347-366). Lund: Studentlitteratur.
McAndrew, Francis & Milenkovic, Megan (2002). Of tabloids and family secrets: The evolutionary psychology of gossip. Journal Of Applied Social Psychology, 32 (5), 1064-1082.
57
McAndrew, Francis & Bell, Emily & Garcia, Contitta (2007). Who do we tell and whom do we tell on? Gossip as a strategy for status enhancement. Journal Of Applied Social Psychology, 37 (7), 1562-1577. doi:10.1111/j.1559-1816.2007.00227.x
McAndrew, Frank (2008). Can gossip be good? Scientific American mind, 19 (5), 26-33. NCK (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck – en kunskaps- och forskningsöversikt. Uppsala
Universitet: Nationellt center för kvinnofrid.
Nylén, Ulrica (2005). Att presentera kvalitativa data. Stockholm: Liber AB.
Ohja, A. (1973). Rumor research: An overview. Journal of the Indian Academy of Applied Psychology 10, 56-64.
Pendleton, Susan (1998). Rumor research revisited and expanded. Language and communication, 18 (1), 69-86. Doi:10.1016/S0271-5309(97)00024-4
Pérez, Enrique (2014). Vad vet vi om de insatser socialtjänsten gör i hedersrelaterade konflikter inom familjen? Malmö högskola: Institutionen för socialt arbete.
Rikspolisstyrelsen (2009). Hedersnormer och hedersrelaterat våld.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Rosnow, Ralph (1974). On rumor. Journal of Communication 24 (3), 26-38. Doi:10.1111/j.1460- 2466-1974.tb00386.x
Rosnow, Ralph & Fine, Gary (1976). Rumor and gossip: The social psychology of hearsay. New York: Elsevier.
Rosnow, Ralph & Kimmel, Allan (2000). Rumor, I Kazdin, Alan (red.), Encyclopedia of Psychology, Vol. 7 (s. 122-123) New York: Oxford University Press and American Psychological
Association.
Rosnow, Ralph (2001). Rumor and gossip in interpersonal interaction and beyond: A social exchange perspective, I Kowalski, Robin (red.), Behaving badly: Aversive behaviors in interpersonal relationships (s. 203-232). Washington, DC: American Psychological Association.
Rothbaum, Fred & Weisz, John & Snyder, Samuel (1982). Changing the world and changing the self: A two-process model of perceived control. Journal of Personality and Social Psychology, 42 (1), 5-37. Doi:10.1037/0022-3514.42.1.5
Schlytter, Astrid & Högdin, Sara & Ghadimi, Mariet & Backlund, Åsa & Rexvid, Devin (2009). Oskuld och heder - En undersökning av flickor som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad – omfattning och karaktär. Institutionen för socialt arbete. Stockholms universitet.
Schlytter, Astrid & Linell, Hanna (2008). Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext – en studie av omhändertagna flickor. Forsknings- och utvecklingsenheten för socialtjänstens individ- och familjeomsorg i nordvästra Stockholm, Forskningsrapport 2008:2. Ockelbo: Tryckpaketet.
Sedem, Mina (2012). Rädsla för förlust av liv och heder. Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
Silverman, David (2011). Doing qualitative research. Londo: SAGE Publications Ltd.
Sjögren, Annick (1993). Här går gränsen – om integritet och kulturella mönster i Sverige och medelhavsområdet. Stockholm: Dialogos Förlag.
Skytte, Marianne & Montesino, Norma (2006). Kulturella perspektiv inom socialt arbete. I Meeuwisse, Anna (red.) & Sunesson, Sune & Swärdh, Hans. Socialt arbete, en grundbok (s.285-300) Stockholm: Natur och kultur.
Smith, Laura & Lucas, Kenya & Latkin, Carl (1999). Rumor and gossip: social discourse on HIV and AIDS, Anthropology and medicine 6, 121-131.Berensen, Bernard (1952). Rumor and reflection. New York: Simon and Schuster.
Socialstyrelsen (2007). Frihet och ansvar – En undersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma över sina liv. Lägesbeskrivning, 2007-131-27.
Socialstyrelsen (2009). Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld – Alla kommuners ansvar - Slutrapport från en nationell tillsyn 2008–2009.
Socialstyrelsen (2013a). Konsekvensutredning – förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer.
58
Socialstyrelsen (2013b). Metod och resultat - Öppna jämförelser 2013 – stöd till brottsoffer. Socialstyrelsen (2014). Vänd dem inte ryggen – utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och
förtryck.
Socialstyrelsen och Länsstyrelserna (2005). Nationellt konsultativt stöd för socialtjänst och andra verksamheter i arbetet mot hedersrelaterat våld.
SOSFS 2009:22. Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.
SOU 2014:49. Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. Förslag för ett effektivare arbete. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Thurén, Torsten (2013). Källkritik. Stockholm: Liber AB.
Thyer, Bruce (2011). The Handbook of social work research methods. Los Angeles: SAGE Publications Ltd.
Trost, Jan (2011). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur AB.
Turcotte, Dana (2013). Gossip and the group: A self-categorization perspective. Dissertation Abstracts International, 73.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk–samhällsvetenskaplig forskning, Elanders Gotab. Hämtad den 14 maj 2015 från http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Wikan, Unni (2005). En fråga om heder. Stockholm: Ordfront.
Wikan, Unni (2009). Om heder. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. Åklagarmyndigheten (2006). Hedersrelaterat våld. Handbok.
Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande – Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
59
Bilaga 1 – Informationsblad vid deltagande i studien
Inledningsvis vill jag förklara att jag inser hur känsligt detta ämne kan vara för dig och det är min förhoppning om att Du känner att Din integritet och vilja respekteras.
Syftet med denna studie är att undersöka så kallat hedersrelaterat våld och förtryck: negativ ryktesspridning och dess betydelse för det upplevda våldet.
Kriterium för deltagande i studien är: intervjuperson i ålder mellan 18 – 25 år med långvarig subjektiv erfarenhet av hedersrelaterat våld och förtryck.
Intervjuerna kommer att ske via telefon och samtalet kommer att spelas in. Efter det kommer inspelningen att transkriberas - skrivas av på dator. Förhoppningen är att ingen kommer att kunna identifiera Dig som deltagare i denna studie. Jag kommer att försäkra mig om detta på följande sätt:
Jag kommer att helt avstå från att nämna Dig vid ditt riktiga namn och istället använda mig av påhittade namn som vi kommer överens om vid intervjutillfället, Jag kommer att helt avstå från att skriva ut information från samtalet som Du känner dig obekväm med. Jag kommer att maila Dig transkriberingen av samtalet som Du får möjlighet att läsa igenom och markera stycken i texten, som Du finner vara för avslöjande, som jag sedan utelämnar när jag skriver uppsatsen,
Jag kommer att förvara ljudinspelningen på sådant sätt att enbart jag har tillgång till dem. Efter det att samtalet transkriberats kommer jag att radera ljudinspelningarna och efter det att uppsatsen är färdigskriven kommer jag att radera transkriberingarna – inga spår av samtalen kommer att finnas kvar.
Den information som jag samlar in från Dig kommer alltså att behandlas konfidentiellt och ingen kommer att veta med säkerhet, genom att läsa studiens resultat, att just Du har deltagit. Du har, under intervjun, alltid rätt att avstå från att svara på frågor om Du av någon anledning känner att Du inte skulle vilja svara och detta utan att behöva motivera varför. Du har också alltid rätt att, om du känner för det, avbryta intervjun helt och även detta utan att behöva motivera varför. Om Du väljer att göra detta så kommer det inte att innebära några negativa konsekvenser för din del. Du har även möjlighet att efter genomförd intervju avbryta ditt deltagande som intervjuperson. Om Du väljer att göra så kommer det inte att innebära några negativa konsekvenser för din del. Ditt deltagande är helt frivilligt!
Skulle det vara så att Du har några frågor innan, under eller efter intervjun kring vad som står på detta informationsblad svarar jag gärna på dem.
Tack för ditt deltagande! Jonas Laouini
60
Bilaga 2 – Semi-strukturerad intervjuguide
Vad heter du? Man/kvinna
Hur gammal är du? Vart kommer du ifrån? Fiktivt namn…
Vilken sorts hedersvåld och förtryck har du utsatts för? Vad är/innebär heder?
Vad är/innebär skam ? Vad är/innebär rykte?
Vad är/innebär ryktesspridning? Skiljer sig rykten och skvaller åt?
- Om ja, varför/hur?
Vad tycker du om ryktesspridning? Vad känner du inför ryktesspridning? Hur vanligt är det med ryktesspridning?
Hur sprids rykten?
Har du blivit föremål för ryktesspridning? -‐ Vad sades?
-‐ Vilka sade det? -‐ Vilka hörde det?
-‐ Hur kommer det sig att just de hörde ryktet? -‐ Hur upplevde du det?
-‐ Varför ryktades det om dig?
-‐ Vad hände efter ryktena/vilka blev konsekvenserna? Har du spridit rykten?
-‐ Vad sade du?
-‐ Till vem/vilka sade du det? -‐ Förde du vidare det?
-‐ Hur upplevde du att sprida rykten? -‐ Varför spred du rykten?
-‐ Vad hände efter ryktena/vilka blev konsekvenserna?
Hur vanligt förekommande är rykten om individer / rykten om familjer? Har du något exempel på ryktesspridning där rykten resulterat i konsekvenser? Hur ser din familj på rykte?
Vad tycker din familj om ryktesspridning? Hur ser din släkt på rykte?
Vad tycker din släkt om ryktesspridning?
Hur ser dina landsmän/kulturellt likasinnade på rykte?
Vad tycker dina landsmän/kulturellt likasinnade om ryktesspridning?
Har du några tankar kring ryktesspridning? Något som vi kanske inte diskuterat idag, men som du tycker är intressant och/eller bra för mig att veta.