Som tidigare nämnts så utgick denna studien ifrån det faktum att unga vuxna hyser mindre förtroende för rapporteringen kring migration och kriminalitet (Andersson et al. 2017). Då studien i det stora hela fokuserat på dom faktorer som rör förtroendet kring just avsändaren snarare än själva innehållet så låter sig frågan om nedgången inte besvaras. Dock så har en rad olika faktorer utretts kring vikten av avsändaren i förhållande till innehållet där kunskapen med fördel kan användas som ett verktyg för vidare forskning i förståelsen kring
minskningen. En liknande kvalitativ fokusgruppsstudie, men med fokus på innehåll, skulle kunna göras där kunskapen kring unga vuxnas förhållningssätt till avsändare används som redskap för att ytterligare utreda de mekanismer som ligger bakom unga vuxnas
medieförtroende. Fientliga medier-effekten (Strömbäck & Johansson 2017) används i vårt fall till att härleda innehållet till avsändaren, det vill säga att känslan för ett innehåll primärt bygger på ett lågt förtroende för avsändaren, men kan med fördel användas som
analysredskap för att mäta det omvända.
9. Referenser
Andersson, U., Ericson, A., Holt, K., Johansson, B., Karlsson, M., Von Krogh, T., Lind, E., Weibull, L., & Truedson, L. (2017) Misstron mot medier. Stockholm: Institutet för
mediestudier
Andersson, U., & Weibull L. (2017). Litar vi på medierna? I Andersson, U. Ohlsson, J.
Oscarsson, H., & Oskarson, M (red.), Larmar och gör sig till. Göteborg: SOM-institutet, 97-112
Bergström, A. (2016). Nyheter i sociala nätverksmedier. I Ohlsson, J., Oscarsson, H., &
Solevid, M. (red) Ekvilibrium. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet
Elliot, M. (1997). Förtroendet för medierna: TV, radio och dagspress i allmänhetens ögon (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Journalism and Mass communication).
Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation
Esaiasson, P. Giljam, M. Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan.
Stockholm: Norstedts Juridik AB
Hedquist, R. (2012). Trovärdighet - en förutsättning för förtroende (Rapport 182(12).
Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar
Holmberg, S., & Weibull, L. (2004a). MedieAkademins förtroendebarometer 1997-2003.
Göteborg: MedieAkademin
Hovland, C.I., & Weiss, W.(1951). Public Opinion Quarterly. Oxford journals. 15(4), 635–
650
Iyengar, S., & Kinder, D.R. (1987). News that matter. Chicago: University of Chicago press Kantar Sifo. (2017). Hämtad 2018-05-20, från
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/profilrapport_orvesto_konsum ent_2017_1.pdf
Kovach, B., & Rosentiel, T. (2014). Elements of Journalism, What Newspeople Should Know and the Public Should Expect. New York: Three rivers press
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur:
Lund
Ladd, J.M. (2012). Why Americans Hate the Media and How It Matters. Princeton University Press. 282
Meyer, P. (1988). Defining and measuring credibility of newspapers: Developing in index.
Journalism Quartely. 65(3), 567-588
Morgon, D. (1996). Focus groups. Annual Review of Sociology. 22, 129-152 Nowak K., Carlman, B., & Wärneryd, K-E. (1966). Masskommunikation och
åsiktsförändringar. Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm (EFI) Putnam, R.D. (2000). Bowling Alone. The Collapse and Revival of American Community.
New York: Simon & Schuster
Ruggiero, E, T. (2000). Uses and Gratifications Theory in the 21st century. Mass Communication & Society. 3(1), 3-37
Stewart, D., Shamdasani, P., & Rook, D. (2007). Focus Groups. Theory and Practise. 2:a upplagan. Thousand oaks: Sage
Strömbäck, J. (2014). Demokratin och det förändrade medielandskapet. Stockholm: Statens offentliga utredningar
Tsfati, Y., & Ariely, G. (2014). Individual and Contextual Correlates of Trust in Media Across 44 Countries. Communication Research, 41(6), 760-782
Turcotte, J., York, C., Irving, J., Scholl, R. M., & Pingree, R. J. (2015). News
recommendations from social media opinion leaders: Effects on media trust and information seeking. Journal of Computer-Mediated Communication. 20, 520–535
Vallone, R.P., Ross, L., & Lepper, M.R. (1985). The Hostile Media Phenomenon: Bias Perception and Perceptions of Media Bias in Coverage of the Beirut Massacre. Journal of Personality and Social Psychology. 49, 577-585
Weibull, L. (2011). Medieförtroende och public service. I Holmberg, S., Weibull, L., &
Oscarsson, H. (red) Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Weibull, L. (2014). Medieförtroende i nytt medielandskap i Bergström, A. & Oscarsson, H.
(red). Mittfåra & marginal. Göteborgs universitet: SOM-institutetet
Wesslén, A. (1996). Fokusgrupper - en bra metod i hälsoforskning. Vår Föda. 3, 21-22 Westlund, O. (2006). Känslor av medieförtroende (Rapport 37). Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation
Westlund, O. (2005). Medieförtroendets betydelse. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Du stora nya värld. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Westlund, O., & Färdigh, M. A. (2015). Accessing the news in an age of mobile media.
Mobile Media & Communication. 3(1), 53–74
10. Bilaga
10.1 Intervjuguide
Presentation/introduktion
“Hej! Anledningen till att vi träffas här idag är pga att vi behöver er hjälp till vår uppsats gällande medieförtroende för våra traditionella nyhetsmedier. Upplägget är som sådant att ni kommer få läsa tre artiklar var vilka vi sedan kommer ha en diskussion omkring. Frågor?”
Uppvärmningsfrågor
Konsumerar ni nyheter?
Var hämtar ni era nyheter ifrån? (Papperstidning, internet, vänner)
Moment 1 (fabricerade artiklar):
• Hur går era tankar efter att ha läst de tre artiklarna?
• Vad tycker ni om texten och varför?
• Hur upplever ni trovärdigheten i artiklarna?
• (be deltagarna välja ut vilken/vilka av artiklarna som de har mest förtroende för och motivera varför).
Moment 2 (originalartiklar):
• Nu när ni fått reda på att avsändaren förändrats, hur går era tankar kring innehållet då?
• Vad är det som gör att man känner att ni känner ett förtroende eller inte?
• Spelar avsändaren en stor roll gällande ert förtroende för nyheter?
• Har eran uppfattning om gallringen från moment 1 ändrats något nu när ni vet vilka som egentligen har skrivit artiklarna?
10.2 Stimulusmaterial
Nedan följer de artiklar som vi bytt ut avsändarna på. Den artikel som här uppges vara publicerad av Aftonbladet kommer egentligen från SVT. Den påstådda DN-artikeln är i själva verket utgiven av Aftonbladet. Den artikel som här pryds av SVT:s logga har alltså egentligen publicerats av Dagens nyheter.
10.3 Originalartiklar - referenser
Nedan återfinns länkar till originalversionerna av de artiklar vi i samband med genomförandet av fokusgrupperna bytte avsändare på.
Björk, S., (2017, 21 Juni), Nya särskilt utsatta områden presenteras, SVT nyheter Hämtad 2018-04-21, från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/nya-sarskilt-utsatta-omraden-presenteras
Bäckström Lerneby, J., (2017, 21 Juni), Polisens nya rapport: 61 utsatta områden i Sverige.
Aftonbladet, Hämtad 2018-04-21, från
https://www.aftonbladet.se/nyheter/krim/a/LVMpJ/polisens-nya-rapport-61-utsatta-omraden-i-sverige
Lisinski, S., (2016, 9 Februari), Sveriges mest utsatta bostadsområden, Dagens Nyheter Hämtad 2018-04-21, från https://www.dn.se/nyheter/sverige/sveriges-mest-utsatta-bostadsomraden/