Våldtäkt är ett komplext ämne som det finns många åsikter och uppfattningar om.
Respondenterna i denna studie har genomgående visat en ambivalens kring föreställningar kopplat till våldtäkt, offer- och förövarskap. Under arbetets gång har tankar uppkommit om
att det vore intressant att undersöka om samma ambivalens i ämnet uppfattas bland studenter inom andra studieprogram. Ett annat förslag är att en liknande studie kan genomföras med socionomstudenter vid ett annat svenskt universitet eller högskola i syfte att undersöka om liknande resultat skulle uppvisas där, eftersom att våldtäkt är ett stort samhällsproblem och de personliga uppfattningarna kan komma att påverka möten i det kommande yrkeslivet.
Denna studie har inte fokuserat på att jämföra uppfattningar mellan kvinnor och män. Det hade därför varit intressant att göra en kvantitativ undersökning med inriktning på att jämföra huruvida uppfattningar mellan könen skiljer sig åt eller inte. Ett sista och avslutande förslag på vidare forskning är att genomföra en kvalitativ studie där fokusgrupper används. Exempel på fokusgrupper skulle kunna vara en fokusgrupp med individer i tonåren och en med
individer i medelåldern med avsikt att undersöka om uppfattningar avseende ämnet våldtäkt skiljer sig åt mellan olika generationer.
Referenser
Baldwin-White, A., & Elias-Lambert, N. (2016). Influence of Victim and Perpetrators’ Alcohol Use on Social Work Student’s Levels of Rape Myth Acceptance. Advances in Social Work, 17(2), 235–253. doi: 10.18060/20882
Boëthius, M.-P. (1981). Skylla sig själv: En bok om våldtäkt (2., omarb. uppl..). Stockholm: LiberFörlag.
Brottsförebyggande rådet. (2019). Våldtäkt och sexualbrott. Hämtad 2 april 2019 från https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/valdtakt-och-sexualbrott.html Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3.). Malmö: Liber.
Christie, N. (2001). Det idealiska offret. I M. Åkerström, & I. Sahlin (Red.), Det motspänstiga offret (s. 46–60). Lund: Studentlitteratur.
Förövare. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 27 mars 2019, från
http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/förövare Gavey, N. (2005). Just sex?: The Cultural Scaffolding of Rape. London: Routledge. Gemzöe, L. (2014). Feminism (2., [uppdaterade] uppl..). Stockholm: Bilda.
Grubb, A., & Turner, E. (2012). Attribution of blame in rape cases: A review of the impact of rape myth acceptance, gender role conformity and substance use on victim blaming. Aggression & Violent Behavior, 17(5), 443–452. doi: 10.1016/j.avb.2012.06.002 Gärningsman. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 27 mars 2019, från
http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gärningsman
Haugen, A. D., Rieck, S. M., Salter, P. S., & Phillips, N. L. (2018). What Makes It Rape? A Lay Theories Approach to Defining Rape Among College Students. Basic & Applied Social Psychology, 40(1), 18–35. doi: 10.1080/01973533.2017.1398091
Jarl, B., & Stolt, E. (2010). Mellan normalitet och avvikelse - Forskning om sexualförövare och framväxten av praktisk behandling. I Nationellt centrum för kvinnofrid, Antologi: Sju perspektiv på våldtäkt (1 uppl. s. 84–103). Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Uppsala Universitet. Från http://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/sokresultat-kunskapsbanken/?id=238&librisId=11881616&swepubId=
Javaid, A. (2016). Feminism, masculinity and male rape: Briging male rape ”out of the
closet.” Journal of Gender Studies, 25(3), 283–293. doi: 10.1080/09589236.2014.959479 Javaid, A. (2017). Forgotten victims: Students’ attitudes towards and responses to male sexual
victimisation. Journal of Sexual Aggression, 23(3), 338–350. doi: 10.1080/13552600.2017.1362272
Jeffner, S. (1998). Liksom våldtäkt, typ… Om ungdomars förståelse om våldtäkt. Stockholm: Brevskolan.
Johansson, T., & Herz, M. (2016). Mötets många ansikten - När professionella möter klienter. I A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Sunesson & M. Knutagård (Red.,) (2016). Socialt arbete: En grundbok (3., [rev. och utök.] utg. s. 271–289). Stockholm: Natur & Kultur.
Johnsson-Latham, G. (2010). Våldtäkt - Ett globalt perspektiv. I Nationellt centrum för kvinnofrid, Antologi: Sju perspektiv på våldtäkt (1 uppl. s. 31–40). Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Uppsala Universitet. Från
http://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/sokresultat-kunskapsbanken/?id=238&librisId=11881616&swepubId=
Kalman, H. & Lövgren, V. (2012). Etik i forskning och etiska dilemman - En introduktion. I H. Kalman & V. Lövgren (Red.,) (2012). Etiska dilemman (s. 7–29). Malmö: Gleerups. Krug, E. G., Dahlberg, L. L., Mercy, J. A., Zwi, A. B., & Lozano, R. (red.). (2002). World
Report on Violence and Health. Geneva: World Health Organization. Från https://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/world_report/en/
Kullberg, C., Skillmark, M., Herz, M., Fäldt, J., & Wallroth, V. (2012). Genus och kön som grund för konstruktioner av kvinnors och mäns sociala problem. I C. Kullberg, M. Herz, J. Fäldt, V. Wallroth & M. Skillmark., Genus i socialt arbete (1. uppl. s. 35–71). Malmö: Liber.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. [rev.] uppl..). Lund: Studentlitteratur.
Lev-Wiesel, R. (2004). Male University Students’ Attitudes Toward Rape and Rapists. Child & Adolescent Social work Journal, 21(3), 199–210. doi:
10.1023/B:CASW.0000028452.94800.cc
Lindgren, S. (2014a). Kvalitativ analys. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.),
Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2., [utök. och uppdaterade] uppl. s. 29–44). Malmö: Gleerups.
Lindgren, S. (2014b). Kodning. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2., [utök. och uppdaterade] uppl. s. 45–62). Malmö: Gleerups.
Lindgren, S. (2014c). Tematisering. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.),
Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2., [utök. och uppdaterade] uppl. s.63–72). Malmö: Gleerups.
Molander, J. (2003). Vetenskapsteoretiska grunder: Historia och begrepp (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Nygren, L. (2012). Risken finns, finns nyttan? - Etikprövningsnämnderna och den kvalitativa forskningen. I H. Kalman & V. Lövgren (Red.,) (2012). Etiska dilemman (s. 23–37). Malmö: Gleerups.
Offer. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 27 mars 2019, från
http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/offer-(2)
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4., [uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Riksförbundet för sexuell upplysning. (u.å.). Våldtäkt. Hämtad 12 april 2019 från
https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-dig-som-undrar/vald-och-overgrepp/valdtakt/ SFS 1962:700. Brottsbalk. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från Vetenskapsrådets webbplats: https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html
Wendt, M. (2010). Våldtäkt som demokratiproblem - Förändring och stabilitet i politik och debatt. I Nationellt centrum för kvinnofrid, Antologi: Sju perspektiv på våldtäkt (1 uppl. s. 132–149). Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Uppsala Universitet. Hämtad från
http://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/sokresultat-kunskapsbanken/?id=238&librisId=11881616&swepubId=
Wennstam, K. (2012). En riktig våldtäktsman: En bok om samhällets syn på våldtäkt ([Ny utg.].). Stockholm: Månpocket.