3. Problemformulering
7.4 Förslag på vidare forskning
I denna studie har ingen av deltagarna varit i en ledande position på arbetsplatsen, vilket kan innebär att tala inför större grupper. Något som kan studeras vidare på är om upplevelsen av konferenshjälpmedlet är liknande för en arbetstagare i en ledande position, jämfört med en som inte är det, vilket kan innebära att behovet och kraven är annorlunda. Ännu en annan aspekt som inte har varit med i denna undersökning är personer som har fått sin hörselnedsättning på senare år. Det skulle vara intressant att undersöka i och med att de kan ha mindre vanor med strategier som läppavläsning eller teckenspråk. Deras situation kan ha ändrats drastiskt från att höra normalt till att ha hinder att anpassa sig till och därmed bli mer beroende av konferenshjälpmedlet.
Ytterligare vore det intressant att undersöka hur processen vid reparationer av hjälpmedel går till, detta för att både deltagare från denna studie och Bjarnasons studie uppger att processen är lång och krånglig.
Avslutningsvis hade det varit intressant att göra en liknande undersökning som i Danermark och Coniavitis Gellerstedt (2004) studie. Att jämföra grupperna; personer med hörselnedsättning utan hörseltekniska hjälpmedel och en grupp som använder sig av hörseltekniska hjälpmedel istället, för att se om hjälpmedlet underlättar kontrollen av kommunikation i arbetet.
Referensförteckning
Adlercreutz, A., & Mulder, B. J. (2007). Svensk arbetsrätt. (13. uppl.). Stockholm: Norstedts juridik AB.
Arbetsförmedlingen. (2012). Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen.
(Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetsgivare. 2012-11.) Hämtad 2016-02-04 Från
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.46ccfec5127ddccec778000440/ hjarb_ag.pdf
Bell, S. L., Creek, S. A., & Lutman, M. E. (2010). Measuring real-ear signal-to- noise- ratio: Application to directional hearing aids. International Journal of
Audiology, 49(3), 238-246. doi:10.3109/14992020903280146
Bjarnason, S. (2011). Jobbet är kommunikation: om användning av arbetshjälpmedel för personer med hörselnedsättning (Licentiatuppsats, Studies from The Swedish Institute for Disability Research, 38). Kållered: Ineko.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Malmö: Liber
Danermark, B., & Coniavitis Gellerstedt, L. (2003). Att höra till: - om
hörselskadades psykosociala arbetsmiljö. Örebro: Örebro Universitet.
Danermark, B., & Coniavitis Gellerstedt, L. (2004). Psychosocial work environment, hearing impairment and health. International Journal of
Audiology, 43(7), 383-389. doi:10.1080/14992020400050049
Dillon, H. (2012). Hearing aids (2nd ed.). Turramurra: Boomerang Press.
Emanuel, D. C., & Letowiski, T. (2009). Hearing Science. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams and Wilkins.
Försäkringskassan. (2009). Bidrag till arbetshjälpmedel. Vägledning 2009:1.
Stockholm. Hämtad 2016-02-04 från
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/4d699fd7-8c47-4216-9f45- 117ea80c7f70/vagledning_2009_01.pdf?MOD=AJPERES
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.
Nurse education today, 24, 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gullacksen, A-C. (1993/2003). Hörselskadade i arbetslivet: ett stress/kontroll-
perspektiv. (Licentiatavhandling, Lunds universitet, Socialhögskolan, 1993)
Hämtad 2016-02-04 Från http://www.horselboken.se/pdf/horseliarbliv.pdf
Hampus-Andrén, L., & Elfving, U. (2007). Nya hörselhjälpmedel för
konferenssystemet Comfort Conference. (Tuffa, 2007:1). Uppsala: Arbetsmarknadsstyrelsen.
Hnath Chisolm, T., Noe, C. M., McArdle, R., & Abrams, H. (2007). Evidence for the Use of Hearing Assistive Technology by Adults: The Role of the FM system. Trends Amplification, 11(2), 73-89. doi:10.1177/1084713807300879 Hua, H., Anderzén-Carlsson, A., Widén, S., Möller, C., & Lyxell, B. (2015). Conceptions of working life among employees with mild-moderate aided hearing impairment: A phenomenographic study. International Journal of
Audiology, 54(11), 873-880. doi:10.3109/14992027.2015.1060640
Hörselskadades riksförbund. (2006). Det går väl ganska bra?: Om
hörselskadades situation i Sverige. Stockholm: Hörselskadades riksförbund.
Kim, J. S., & Kim, C. H. (2014). A Review of Assistive Listening Device and Digital Wireless Technology for Hearing Instruments. Korean journal of
audiology, 18(3), 105-111. doi:10.7874/kja.2014.18.3.105
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Plack, C. J. (2014). The sense of hearing. (2nd. Ed.). New York: Psychology press.
Post och telestyrelsen. (u.å). Trådlösa mikrofoner och hörseltekniska
hjälpmedel. Hämtad 2016-03-16 Från
http://www.pts.se/sv/Bransch/Radio/Radiotillstand/Anvandning-av-tradlosa- mikrofoner/
Punch, R., Hyde, M., & Power, D. (2007). Career and Workplace Experiences of Australian University Graduates Who Are Deaf or Hard of Hearing. Journal
of Deaf Studies and Deaf Education, 12(4), 504-517. doi:10.1093/deafed/enm011
SFS (1977:1160). Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet SFS (2003:389). Lag om elektronisk kommunikation. Stockholm: Näringsdepartementet.
SFS (2010:110). Socialförsäkringsbalk. Stockholm: Socialdepartementet.
Smaldino, J., Crandell, C., Kreisman, B., John, A., & Kreisman, N. (2009). Room Acoustics and Auditory Rehabilitation Technology. I J. Katz, L. Medwesky, R. Burkard & L. Hood (Eds.), Handbook of Clinical Audiology (6th ed). (pp. 745-775). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
SOU 2012:92. Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor.
Stockholm: Elanders Sverige AB. Hämtad 2016-02-08 Från
http://www.regeringen.se/contentassets/0e767fd06e45440ea8ba16039be3db7b/a rbetshjalpmedel-och-forsakringsskydd-for-arbete-pa-lika-villkor-sou-201292 Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2014). Utvärdering av metoder i
hälso- och sjukvården: En handbok. 2 uppl. Stockholm: Statens beredning för
medicinsk utvärdering. Hämtad 2016-03-19 Från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_bilaga11.pdf
Thibodeau, L. (2010). Benefits of adaptive FM systems on speech recognition in noise for listeners who use hearing aids. American journal of audiology, 19(1), 36-45. doi:10.1044/1059-0889(2010/09-0014)
Tye-Murray, N., Spry, J. L., & Mauzé, E. (2009). Professionals with Hearing Loss: Maintaining That Competitive Edge. Ear and Hearing, 30(4), 475-484. doi:10.1097/AUD.0b013e3181a61f16
World Health Organization. (1991). Report from informal Working Group on
Prevention of Deafness and Hearing Impairment Programme Planning.
Geneve: World Health Organization. Hämtad 2016-01-22 Från http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/58839/1/WHO_PDH_91.1.pdf
World Health Organization (2001). International classification of functioning,
Bilaga
1. Inbjudan
2. Informationsbrev 3. Samtyckes-blankett 4. Intervjuguide
Bilaga 1.
Inbjudan till studie
Deltagare sökes till ett examensarbete gällande
arbetshjälpmedel!
Hej!
Vi är två audionomstudenter på Örebro Universitet som nu ska göra ett examensarbete. Vi söker deltagare och skickar här med en inbjudan för att hitta dig som är intresserad av att vara med i vår undersökning.
Information om vår Studie
Syftet med studien är att genomföra intervjuer där vi ska undersöka personer med hörselnedsättning i Örebro län, som använder ett konferenshjälpmedel/FM-system i sitt arbete. Det vi vill undersöka är din upplevelse av arbetshjälpmedlet.
Tyvärr finns det inte många studier som undersöker användarnas upplevelse av deras
arbetshjälpmedel. En studie vi hittat studerade upplevelsen av arbetshjälpmedel år 2009. Vår fråga är om upplevelsen har förändrats efter sju år? Med denna studie vill vi därför få fram mer information för både tillverkare och andra audionomer, hur användarna uppfattar sitt arbetshjälpmedel: i vilka situationer det är mest användbart och där det finns områden till utveckling. Enligt vår uppfattning behöver användarnas åsikter och behov framföras för att tekniken ska kunna utvecklas mot det som efterfrågas.
Är du den vi söker?
Vi söker dig som har en hörselnedsättning och använder i ditt arbete ett
konferenshjälpmedel/FM-system. Vi ser gärna att du har svenska som modersmål, är mellan 30- 50 år och använt arbetshjälpmedlet i minst ett år.
Utförandet
Intervjun kommer vara på ca.30 min -1 timme.
För dig som är intresserad skicka ett mail till Ebba eller Emma.
Där du anger: Namn, ålder, kontaktuppgifter, hur länge du använt ditt arbetshjälpmedel, yrke och typ av hörselnedsättning (om du har vetskap om detta, skriv om din hörselnedsättning är: medfödd/förvärvad, lätt, måttlig eller svår).
All information vi får av dig kommer behandlas med sekretess. Du har som deltagare rätt att avstå från deltagandet i studien när som helst under arbetets gång.
Har du några frågor angående studien är du välkommen att kontakta oss på:
Ebba Abrahamsson Emma Nyman
Mail: xxx@xxx.com Mail: xxx@xxx.com
Mobil nr: xxx-xxxxxxx Mobil nr: xxx-xxxxxxx
Berth Danermark Mail: xxx@xxx.com Med vänliga hälsningar
Ebba Abrahamsson & Emma Nyman Audionomprogrammet T6
Örebro Universitet 4 februari 2016
Bilaga 2. Information
Ett arbetshjälpmedel är till för att kompensera de brister som kan uppstå vid ett funktionshinder i arbetet. Det finns få studier som undersöker upplevelsen om hur hörseltekniska hjälpmedel i arbetet fungerar för användare i arbetslivet. För att kunna utveckla arbetshjälpmedlen bör detta undersökas ytterligare. Vi har valt att inrikta oss på konferenshjälpmedel för att detta ska hjälpa en person med hörselnedsättning att bli mer delaktig vid kommunikation i grupper som är fler än två personer. Med motiveringen att studier har visat att majoriteten av arbetstagare medger att de har svårigheter att höra vid kommunikation i större grupper.
Studien
Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av konferenshjälpmedel som används i
arbetet av personer med hörselnedsättning samt att undersöka om upplevelsen av tekniken som finns idag skiljer sig mot Bjarnasons (2011) studie.
Frågeställningar:
- På vilka sätt underlättar ett konferenshjälpmedel i arbetet? - Vilka nackdelar upplevs finnas gällande konferenshjälpmedlen?
- Hur upplevs konferenshjälpmedlet kompensera för personens nedsatta hörsel i arbetet och på vilket sätt?
- Finns det någon önskan/förslag om förbättring gällande konferenshjälpmedlet?
- Vilka skillnader finns mellan dagens upplevelser och de upplevelser som redovisas i Bjarnasons (2011) studie?
- Vilka likheter finns mellan dagens upplevelser och de upplevelser som redovisas i Bjarnasons (2011) studie?
Utförande
För att svara på vårt syfte kommer vi att genomföra en intervju som varar mellan 30-60 min. Längden på intervjun är beroende på hur aktiv du är som deltagare. Intervjuerna kommer att spelas in för att vi ska kunna bearbeta och analysera materialet efteråt. Materialet kommer att jämföras med en tidigare studie som redovisas senare i arbetet. De som har tillgång till materialet är Ebba Abrahamsson, Emma Nyman och handledaren till examensarbetet Berth Danermark.
Eventuella problem som kan uppstå
I kommunikation mellan två eller flera personer kan det ske misstolkningar och missförstånd. Detta vill vi lösa genom att ha ett öppet förhållande mellan den deltagande och oss, vilket innebär att du när som helst får ifrågasätta våra ämnen och frågor i intervjun. För att vi ska vara säkra på att vi inte misstolkar vad du säger kommer vi att ställa följdfrågor och sammanfatta det som sagts så att du har möjlighet att ta ställning till om det är korrekt uppfattat eller inte. Om inte, kommer du få tid att justera detta och utveckla dina svar.
Örebro universitet omfattas av sekretesslagstiftningen vilket innebär att vi kommer att behandla dina uppgifter enligt svensk lag. I studien kommer inga namn eller andra uppgifter att redovisas som kan identifiera dig. Detta innebär att dina åsikter kommer redovisas anonymt.
Deltagandet är frivilligt och du har rätt till att avbryta ditt deltagande när du vill, utan anledning. Vid ett avsägande av deltagandet i studien kommer all information vi fått av dig raderas.
Studien beräknas vara färdigställd i början av april 2016. Vill du som deltagare få del av uppsatsen var vänlig informera oss om detta vid intervjutillfället eller via mail.
Om vi behöver komplettera intervjun kan vi komma att ta kontakt med dig igen och ställa ytterligare en fråga eller klargöra en beskrivning av en upplevelse du gett oss,
Vi ser framemot att få träffa dig! Ebba Abrahamsson & Emma Nyman Audionomprogrammet, Termin 6 Örebro Universitet.
Bilaga 3. Samtycke
Enligt Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) §17 får forskning bara utföras om deltagaren har samtyckt till den forskning som avser honom eller henne. För att kunna använda dina åsikter i vår studie behöver vi ditt samtycke.
Genom att du skriver under här nedan samtycker du till att: - Deltaga i en intervju
- Intervjun blir inspelad
- Vi använder oss av den skriftliga informationen gällande arbetsuppgifter, hörselnedsättning och kön i studien.
- Vi använder oss av dina beskrivna upplevelser gällande konferenshjälpmedlet/FM- system i studien.
Kom ihåg att du har rätt till att när som helst avsäga ditt deltagande i studien!
__________________________ ______________________________________________ Ort och datum Namn
Bilaga 4. Intervjuguide
Informera om:
❏ Muntligt gå igenom samtycket:
❏ Informera om nyttjandekravet: att vi endast kommer använda
intervjumaterialet oss emellan och endast för denna studies räkning därefter raderas allt.
❏ Är det okej att intervjun spelas in?
❏ Kan vi kontakta dig efter intervjun om komplettering är nödvändig med ytterligare intervjufrågor eller klargöra av en beskriven upplevelse?
❏ Deltagaren får stå över att svara på frågor eller avsluta intervjun när denne så väl önskar.
❏ Att alla intervjufrågor utgår och är relaterat till konferenshjälpmedlet.
❏ Bakgrundsfrågor
❏ Vilken typ av hörselnedsättning har du? / hur var hörselnedsättning innan du fick ditt CI?
❏ Hur länge har du använt/haft din hörapparat/CI?
❏ Hur mycket använder du hörapparaterna/CI.t?
❏ Modersmål?
❏ Hur länge har du använt dig av arbetshjälpmedlet?
❏ Beskriv en vanlig arbetsdag för dig med ditt arbetshjälpmedel
❏ Vilka situationer använder du dig av konferenshjälpmedlet?
❏ Beskriv en händelse där du använt hjälpmedlet som var positiv.
❏ Möten/Utbildningar/Sammanträden/Arbetsuppgifter
❏ Beskriv kontakten med övriga kommunikationsdeltagare!
❏ Hur länge pågår dessa tillställningar??
❏ Anpassning av personerna i omgivningen?
❏ Hur är lokalen uppbyggd?
❏ Något som funkar mindre bra? Beskriv!
❏ Något som funkar bra? Beskriv!
❏ Konferenshjälpmedel som teknik
❏ Beskriv ditt konferenshjälpmedel!
❏ Är konferenshjälpmedlet bundet till en viss plats eller är det flyttbart?
❏ Hur länge har du använt dig av konferenshjälpmedlet?
❏ Kan du beskriva hur tekniken är att hantera.
❏ Finns det några störningsmoment i samband med användning av konferenshjälpmedlet?
❏ I vilka situationer väljer du att inte använda konferenshjälpmedlet och varför? vad skulle kunna förändras så du skulle känna att du vill använda hjälpmedlet i dessa situationer?
❏ Hur fungerar det socialt?
❏ Fungerar hjälpmedlet i sociala sammanhang? Beskriv!
❏ Vilka förutsättningar behövs för att konferenshjälpmedlet ska fungera bra?
❏ Hur flexibelt är hjälpmedlet? Behöver du planera inför användning? Hur påverkar det dig och ditt arbete?
❏ När du inte använder dig av konferenshjälpmedlet, hur känner du dig då efter en dag? Jämför gärna med när du använder hjälpmedlet.
❏ Känner du att hjälpmedlet hjälper dig att klara av arbetet bättre med än utan? I så fall hur?