Det individualiserade samhället är inte en ny “tendens” och går att problematisera utifrån de flesta vetenskapliga disciplinerna. För arbetslivspedagogiken har vi som studerande, och författare till denna uppsats, en uppfattning om att det blir av intresse att studera det individualiserade samhället utifrån perspektivet den lärande organisationen. Av värde skulle vara att förfina och rikta syftet mot att undersöka om chefer och/eller yrkesverksamma inom HR upplever konsekvenser av ett individ-fokuserat arbetsliv. Aktuella ämnen som skulle kunna diskuteras är lojalitet och solidaritet, till både kollegor och arbetsgivare. Även arbetsklimat och trivsel hade kunnat vara intressanta ämnen att diskutera utifrån ett individualiserat arbetsliv. I nära anslutning till detta återfinns organisationskultur som forskningsområde. Det skulle således vara intressant att undersöka hur en organisationskultur kan byggas i syfte att anamma ett positivt förhållningssätt till det lärande som skapas i en gemenskap samt än mer belysa kulturens inverkan på kunskapsdelning mellan olika organisatoriska led.
Dessutom har studien dels kommit att belysa individens lärande i gemenskaper och dels ledningspespektivet för kunskapshantering. Forskarna Nilsson, Wallo, Rönnqvist och Davidsson (2011) menar att det är vanligt att forskning ägnar sig åt att undersöka ledarskapet eller lärandets processer men att dessa sällan problematiseras i relation till varandra. För vidare forskning vore det därför av intresse att närmare undersöka om, på
vilka sätt samt vilken typ av ledarskap som kan komma att påverka individens, gruppens och organisationens lärprocesser.
46
REFERENSER
Abdul Wahid, N.K., & Mohd Mustamil, N. (2014). Communities of Practice, Workplace spirituality, and Knowledge Sharing: the mind and the soul.
International Business and Management, 9:1, 35-43.
Alvesson, M. (2001). Knowledge work: ambiguity, image and identity. Human relations, 54:7, 863-886.
Alvesson, M. & Kärreman, D. (2001). Odd couple: making sence of the curious concept of knowledge management. Journal of Management Studies, 38:7.
Aslam, H., Javaid, T., Tanveer. A., Khan, M. & Shabbir, F. (2011). A journey from individual to organizational learning - exploring the linking bridge: Team learning. International Journal of Academic Research, 3:3, 738-745.
Backlund, T., Hansson, H. & Thunborg, C. (red.) (2001). Lärdilemman i arbetslivet:
teoretiska och praktiska perspektiv på lärande i organisationer. Lund:
Studentlitteratur.
Bashouri, J. & Duncan, G. W. (2014). Communities of practice: linking knowledge management and strategy in creative firms, Journal of Business Strategy, 35:9, 49 – 57.
Borzillo, S., Schmitt, A. & Antino, M. (2012). Communities of practice: keeping the company agile. Journal of Business Strategy, 33:6, 22 - 30.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
De Grip, A. & Smits, W. (2012) What affects lifelong learning of scientists and engineers?, International Journal of Manpower. 33:5, 583 - 597
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ditillo, A. (2004). Dealing with uncertainty in knowledge-intensive firms: the role of management control systems as knowledge integration mechanisms.
Accounting, organizations and society, 29, 401-421.
Ellström, P. (1996). Arbete och lärande: förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Farby, R. (2004). Kollaborativt Lärande i Praktiken: Design för Mobila IT-konsulters
“kunskapande”. Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för informationsteknik, 2004. Göteborg.
Gherardi, S. (2006). Organizational Knowledge: The Texture of Workplace Learning.
Malden, MA, USA: Blackwell Publishing.
Granberg, O. (2014). Lära eller läras: om kompetens och utbildningsplanering i arbetslivet. (3., uppdaterade och omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Granberg, M. (2010). Lärande i arbetsliv och organisationer: en teori- och litteraturöversikt. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Granberg, O. & Ohlsson, J. (2009). Från lärandets loopar till lärande organisationer.
(3., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Granberg, O. & Ohlsson, J. (2005). Kollektivt lärande i team: Om utveckling av kollektiv handlingsrationalitet. Pedagogisk forksning i Sverige, 10:3, 227-243.
Greiner, M.E., Böhmann, T. & Krcmar, H. (2007). A strategy for knowledge management. Journal of Knowledge Management, 11:6, 3-15.
Hanson, M. (2004). Det flexibla arbetets villkor - om självförvaltandets kompetens.
Doktorsavhandling, Stockholms universitet, pedagogiska institutionen, 2004:8.
Illeris, K. (2007). Lärande. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jørgensen Winther, M. & Phillips, L. (2013). Diskursanalys som teori och metod. (15., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Lee-Kelley, L., Turner, N & Ward, J. (2014). Intentionally Creating a Community of Practice to Connect Dispersed Technical Professionals. Research Technology Management, 57:2, 44-52.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3.[rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kärreman, D. (2010). The Power of Knowledge: learning from “learning by knowledge intensive firm”. Journal of Management Studies, 47:7, 1406-1416.
Meeuwesen, B. & Berends, H. (2007). Create communities of practices to improve organizational performance: The technology‐intensive case of Rolls‐Royce. Strategic Direction, 24:1, 18 - 20.
Nilsson, P. (2011). Human Resource Development: att utveckla medarbetare och organisationer. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nonaka, I. (1994). A dynamic theory of organizational knowledge creation.
Organization science, 5:1, 14-37.
48
Nonaka, I. & Von Krogh, G. (2009). Tacit knowledge and knowledge conversion:
controversiy and advancement in organizational knowledge creation theory. Organization science, 20:3, 635-652.
Ohlsson, J. (2008). Mellan jobb och fritid: en organisations-pedagogisk belysning av lärandevillkor i arbetes gränslöshet. (red. Tedenljung). Arbetsliv &
pedagogik (s. 33-54). Studentlitteratur: Lund
Pandey, C.S., & Dutta, A. (2013). Communities of practice and organizational learning:
case study of a global IT solutions company. Strategic HR Review, 12:5, 255 - 261.
Perrott, B. E. (2013). Knowledge Flows in Health Communities of Practice. Health Marketing Quarterly. 30:4, 319-333.
Roberts, J. (2006). Limits to Communities of Practice. Journal of Management Studies, 43:3, 623-639.
Senge, P.M. (2006). The fifth discipline: the art and practice of the learning organization. (Rev. and updated, ed.) London: Random House Business.
Skule, S. (2004). Learning conditions at work: a framework to understand and assess informal learning in the workplace. International Journal of Training and Development, 8:1, 8-16.
Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. (3., [kompletterade och utvidgade] uppl.) Stockholm:
Liber.
Stroh, L.K. & Johnson, H.H. (2006). The basic principles of effective consulting.
Mahwah, N.J.: L. Erlbaum Associates.
.
Söderström, M. (2011). Vad är arbetslivets pedagogik?- bakgrund, problem och möjligheter. Linnéuniversitetet, institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap.
Söderström, M. (2008). Lärande organsationer och kunskapsledning – dagssländor som möts eller kompelmtentära perspektiv? (red. Tedenljung). Arbetsliv &
pedagogik (s.55-67). Lund: Studentlitteratur
Taskin, L. & Devos, V. (2005). Paradoxes from the Individualization of Human Resource Management: The Case of Telework. Journal of Business Ethics, 62, 13–24.
Tengblad, S. & Hällsten, F. (2002). Personalansvar och medarbetarskap: om relationen mellan organisation och medarbetare (red. Hällsten & Tengblad).
Personalansvar och medarbetarskap (s. 9-27). Göteborg: Bokförlaget BAS
Unionen. (2009). Fem trender på arbetsplatsen. Tnr 1141,1. Hämtad 2014-10-02, http://www.unionen.se/sites/default/files/fem_trender_pa_arbetsplatsen_1 141.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2014-11-27, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wenger, E. (1998). Communities of practice: learning, meaning, and identity.
Cambridge: Cambridge University Press
Bilaga I
Missiv
Till dig som respondent
Vi är två studenter, Amy Disley och Sandra Örmander, från Linnéuniversitetet som skriver vår kandidatuppsats inom vårt huvudämne för arbetslivspedagogik, uppsatsen berör ämnena kunskapshantering och lärande i organisationer.
Studiens syfte är att undersöka hur chefer i kunskapsintensiva organisationer upplever hur individburen kunskap kan komma organisationen till gagn. Under studiens gång tar vi hänsyn till, och ansvar för att vi följer, de forskningsetiska krav som finns. Därför är det viktigt för oss att du som respondent läser igenom nedanstående information innan du ger ett samtycke till ditt deltagande.
Deltagandet är frivilligt och det är okej att avbryta intervjun när du vill. Genomgående under studiens samtliga delmoment kommer vi hantera intervjumaterialet med stor konfidentialitet och efter färdigställandet av studien raderas allt inspelat intervjumaterial. Intresseobjekt för vår studie är inte du som respondent, utan den bransch som du företräder. Vi kommer vidta åtgärder för att försvåra för utomstående att kunna identifiera enskilda individer eller grupper som deltagit i studien. Exempelvis kommer du som respondent behandlas med ytterst konfidentialitet och vi kommer inte använda citat som direkt går att härleda till dig. Vidare används de uppgifter som samlas in under studiens gång endast för forskningsändamålet. Den färdiga studien kommer publiceras på DiVa (Digitala vetenskapliga arkivet). DiVa är en gemensam söktjänst och ett publiceringssystem för forskningspublikationer och finns tillgänglig för 35 lärosäten i Sverige.
________________________________________________
Underskrift och datum.
För frågor, kontakta gärna oss genom.
Sandra Örmander, student Xxxxx_Xxxxx@hotmail.com 07X-XXX XX XX
Marie Gunnarsson, handledare marie.gunnarsson@lnu.se
Stort tack!
Amy Disley & Sandra Örmander
II
Bilaga II
Intervjuguide
TEMA A - att definiera den kunskapsintensiva organisationen
Berätta kort om din organisation (t.ex. vision, produkt/tjänst, struktur) och vilken din roll är.
Beskriv branschen som organisationen befinner sig inom. Vad karakteriseras den av?
Vilka är de främsta utmaningarna i er bransch? Berätta kortfattat hur ni avser hantera det.
TEMA B - kunskap i organisationen
Beskriv hur medarbetarna är organiserade utifrån sina arbetsuppgifter/uppdrag?
(projekt, team, arbetar enskilt, arbetsgrupper, i samarbete med kund) Vilka fördelar/möjligheter/utmaningar finns med dessa strukturer?
Var finns kunskapen i er organisation? (dokument, intrasida, i team/grupper, hos individen)
Vad är viktig kunskap (kärnkompetenser) i er organisation?
När/var/hur tillämpas den?
Hur kan du skapa förutsättningar för att medarbetaren lär sig den kunskap som organisationen behöver?
TEMA C - ledning
Förklara om, och i så fall hur, en chef, kan bidra till att medarbetarens kunskap kommer organisationen till nytta. (Hur skapar du möjlighet för kunskapsöverföring?)
På vilket/vilka sätt kan du uppmuntra en individ så att han/hon förhåller sig positivt (engagerar och deltar) till sitt lärande och utveckling?
TEMA D - gemenskaper på arbetsplatsen Hur skulle du beskriva ert arbetsklimat?
På vilket sätt tror du olika gemenskaper (t.ex. fika, korridor, team etc.) i organisationen kan främja utvecklingen av organisationen?
Vad är det som informella gemenskaper kan tillföra som inte formella gemenskaper kan.
Hur ser arbetsplatsen ut? (ingen fråga, endast observation) TEMA E – association
Utifrån din roll som chef, vad tänker du på/associerar när du hör ordet:
Socialt lärande
Kunskapshantering