Förslag till vidare forskning

Som förslag till vidare forskning anser författarna att en kvalitativ metod kan användas i form av intervjuer eller experiment där forskarna får en chans att observera respondenternas beteende på ett subjektivt sätt. Ett kvalitativt metodval ökar möjligheterna att ställa följdfrågor och därmed erhålla ett mer djupgående material med ingående åsikter från respondenterna och på sådant sätt kan forskarna skapa en bredare uppfattning kring de kausala samband som kan förekomma.

Ett annat förslag är att undersöka olika målgrupper med en komparativ ansats, som exempelvis skillnaden mellan män och kvinnors ekonomiska kunskap och dess kreditkortsanvändning, vilket kan komma skapa en bredare inblick från olika perspektiv. Vidare kan kommande studier undersöka andra psykologiska aspekter som direkt eller indirekt påverkar kreditkortsanvändandet, alternativt studera individers beteende och kunskap kring exempelvis bolånemarknaden.

Referenslista

Ackert, L.F & Deaves, R. (2010). Behavioral Finance. Psychology, Decision-Making, and

Markets. South-Western: Cangage Learning.

Almenberg, J. (2011). Räknefärdighet och finansiell förmåga.

https://www.nationalekonomi.se/filer/pdf/39-5-ja.pdf [Hämtad 2018-04-07]

Angelöw, B., Jonsson, T & Stier, J. (2015). Introduktion till socialpsykologi. Uppl. 3:1. Lund: Studentlitteratur AB.

Arner, D., Barberis, J. och Buckley, R. (2015). The Evolution of FinTech: A New Post-Crisis

Paradigm?. University of Hong Kong Faculty of Law Research Paper No. 2015/047; UNSW

Law Research Paper No. 2016-62. SSRN: https://ssrn.com/abstract=2676553 Arvidsson, Niklas. (2013). Det kontantlösa samhället.

http://handelsradet.se/wp-content/uploads/2016/01/2013-Det-kontantlosa-samhallet-N-Arvidsson-INDEK-KTH-1.pdf [Hämtad 2018-06-01]

Assarsson, B. (1993). Livscykelhypotesen, konsumtionen och stabiliseringspolitiken.

https://www.nationalekonomi.se/filer/pdf/21-7-ba.pdf [Hämtad 2018-04-10]

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Uppl. 3. Lund: Studentlitteratur.

Bertola G, Disney, R & Grant, C. (2006). The Economics of Consumer Credit. Cambridge: Massachusetts Institute of Technology Press.

De Bondt, W. (2010). The Behavioral Revolution in Finance. Chicago: De Paul University. http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.719.548&rep=rep1&type=pdf [Hämtad 2018-04-12]

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Uppl. 2:1. Lund: Studentlitteratur.

Disney, R. & Gathergood, J. (2013). Financial literacy and consumer credit portfolios. Journal of Banking & Finance. Vol. 37 (7): 2246-2254. doi:10.1016/j.jbankfin.2013.01.013 Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Uppl. 3:1. Lund: Studentlitteratur. Elinder, M. (2015). Den ekonomiska människan. Uppl. 1:1. Lund: Studentlitteratur. Englund, P. (1998). Var avregleringen av kreditmarknaden en efterfrågechock?

https://www.nationalekonomi.se/filer/pdf/26-5-pe.pdf [Hämtad 2018-04-07]

Europeiska kommissionen. (2018). 2018 års reform av EU:s regler för dataskydd.

https://ec.europa.eu/commission/priorities/justice-and-fundamental-rights/data-protection/2018-reform-eu-data-protection-rules_sv [Hämtad 2018-06-01]

Festinger, L. (1957). A Theory of cognitive dissonance. Stanford: Stanford University Press. Finansinspektionen. (2018). Många konsumenter saknar grundläggande finansiella

kunskaper.

https://www.fi.se/sv/publicerat/nyheter/2018/manga-konsumenter-saknar-grundlaggande-finansiella-kunskaper/ [Hämtad 2018-03-27]

Gathergood, J. (2012). Self-control, financial literacy and consumer over-indebtedness. Journal of Economic Psychology. Vol. 33 (3): 560-602. doi:10.1016/j.joep.2011.11.006 Holme, I. & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur

Huston, S (2010). Measuring financial literacy.The journal of consumer affairs. Vol. 44 (2): 296–316. doi:10.1111/j.1745-6606.2010.01170

Husz, O. (2017). När plastpengarna kom till Sverige. Näringslivshistoria, 7 april.

http://naringslivshistoria.se/bizstories-nyheter/naringslivshistoria/nar-plastpengarna-kom-till-sverige/ [Hämtad 2018-03-07]

Kahneman, D. (2013). Thinking, Fast and Slow. Uppl. 1. Farrar Straus Giroux.

Kahneman, D. & Tversky A. (1974). Judgment under Uncertainty: Heuristics and Biases

Science. New Series. Vol. 185 (4157): 1124-1131. doi:10.1126/science.185.4157.1124

Kronofogden. (2008). Alla vill göra rätt för sig.

https://www.kronofogden.se/download/18.44812de6133c5768d6780007930/1371144370107/ Slutrapport%2BAlla%2Bvill%2Bg%C3%B6ra%2Br%C3%A4tt%2Bf%C3%B6r%2Bsig%2B

januari%2B2008.pdf [Hämtad 2018-03-27]

Limbu, Y. (2017). Credit card knowledge, social motivation, and credit card misuse among

college students: Examining the information-motivation-behavioral skills model. International

Journal of Bank Marketing. Vol. 35 (5): 842-856. doi:10.1108/IJBM-04-2016-0045 Lusardi, A-M & Mitchell, O. (2011). Financial literacy around the world: an overview. Journal of Pension Economics and Finance. Vol. 10 (4): 497-508.

doi:10.1017/S1474747211000448

Lövgren, M. (2011). Lån för konsumtion, hur är det i Sverige? CFOworld, 5 april.

http://cfoworld.se/lan-for-konsumtion-hur-ar-det-i-sverige/ [Hämtad 2018-03-27]

Modigliani, F & Brumberg, R. (1954). Utility analysis and the consumption function: An

interpretation of cross-section data. Vol. 6. Massachusetts Institute of Technology. ISBN:

0-262-13150-1

Muradoglu, G & Harvey, N. (2012). Behavioral finance: the role of psychological factors in

financial decisions. Review of Behavioral Finance. Vol. 4 (2): 68-80.

doi:10.1108/19405971211284862

OECD. (2017). G20/OECD INFE report on adult financial literacy in G20 countries.

http://www.oecd.org/daf/fin/financial-education/G20-OECD-INFE-report-adult-financial-literacy-in-G20-countries.pdf [Hämtad 2018-03-27]

OECD. (2018). What we do and how. http://www.oecd.org/about/whatwedoandhow/ [Hämtad 2018-04-20]

Olsson, H & Sörensen S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Uppl. 3. Stockholm: Liber AB.

Robb, C. & Sharpe, L. (2009). Effect of Personal Financial Knowledge on College Students’

Credit Card Behavior. Journal of Financial Counseling and Planning. Vol. 20, No. 1, 2009.

SSRN: https://ssrn.com/abstract=2224225

Rosenberg, M. (1965). Society and the adolescent self-image. Princeton, NJ: Princeton University Press.

Sandvall, L. (2011). Överskuldsättningens ansikten: En studie av vägar in i och ut ur

ekonomiska svårigheter. Diss., Linnéuniversitetet. No 69/2011. ISBN: 978-91-86983-13-0.

Statistiska Centralbyrån. (2017a). Hushållens lån ökar i jämn takt.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-

amne/finansmarknad/finansrakenskaper/sparbarometern/pong/statistiknyhet/sparbarometern-1a-kvartalet-2017/ [Hämtad 2018-03-27]

Statistiska Centralbyrån. (2017b). Var fjärde i Sverige är högutbildad.

http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/befolkningens-utbildning/ [Hämtad 2018-05-15]

Shefrin, M. & Thaler, R. (1988). The behavioral life-cycle hypothesis. Economic Inquiry. Vol. 26 (4): 609-643. doi:10.1111/j.1465-7295.1988.tb01520.x

Strömbäck, C., Lind, T., Skagerlund, K., Västfjäll, D. och Tinghög, G. (2017). Does

self-control predict financial behavior and financial well-being? Journal of Behavioral and

Experimental Finance. Vol. 14: 30-38. doi:10.1016/j.jbef.2017.04.002 Sverigekontanter. (2018). Kreditkortets historia.

http://sverigekontanter.se/kreditkort/kreditkortets-historia/ [Hämtad 2018-03-06]

Sveriges Riksbank. (2017). Den starka tillväxten i konsumtionslån - drivkrafter och

konsekvenser.

https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-

pressmeddelanden/nyheter/2017/den-starka-tillvaxten-i-konsumtionslan--drivkrafter-och-konsekvenser/ [Hämtad 2018-03-27]

Sveriges Riksbank. (2016). Den svenska finansmarknaden 2016.

https://www.riksbank.se/sv/statistik/betalningar-sedlar-och-mynt/betalningsstatistik/

-

Tang, N. & Baker, A. (2016). Self-esteem, financial knowledge and financial behavior. Journal of economic psychology. Vol. 54: 164-176. doi:10.1016/j.joep.2016.04.005 Thaler, R. H. (1980). Toward a Positive Theory of Consumer Choice. Journal of Economic Behavior and Organization. Vol. 1: 39–60. doi:10.1016/0167-2681(80)90051-7

Thaler, R. H. (1985). Mental Accounting and Consumer Choice. Marketing Science. Vol 4: 199–214. doi:10.1287/mksc.4.3.199

Tv.nu. (2018). Lyxfällan - Om programmet. https://www.tv.nu/program/lyxfallan [Hämtad 2018-03-06]

Wahlgren L. (2012). SPSS steg för steg. Uppl. 3:1. Lund: Studentlitteratur AB.

Wieselqvist E, T. (2015). Hälften av konsumenterna saknar grundläggande finanskunskap. Finansinspektionen, 12 Maj.

https://www.fi.se/contentassets/a415dba719684ff4a29fd9c7fad3c541/finansiell_formaga_201

5ny.pdf [Hämtad 2018-03-27]

Bilagor