5. Diskussion
5.4 Förslag till vidare forskning
Utgångspunkten i vår studie var intervjuer med åtta speciallärare med inriktning
matematikutveckling och deras beskrivning av arbete kring inkluderande interventioner. I en fortsatt studie hade det varit intressant att intervjua ämneslärare på respektive skola utifrån deras beskrivning av inkluderande interventioner. Detta hade gett en djupare förståelse för vilka ramar som styr ämneslärarnas arbete med interventioner i klassrummet och om det finns några signifikanta skillnader i hur arbetet styrs i frågan om till exempel hur samarbetet och kunskapsutbytet mellan olika professioner uppfattas.
36
Referenslista
Abdolhossini, A. (2012). The effects of cognitive and meta-cognitive methods of teaching in mathematics. Procedia-Social And Behavioural Sciences, 46 (2012), 5894-5899. doi:10.1016/j.sbspro.2012.06.535
Ainscow, M. (2010). Achieving excellence and equity: reflections on the development of practices in one local district over 10 years. School Effectiveness and School Improvement, 21(1), 75–92. https://doi.org/10.1080/09243450903569759
Ahlström, K-G. (1992) Vägen till specialundervisning i dag. I E. Wallin (Red.), Från folkskola till grundskola (s. 17-42). Uppsala universitet
Almqvist, L., Malmqvist, J., & Nilholm, C. (2015). Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? – en syntes av meta-analyser. I Tre
Forskningsöversikter Inom Området Specialpedagogik/Inkludering (s.1–122).ORCID- id: 0000-0001-8598-3365
Booth, T., & Ainscow, M. (2003). Inklusion – handbok för ökad delaktighet och gemenskap i skolan. Umeå: Specialpedagogiska institut
Brandell, G., & Backlund, L.(2011). Samarbetslärande i matematik. I G.Brandell.,& A.Pettersson (Red.), Matematikundervisning: vetenskapliga perspektiv (s.115-148). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Clarke, B., Smolkowski, K., Baker, S., Fien, H., Doabler, C. T., & Chard, D. (2011). The Impact of a comprehensive tier 1 kindergarten curriculum on the achievement of students at -risk in mathematics. Elementary School Journal, 111 (4), 561-584.
https://doi.org/10.1086/659033
Creswell, J., & Poth, C. (2017). Qualitative inquiry & research design : choosing among five approaches (4th ed.). Los Angeles: Sage Publications.
Dahllöf, U. (1999). Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet. En tillbakablick. Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1), 5-29. Hämtad 25 november, 2019, från
https://open.lnu.se/index.php/PFS/issue/view/83
Dowker, A., & Sigley, G. (2010). Targeted interventions for children with arithmetical difficulties. British Journal of Educational Psychology, 2(7), 65–81. Hämtad 25 november, 2019, från: https://www.catchup.org/resources/734/bjep919.pdf
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Karlstad: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Specialpedagogik, Karlstads universitet. Hämtad 25 november, 2019, från: http://kau.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A845486&dswid=- 9319
European Agency for Development in Special Needs Education (2011). Huvudprinciper för att främja kvalitet i inkluderande undervisningsmiljöer – Underlag för tillämpning. Odense, Danmark: European Agency for Development in Special Needs
37 Education. Hämtad 25 november, 2019, från: https://www.european-
agency.org/sites/default/files/key-principles-for-promoting-quality-in-inclusive- education_key-principles-SV.pdf
Fejes, A., & Thornberg, R. (2019) Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.16-43). Stockholm: Liber.
Fuchs, L. S., & Fuchs, D. (2001). Principles for the prevention and intervention of mathematics difficulties. Learning Disabilities Research and Practice, 16, 85-95. doi.org:10.1111/0938-8982.00010
Fuchs, L., Fuchs, D., Cradock, C., Hollenbeck, K., & Hamlett, C. (2008) Effects of small- group tutoring on at-risk students´ math problem solving: Are two tiers of prevention better than one? Journal of Educational Psychology, 100(3), 491-409.
DOI:10.1037/0022-0663.100.3.491
Fullan, M. (2013). Great to excellent: launching the next stage of Ontario´s educational agenda. Toronto: State of Ontario Ministry of education. Hämtat den 7 februari, 2020, från: http://michaelfullan.ca/wp-content/uploads/2016/06/13599974110.pdf
Gersten, R., Chard, D., Jayanthi, M., Baker, S., Morphy, P., & Flojo, J. (2009). Mathematics instruction for students with learning disabilities: a meta-analysis of instructional components.(Author abstract)(Report). Review of Educational Research, 79(3), 1202– 1242. doi.org:10.3102/0034654309334431
Haelermans, C. (2017). Digital tools in education: on usage, effects and the role of the teacher. Stockholm: SNS förlag
Haug, P. (2012). Har vi ein skule for alle? I T. Barow & D. Östlund (Red.), Bildning för alla. En pedagogisk utmaning (s. 85 - 94). Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Hessels, M.G.P., Hessels-Schlatter, C., Bosson,M.S., & Balli Y. (2009). Metacognitive Teaching in a SpecialEducation Class.
Journal of Cognitive Education and Psychology 8(2), 182-201. doi: 10.1891/1945-8959.8.2.182
Jitendra, A., Star, J., Starosta, K., Leh, J., Sood, S., Caskie, G., … Mack, T. (2009).
Improving seventh grade students’ learning of ratio and proportion: The role of schema- based instruction. Contemporary Educational Psychology, 34(3), 250–264.
doi.org:10.1016/j.cedpsych.2009.06.001
Kiru, E., Doabler, C., Sorrells, A., & Cooc, N. (2018). A Synthesis of Technology-Mediated Mathematics Interventions for Students With or at Risk for Mathematics Learning Disabilities. Journal of Special Education Technology, 33(2), 111–123.
doi.org:10.1177/0162643417745835
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning: lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv (Doktorsavhandling, Malmö Studies in Educational Sciences, 81). Malmö: Holmbergs. Malmö högskola.
38 Kvale, S., & Brinkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Lund:Studentlitteratur.
Lindblad, S., Linde.,G., & Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. Pedagogisk
forskning i Sverige, 4(1), 93-109. Hämtat 10 januari 2020, från: https://open.lnu.se/index.php/PFS/issue/view/83
Lundgren, U. P. (1994) Om begränsningarnas möjligheter, I: Ramfaktorteoretiskt tänkande. Pedagogiska perspektiv. En vänbok till Urban Dahllöf. (s.5-11) Gustafsson, Christina & Selander, Staffan (red.) Uppsala: Uppsala Universitet.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli - finns det?: aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.
Mitchell, D. (2015). Inclusive education is a multi-faceted concept. Center for Educational Policy Studies Journal. 5 (1). 9-28. Hämtad 5 januari 2020, från
https://www.researchgate.net/publication/283471884_Inclusive_Education_is_a_Multi- Faceted_Concept/citation/download
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever “i behov av särskilt stöd” vad betyder det och vad vet vi?. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentliteratur.
Nilholm, C. (2019). Byråkrati kan vara ett hinder för inkludering. Hämtad den 20 januari 2020, från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/forskning/byrakrati-kan-vara-ett-hinder-for-inkludering
Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära sig av forskningen. FOU-skriftserie nr 3. SPSM.
Persson, A., & Johansson, R. (2014). Inramad skola: ramfaktorer, frames och analys av sociala interaktionsdynamiker i skolan. I Vetenskapliga Perspektiv På Lärande, Undervisning Och Utbildning I Olika Institutionella Sammanhang :
Utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet (s. 391–412). Hämtad 25 november 2019, från: http://lup.lub.lu.se/record/4359666
Persson, B., & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse : att nå framgång med alla
elever (1. uppl). Stockholm: Liber.
Sandström,M., Klang, N., & Lindqvist, G. (2017) Bureaucracies in schools: Approaches to support measures in swedish schools seen in the light of Skrtic’s theories, Scandinavian Journal of Educational Research, 63(1), 89-104, doi: 10.1080/00313831.2017.1324905
Schmidt, M. C. S. (2016). Mathematics difficulties & classroom leadership. I Lindenskov, L.(Ed.), Special needs in mathematics education , CURSIV No18 (s.81–105). Aarhus:
39 Danish school of education, Aarhus university. Hämtat 28 juni 2019 från
http://edu.au.dk/fileadmin/edu/Cursiv/CURSIV_18_-_Udgivet_version.pdf
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 20 januari 2020, från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SFS 2017:1111. Examensordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 20 januari 2020, från: http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/17/171111.PDF
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar -
kvalitetgranskningsrapport. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad 13 januari 2020, från:https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporte r/kvalitetsgranskningar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra-
anpassningar.pdf
Skolverket. (1998). Elever i behov av särskilt stöd. En temabild utgiven av Skolverket. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Skolverket. Hämtad 24 februari 2020, från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=1787
Skolverket. (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). Tillgängliga skolmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmannens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Rapport 440. Stockholm: Skolverket. Hämtad 20 augusti 2019 från:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2016/tillgangliga-larmiljoe Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011: reviderad
2018. Stockholm: Skolverket. Hämtad 24 februari 2020, från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pd f3975.pdf
Skolverket. (2019). Hälsa för lärande - lärande för hälsa. Stockholm: Skolverket. Hämtad 9 juli 2019, från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=4071
Skrtic, T. (1991). The special education paradox: Equity as the way to excellence. Harvard Educational Review: 61(2),148-207.
doi:10.17763/haer.61.2.0q702751580h0617
Sundqvist, C., & Lönnqvist, E. (2016). Samundervisning som inkluderande arbetssätt i skolan: Fördelar och nackdelar för elever. Nordic Studies in Education, 36(1), 38–56. doi:10.18261/issn.18915949-2016-01-04
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen. Stockholm: Svenska Unescorådet. Hämtad den 24 februari 2020, från: http://u4614432.fsdata.se/wp-
40 content/uploads/2013/09/Salamancadeklarationen-och-Salamanca-+-10-
ers%C3%A4tter-1-2001.pdf
Svenska Unescorådet. (2008). Riktlinjer för inkludering – att garantera tillgång till
Utbildning för Alla. Stockholm: Svenska Unescorådet. Hämtad 24 februari 2020, från: http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Riktlinjer-f%C3%B6r-
inkludering-att-garantera-tillg%C3%A5ng-till-utbildning-f%C3%B6r-alla.-Del-1- inlaga.pdf
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Lund: studentlitteratur
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
UNICEF Sverige. (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Hämtad 24 februari 2020, från:
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 23 september2019, från:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 23
september2019, från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Witzel, B. S., Mercer, C. D., & Miller, M. D. (2003). Teaching algebra to students with learning difficulties: An investigation of an explicit instruction model. Learning Disabilities Research & Practice, 18(2), 121–133. doi: 10.1111/1540-5826.00068
41
Bilaga 1 – missivbrev
Förfrågan om att delta i en intervjustudie om (extra)stöd i matematik för elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen i matematik.
Antalet elever som inte uppnår kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 är stort. Följaktligen är elever som är i behovet av extra anpassningar och särskilt stöd i matematik omfattade. Specialläraren har en viktig roll att bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Vi vill därför genomföra en intervjustudie med speciallärare i matematik med förhoppning att resultat i studien kan bidra till ökad förståelse för faktorer som kan främja elevers utveckling i matematik i allmänhet och elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i synnerhet. Studien är ett självständigt arbete på avancerad nivå och är en del av speciallärarprogrammet specialisering matematikutveckling vid Mälardalens högskola, Västerås.
Vi söker speciallärare med inriktning matematikutveckling som har erfarenhet av specialpedagogiskt arbete under minst ett år och är verksamma skolår 7-9 i Mellansverige. Vi frågar härmed om Du vill delta i denna studie. Om du är intresserad kontaktar du en av oss via e-post eller telefon. Deltagandet är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering. Intervjun sker i ostörd miljö, på en tid och plats som Du bestämmer. Intervjun beräknas ta 30 - 60 minuter. Intervjun kommer att spelas in och skrivas ut i text.
Materialet från intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt. Dina svar från intervjuerna kommer att behandlas så att ingen obehörig kan ta del av dem. Deltagande personer och skolor kommer att avidentifieras. Resultatet kommer att presenteras i form av ett muntligt seminarium där andra studerande och lärare vid utbildningen deltar samt till skriftligt självständigt arbete. När det självständiga arbetet är färdigt och godkänt kommer det att publiceras i en offentlig databas, Diva, som kan nås via MDH’s hemsida. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när det självständiga arbetet är godkänt. Du kommer ha möjlighet att ta del av det färdiga arbetet genom att få en kopia av det.
Ansvariga för studien är:
Marta Hanna Asmar Anna-Maria Johansson
matematiklärare och student matematiklärare och student
mar17004@student.mdh.se kjn17008@student.mdh.se 076-0743240
070-8190604 Handledare:
Patrik Arvidsson
Universitetslektor och leg. psykolog patrik.arvidsson@mdh.se
42
Bilaga 2 - intervjuguide
Bakgrund
Hur länge har du jobbat som speciallärare? Vad jobbade du med innan du var speciallärare?
Berätta hur ditt specialläraruppdrag ser ut i stora drag. Före stöd
Varför tror du att elever hamnar i svårigheter i sin matematikutveckling?
Hur bemöter man dessa hinder på din arbetsplats? När du får information om att en elev befinner sig i svårigheter. Kan du berätta vad som händer då? Hur går det till? Vilka var inblandade?
Direkta stödåtgärder/interventioner Vad händer sedan?
Vilka åtgärder/interventioner föreslår du på klassrumsnivå för elever i svårigheter? Vilka fördelar/ utmaningar ser du med dessa
interventioner?’
Kan du beskriva vad det är som inte fungerar när en elev får en individuell åtgärd utanför klassrummet/ gruppen?
Uppföljning
Hur går ni vidare? På vilka sätt sker uppföljning? Avslutning
43
Bilaga 3
Några av de faktorer som lyfts fram som viktiga för att inkludering ska fungera på klassrumsnivå är:
Lyssna på eleven så att stöd utformas så det övervinner hinder, inte blir stigmatiserade och skiljer eleven från sina jämnåriga (Göransson & Nilholm, 2013)
Eleven deltar aktivt hela vägen i planering, undervisning och uppföljning så att eleven ges möjlighet till samarbete och gemensamt lärande på sina villkor (Göransson & Nilholm, 2013; Kotte, 2017),
Positiva lärarattityder till elevers olikheter och kunskapsutveckling (Kotte, 2017; Persson & Persson; 2012),
God undervisningsförmåga och variation genom att läraren har utvecklat en mängd strategier baserat på forskning som möjliggör deltagande och utgår från elevernas förkunskaper (Fullan, 2013; Kotte, 2017; Persson & Persson; 2012),
Ämneskompetens, samverkan mellan kollegor och gemensam vision är viktigt för ett framgångsrikt arbete (Kotte, 2017; Persson & Persson; 2012Bilaga 4
44
Bilaga 4
Presentation av intervjupersonerna som vi valt beteckna Sp1 - Sp8:
Sp1: Mellanstadielärare, har jobbat som speciallärare i 16 år och har speciallärarexamen med inriktning matematikutveckling.
Sp2: Lågstadielärare, har jobbat som speciallärare i fyra år och har en speciallärarexamen med inriktning matematikutveckling.
Sp3: Har enbart jobbat som speciallärare och har speciallärarexamen med inriktning matematikutveckling.
Sp4: 4-9 lärare i matematik och No, har jobbat som speciallärare i 8 år och har speciallärarexamen med inriktning matematikutveckling.
Sp5: 1-7 lärare i matematik och No och anställd som matematiklärare med en del specialundervisning, har tidigare haft tjänst som speciallärare. Sp5 har
speciallärarexamen med inriktning matematikutveckling.
Sp6: 4-9 lärare i matematik och NO, har jobbat som speciallärare i fyra år och har speciallärarexamen med inriktning matematikutveckling.
Sp7: Fritidspedagog sedan 1990, har jobbat som specialpedagog/speciallärare i tio år och har specialpedagogexamen.
Sp8: 1-7 lärare i matematik och NO, har jobbat som speciallärare i fyra år och har speciallärarexamen med inriktning matematikutveckling.