Studien klargör intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av interaktionen med avdelningspersonalen vid MIG-uppdrag. För att ytterligare öka kunskapen kring hur interaktionen under MIG-uppdraget fungerar behövs vidare forskning angående hur strukturering av MIG-uppdraget och kommunikationen kan öka avdelningspersonalens förståelse av betydelsen av deras närvaro i samband med MIG-uppdragen. Vidare skulle forskning kring avdelningspersonalens erfarenheter av interaktionen mellan dem och MIG innebära att insatser kunde vidtas för att ytterligare utveckla samarbetet under MIG-uppdraget.
40
REFERENSER
Adler-Milstein, J., Neal, K. & Howell, M.D. (2011). Residents´and nurses´perceptions of team function in the medical intensive care unit. Journal of Critical Care. 26. 104.e7-104e15. Doi: 10.1016/j.jcrc.2010.04.003
Andersson, C., Olsson, M., Hvarfner, A. & Engström, M. (2006). Mobil
intensivvårdsgrupp gav färre hjärtstopp och bättre arbetsmiljö, MIG-metoden har klara fördelar, visar pilotprojekt. Läkartidningen. 46(103). 3613-3616.
Baggs, J.G., Schmitt, M., Mushlin, A.I., Mitchell, P., Eldredge, D., Oaks, D. & Hutson, A. (1999). Association between nurse-physician collaboration and patient outcome in three intensive care units. Critical Care Medicine. 27(9). 1991-1998.
Beach, M.C., Inui, T. & the Relationship - Centered Care Research Network. (2006). Relationship – Centered Care. A Constructive Reframing. J Gen Intern Med 21. 3–8 Doi: 10.1111/j.1525-1497.2006.00302.x
Bell, M.B., Konrad, D., Granath, F., Ekbom, A. & Martling, C-R. (2006). Prevalens and sensitivity of MET-criteria in Scandinavian University Hospital. Resuscitation. 70. 66- 73. Doi: 10.1016/j.resuscitation.2005.11.011
Benin, A.L., Borgstrom, C.P., Jenq, G.Y., Roumanis, S.A. & Horwitz, L.I. (2012). Defining impact of a rapid response team: qualitative study with nurses, physicians and hospital administrators. BMJ Qual Saf. Doi: 10.1136/bmjqs-2011-000390
Bellomo, R., Goldsmith, D., Uchino, S., Buckmaster, J., Hart, G.K., Opdam, H.,
Silvester, W., Doolan, L. & Guttridge, G. (2003). A prospective before-and-after trial of a medical emergency team. MJA. 179. 283-287.
41
Bertaut, Y., Campbell, A. & Goodlett, D. (2008). Implementing a rapid-response team using a nurse-to-nurse consult approach. Journal of Vascular Nursing. 26(2). 37-42. Doi:10.1016/j.jvn.2007.12.001
Chaboyer, W.P. & Patterson, E. (2001). Australian hospital generalist and critical care nurses´perception of doctor-nurse collaboration. Nursing and Health Sciences. 3. 73- 79. Doi: 10.1046/j.1442-2018.2001.00075.x
Chen, J., Hillman, K., Bellomo, R., Flabouris, A., Finfer, S., Cretikos, M. & The MERIT Study Investigators for the Simpson Centre and the ANZICS Clinical Trials Group. (2009). The impact of introducing medical emergency team system on the documentation of vital signs. Resuscitation. 80. 35-43.
Doi: 10.1016/j.resuscitation.2008.10.009
Cioffi, J. (2000). Nurses´experiences of making decisions to call emergency assistance to their patients. Journal of Advanced Nursing. 32 (1). 108-114. Doi: 10.1046/j.1365- 2648.2000.01414.x
Cziraki, K., Lucas, J., Rogers, T., Page, L., Zimmerman, R., Hauer, L.A., Daniels, C. & Gregoroff, S. (2008). Communication and relationship skills for rapid response teams at Hamilton health sciences. Healthcare Quarterly. 11. 66-71.
Dimitriadou, A., Lavdaniti, M., Theofanidis, D., Psychogiou, M., Minasidou, E., Konstadinidou-Straukou, A. & Sapountzi-Krepia, D. (2008). Interprofessional collaboration and collaboration among nursing staff members in northern Greece. International Journal of Caring Sciences. 1(3). 140-146.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing 62(1). 107-115. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
42 Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24. 105-112. Doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hederström, P. (2011). Mobil intensivvårdsgrupp – MIG. Hämtad 2012.10.08. från Svenska intensivvårds registret, http://www.icuregswe.org/sv/For-patienter/Mobil- Intensivvardsgrupp---MIG/
Hsiu-Fang, H. & Shannon, S. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research. 15(9). 1277-1288. Doi: 10.1177/1049732305276687
Inter- (2012). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2012.10.11 från Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/inter-
Interaktion (2012). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2012.09.04 från Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/interaktion/212337
Jones, D., Baldwin, I., McIntyre, T., Story, D., Mercer, I., Miglic, A., Goldsmith, D. & Bellomo, R. (2006). Nurses´attitudes to a medical emergency team service in a teaching hospital. Qual Saf Health Care. 15. 427-432. Doi: 10.1136/qshc.2005.016956
Jones, D., Bellomo, R., Bates, S., Warrillow, S., Goldsmith, D., Hart, G., Opdam, H. & Gutteridge, G. (2005). Long term effect of a medical emergency team on cardiac arrest in a teaching hospital. Critical Care. 9(6). 808-815. Doi: 10.1186/cc3906
Jones, D.W. & Lynch, C.N. (2009). Rapid Response Teams and Transport of the Critically Ill Patient. I P. Morton & D. Fontaine (red.), Critical care nursing: a holistic approach. (9th ed., pp. 186-200). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
43
Jones, D., Opdam, H., Egi, M., Goldsmith, D., Bates, S., Gutteridge, G., Kattula, A. & Bellomo, R. (2007). Long-Term effect of medical emergency team on mortality in a teaching hospital. Resuscitation. 74. 235-241.
Doi: 10.1016/j.resuscitation.2006.12.007
Konrad, D., Jäderling, G., Bell, M., Granath, F., Ekbom, A. & Martling, C-R. (2009). Reducing in-hospital cardiac arrests and hospital mortality by introducing a medical emergency team. Intensive Care Med. 36. 100-106. Doi: 10.1007/s00134-009-1634-x
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lee, A., Bishop, G., Hillman, K.M. & Daffurn, K. (1995). The medical emergency team. Anaesth Intens Care. 23. 183-186.
Lingard, L. & Haber, R.J. (1999). Teaching and learning communication in medicine: A rhetorical approach. Academic Medicine. 74(5). 507-510.
Lingard, L., Whyte, S., Espin, S., Baker, R.G., Orser, B. & Doran, D. (2006). Towards safer interprofessional communication: contructing a model of “utility” from
preoperative team briefings. Journal of Interprofessionale Care. 20(5). 471-483. Doi: 10.1080/13561820600921865
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. M. Granskär, & B. Höglund-Nielsen, (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (1. Uppl., s. 159-172.) Lund: Studentlitteratur.
44 Manning – Walsh, J., Wagenfeld – Heintz, E., Asmus, A., Chambers, M., Reed, W. & Wylie, J. (2004). Relationship – Centered Care: The Expanding Cup Model.
International Journal for Human Caring. 8 (2). 26-31.
Marshall, M. (1996). Sampling for qualitative research. Family Practice. 13(6). 522- 525.
McFarlan, S.J. & Hensley, S. (2007). Implementation and outcomes of a rapid response team. J Nurs Care Qual. 22(4). 307-313. Doi: 10.1097/01.NCQ.0000290410.19769.41
Nordlund, K. & Joelsson-Alm, E. (2009). Mobil intensivvårdsgrupp ger bättre patientövervakning och trygg personal. Läkartidningen. 42(106). 2690-2693.
Priestley, G., Watson, W., Rashidian, A., Mozley, C., Russel, D., Wilson, J., Cope, J., Hart, D., Kay, D., Cowley, K. & Pateraki, J. (2004). Introducing critical care outreach: a ward-randomised trial of phased introduction in a general hospital. Intensive Care Med. 30. 1398-1404. Doi: 10.1007/s00134-004-2268-7
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing research, generating and assessing evidence for nursing practice. (8th ed.). Connecticut: Lippincott Williams & Wilkins.
Rafferty, A.M., Ball, J. & Aiken, L.H. (2001). Are teamwork and professional
autonomy compatible, and do they result in improved hospital care?. Quality in Health Care. 10(2). Ii32-ii37. Doi: 10.1136/qhc.0100032
Reeves, S. & Lewin, S. (2004). Interprofessional collaboration in the hospital:
45
Safran, D.G., Miller, W. & Beckman, H. (2006). Organizational dimensions of
relatiosnship-centered care, theory, evidence and practice. J Gen Intern Med. 21. S9-15. Doi:10.1111/j.1525-1497.2006.00303.x
Salamonson, Y., van Heere, B., Everett, B. & Davidson, P. (2006). Voices from the floor: Nurses´perceptions of the medical emergency team. Intensive and Critical Care Nursing. 22. 138-143. Doi: 10.1016/j.iccn.2005.10.002
Santiano, N., Young, L., Baramy, L.S., Cabrera, R., May, E., Wegener, R., Butt, D. & Parr, M. (2011). The impact of the medical emergency team on resuscitation practice of critical care nurses. BMJ Qual Saf . 20. 115-120. Doi: 10.1136/bmjqs.2008.029876
Schmid-Mazzoccoli, A., Hoffamn, L.A., Wolf, G.A., Happ, M.B. & Devita, M.A. (2008). The use of medical emergency teams in medical and surgical patients: impact of patient, nurse and organizational characteristics. Qual Saf Health Care. 17. 377-381. Doi:10.1136/qshc.2006.020438
Sharpio, S.E., Donaldson, N.E. & Scott, M.B. (2010). Rapid Response Team, seen through the eyes of the nurse. AJN. 110(6). 28-34.
Doi: 10.1097/01.NAJ.0000377686.64479.84
Skjørshammer, M. (2001). Co-operation and conflict in a hospital: interprofessional differences in perception and management of conflicts. Journal of Interprofessional Care. 15(1). 7-18. Doi:10.1080/13561820020022837
Lag (2003:460) om etiskprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2010.04.30 från Svensk Författningssamling.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?sok=2008%3A192&titel=&bet=&rm=& nr=&sort=rel&nid=3910&a=s
46 The Pew – Fetzer Task Force. (2000). Health Professions Education and Relationship centered care. Hämtad 2011.12.10 från The Pew – Fetzer Task Force
http://rccswmi.org/uploads/PewFetzerRCCreport.pdf
Thomas, K., VanOyen Force, M., Rasmussen, D., Dodd, D. & Whildin, S. (2007). Rapid response team: challenges, solutions, benefits. Crit Care Nurse. 27(1) 20-27.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer – inom
humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2012.08.31 från Vetenskapsrådet. Stockholm. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
World Medical Association Declaration of Helsinki, Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects, 59th WMA General Assembly, Seoul, October 2008 hämtad från World Medical Association.
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html
Xyrichis, A. & Ream, E. (2007). Teamwork: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing. 61(2). 232-241. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04496.x
Zwarenstein, M., Reeves, S., Russel, A., Kenaszchuk, C., Conn, L.G., Miller, K-L., Lingard, L. & Thorpe, K.E. (2007). Structuring communication relationships for interprofessional teamwork (SCRIPT): a cluster randomized controlled trial. Trials. 8(23). Doi:10.1186/1745-6215-8-23
1
BILAGOR
Bilaga I:1
Deltagarinformation
Vi är studenter på avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola i Stockholm. I kursen ingår att genomföra ett examensarbete inom huvudämnet i form av en uppsats
omfattande 30 högskolepoäng. Vi avser att genomföra en undersökning inom ramen för examensarbetet.
Preliminärt namn på studien är: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av interaktionen med avdelningspersonal vid MIG-uppdrag.
Området vi önskar studera är: Hur intensivvårdssjuksköterskor beskriver interaktionen med avdelningspersonal vid MIG uppdrag.
Vi vill därför tillfråga dig om att delta i en intervjuundersökning angående detta. Intervjun tar ca 30-60 minuter att genomföra. Dina svar kommer att behandlas
konfidentiellt och redovisas i en form där inga enskilda deltagares svar kan identifieras. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst och utan förklaring avbryta ditt deltagande.
Resultaten i denna undersökning kommer att ge ökad kunskap som kan bidra till ett förbättrat patientomhändertagande.
Om du önskar ytterligare information angående denna undersökning kan du vända dig till oss (se nedan).
Stockholm 120208
Studentens namn: Kristin Fladvad Studentens namn: Henrietta Henriksson
Handledare: Ann-Charlotte Egmar, Med dr, högskolelektor
Röda Korsets Högskola Box 55 676
102 15 Stockholm Tel. 08 58751600
2 Bilaga I:2 Samtycke deltagare __________________________ _______________________ ______________________ Underskrift Ort/datum _______________________ Namnförtydligande
3 Bilaga II:1
INTERVJUGUIDE
Hur upplever du det att delta i MIG?
Beskriv en situation där interaktionen/samarbetet med avdelningspersonal har fungerat väl vid ett MIG uppdrag. Hur upplever du relationerna med avdelningspersonalen vid dessa tillfällen?
Beskriv en situation där interaktionen/samarbetet med avdelningspersonal har fungerat bristfälligt vid ett MIG uppdrag. Hur upplever du relationerna med avdelningspersonal vid dessa tillfällen?
Är det något specifikt som du tror påverkar interaktionen med avdelningspersonal vid MIG uppdrag? Ge gärna exempel.
Tycker du att de olika deltagarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara på vid MIG uppdraget? Tycker du att dina erfarenheter kunskaper tas till vara på? HUR/BESKRIV. Tycker du att MIG uppdraget fungerar som ett inlärnings tillfälle?
Är det något du tycker kan förbättras vid MIG uppdrag som kan påverka interaktionen i positiv riktning?
Hur tror du interaktionen vid MIG uppdrag påverkar den vård patienten får i samband med MIG uppdraget?
Att ha i åtanke vid alla frågor för att fylla ut svaren: Hur?
På vilket sätt?
Kan du beskriva mer? Kan du ge ett exempel?
1
Bilaga III:1
Tema
Betydelsen av interaktion för en sammanlänkad och säker vård
Kategori Närvaro och delaktighet från personal på vårdavdelningen Interaktion för att skapa en helhetsbild av situationen Under-
kategori
Förberedelser och engagemang från avdelningspersonal
Överlämnat ansvar Interprofessionell
diskussion för att finna orsak och åtgärd
Att vara ett team Kluvenhet inför MIG-
uppdraget Kod Närvarade avdelnings- personal. Genomtänkt MIG sökning
PAL frånvarande Uteblivet samarbete Ansvars överlämnande
Usk närvaro är viktig. Team-arbete. Beroende av varandras erfarenheter. Välfungerande samarbete. Närvarande personal. MIG Ssk roll/kompeten s överflödig MIG-ssk kompetens efterfrågas inte Konden- sering MBE Viktigt att avdelningspersonal en är närvarande då de känner patienten bäst. Att avdelningspersonalen är lite förberedda, vet varför de söker MIG och att de har sin doktor där så de inte bara ringer MIG i ren frustration.
Det är mindre bra om deras doktor inte kan närvara eftersom det är denna som ska ansvara för besluten över patienten.
Det är inget bra samarbete när de lämnar över allt ansvar för patienten till oss och inte är delaktiga i vården.
Saknar undersköterskorna för de känner oftast patienten och ser dem oftast mer än läkarna gör. De kan också lära sig av att vara delaktiga i diskussionen och planeringen av vården.
Viktigt att komma som ett team och vi vill ha ett team där också. Det är en konsultation, där två team som möts och vi är beroende av varandras erfarenheter och kunskaper.
All involverad personal var på plats.
Avdelningspersonalen tog ett steg tillbaka och lät oss behandla patienten. De var oss behjälpliga när vi behövde dem. Patienten blev bättre och behövde inte IVA vård. Om patienterna är dåliga så kommer allas erfarenheter tillvara men om patienten mår bra bättre så känns min kompetens överflödig. Det är mycket läkarrelatera de frågor och då är min kompetens som MIG ssk efterfrågas inte. Menings - bärande enhet (MBE) För dels är det avdelningssjukskö terskan som har ansvar för patienten, de känner den egentligen bättre än vad vi gör och sen är det, jag tänker på läkare, om det finns en läkare där, för det är inte alltid att det är så, att de kan, jo men de kan sin patient också.
Att de är lite förberedda. Att de har lite koll på varför de hör av sig liksom /…/ att man bara inte i ren frustration ringer MIG och ”ja vill ha hjälp men ja vet egentligen inte riktigt med vad.” Att man är lite förberedd och att de har sin doktor där och att det är genomtänkt samtalet till MIG. Då är det ju lättare också.
Det som kan vara lite sämre är ju att de kanske inte alltid kan ha sin doktor eller jour på plats, det är väl det som ibland kan vara lite svårt. Vi kan ju inte komma upp och bestämma saker över patienten det måste ju ändå deras ansvarige läkare göra. Och då får man ju försöka göra det bästa av situationen.
De vill gärna ringa oss och så när man kommer så springer de och släpper allting i knät på en. De tycker att vi ska ta över hela patienten. Och då är det ju inte samarbete, då är det ju ett övertagande så att säga. Undersköterskorna kan jag sakna lite grann ibland, för de är ju faktiskt också delaktiga egentligen, de kan ju också vara med i diskussionen, tyvärr, för jag tror att de vinner på att vara med och höra lite hur vi tänker och hur de tänker. Och de har ju oftast sett patienten mer än vad läkaren egentligen har gjort om man ser rent fysiskt så hur patienten ser ut.
Sen är vi ju alltid noga med att läkarna här inte får gå upp själva utan de ska ju ha oss med för att det ska vara ett team-arbete. /…/ Vi vill komma som ett team och vi vill ha ett team där också, för det är ju det, det är en konsultation, det är två team som möts och vi är beroende av varandras erfarenheter och kunskaper.
Både sjuksköterska och ansvarig läkare var på plats när vi kom och tillsammans lyckades vi få patienten bra på avdelningen /…/ då flöt allting, vi från intensiven jobbade med patienten och de på avdelningen hämtade det vi behövde, det gick jättebra,
avdelningspersonalen tog ett steg tillbaka och lät oss behandla Ja är de riktigt dåliga patienterna när man kommer dit så tycker jag att man gör det men är det så att de är på gränsen så känns det mest som att jag bara följer med och fyller i papprena. Jag tycker att det är mycket läkarrelater adefrågor som, det berör, min kompetens tillvaratas ju inte direkt på MIG- uppdragen eller efterfrågas.
2
Bilaga III:2 Tema
Betydelsen av interaktion för en sammanlänkad och säker vård (forts.)
Kategori Utbyte av kunskap vid MIG-uppdrag
Under- kategori
Delge avdelningspersonalen kunskap Lära sig av nya situationer och samarbeten
Kod Lära avdelningspersonalen De tar inte till sig av det vi lär dem. Lära sig av nya situationer Utbyte av erfarenheter. Samarbete.
Konden- sering MBE
Jag vet inte hur mycket vi hinner lära ut till avdelningarna vid de korta MIG uppdragen.
Frustration när man får lära samma avdelningar samma saker flera gånger om.
Lär sig genom att få se andra avdelningar och inte veta vad man kommer till
Vid bra diskussion fungerar samarbetet bra. Vi kan då också lära av varandra och varandras erfarenheter och perspektiv.
Menings- bärande enhet (MBE)
Jag vet inte hur pass mycket avdelningen lär ifrån oss /…/ jag tror inte vi hinner gå igenom. Och sen vet jag inte hur pass mycket de lär sig av de här snabba situationerna som vi har på avdelningen.
Ibland känner man att man står och matar väldigt mycket samma saker som man kan uppleva lite basic egentligen, basic saker. Och då känns det lite frustrerande, framför allt om det är samma avdelningar hela tiden man går till och kör samma grejer hela tiden.
Man lär sig mycket på vägen med att få se andra avdelningar och inte riktigt veta vad man kommer till.
Det har fungerat bra när man har en bra diskussion och försöker gemensamt hitta orsaken. Att man lär av varandra, den personalen har ju sin erfarenhet och sin kunskap och vi ser ju från ett hel annat perspektiv ibland. Just att man har en diskussion så man kan lära av varandra så man kan hitta bästa lösningen på problemet.
3
Bilaga III:3
Tema
Samspelsbefrämjande faktorer
Kategori Metoder för att uppnå mål Förhållningssätt som gynnar interaktionen Under-
kategori
Tydlig kommunikation Gemensam plan Bemötande Bekräftelse Ödmjukhet
Kod Tydlig kommunikation
Lyfta problemet
Lika arbetssätt. Meningsskiljaktigheter Bemötande gentemot avdelningspersonale n MIG upplevs köra över ibland Bekräfta avdelningspersonal en Beröm och feedback. Ödmjukhet Konden- sering MBE
Det är viktig med tydlig
kommunikation och förankra det man har sagt så att man är säker på att alla är införstådda med intentionen. Att man får en beskrivning av problematik en eller oron de har över patienten Det bästa är om vi från MIG försöker jobba lika vid alla situationer
När ansvarig läkare och MIG läkare har olika syn på situationen och vården så kan det leda till olika syn på hur vården ska bedrivas. Blir även svårt när
avdelningssjuksköterskan inte deltar i vården och ifrågasätter våra ordinationer.
Jag brukar vara trevlig och glad när jag kommer upp och inte visa irritation. Det kanske är det som gör att avdelningspersonale n är samarbetsvillig och trevlig. Det kan upplevas för avdelningsper sonalen att man kommer dit å kör över dem eller att det vi säger kan upplevas som en kritik.
Viktigt att bekräfta att den som har ringt MIG har gjort rätt. Så att de känner sig trygga med att ringa MIG i framtiden. Beröm och ge feedback till avdelningspersonal . Förklara hur vi motiverar våra beslut.
Viktigt att vara ödmjuk mot avdelningspersonalen och för de insatser de har gjort utifrån sina förutsättningar. Inte ha en besserwisser attityd. Menings- bärande enhet (MBE) Om man inte nått fram till folk så spelar det ju ingen roll vad man säger. Så det gäller ju att man förankrar vad man har sagt och att det, att MIG teamet är väldigt tydligt vad intentionen är och vad man kan hjälpa dem med.
Kommunik ationen, beskrivning en av problemati ken eller oron som man har över den patienten som de vill väcka eller få fram.
Det bästa är väl att vi försöker jobba lika allihop. Det är ju svårt när alla MIG-uppdrag är olika men däremot att när man kommer, att man gör sin gemensamma avstämning med sköterskan och kanske med doktorn och sen att man tar sina parametrar, att man jobbar så tillsammans.
När ansvarig läkare inte vill att patienten skall fortsätta vårdas på avdelningen utan absolut propsar på att patienten ska ner till intensiven fast än den inte behöver, då kan det ju bli väldiga motstridigheter våra läkare emellan. När sjuksköterskorna inte är med och hjälper till utan stannar ett tag och sedan ifrågasätter våra ordinationer.
Jag brukar ju vara glad när jag kommer upp, jag visar inte någon irritation eller är otrevlig på något sätt. Jag vet inte om det har någon betydelse, jag vet faktiskt inte om det är det som leder till att personalen är samarbetsvillig och att personalen är trevlig. Det kan upplevas kan jag tänka mig för personalen som att man kommer dit och kör över dem eller går in, trampar in på deras område eller att det vi säger kan upplevas som en kritik.
Ibland så tror jag att det måste komma fram tydligare att den som har ringt efter MIG:en har gjort helt rätt. /…/ Jag vet inte om de har fått tillräcklig bekräftelse på att de har gjort rätt och egentligen finns det något fel? Att det blir mer en trygghet, än att de ringer och tror att de är en belastning.
Beröm dem för att de faktiskt har sett så att de vågar ringa igen, ”vad bra att du ringde om det här” alltså ge feedback till dem, det tror jag också är viktigt. Varför tog vi med eller varför tog vi inte med patienten. För det undrar de ibland, vad det är vi tittar på.