Under studiens gång har många nya tankar och funderingar tagit form. Whistleblowing har inte den betydelse som vi från början trodde men inställningen till fenomenet är teoretiskt sett positiv hos våra respondenter. Dock funderar vi på hur det ser ut i praktiken. Det skulle då vara intressant med en fördjupande studie i form en kvantitativ enkätundersökning av inställningen till whistleblowing inom ekonomifunktionen. Att finna ett samband mellan inställningen och den interna styrningen tror vi skulle ha en betydelse för att förklara varför funktionen inte används i större utsträckning. Ett annat förslag är att undersöka huruvida företag som använder sig av en whistleblowing-funktion hanterar det effektivt och som ett etablerat verktyg för att upptäcka fel och oegentligheter eller om det endast finns för legitima skäl.
49
Källförteckning
Affärsvärlden (2005). Coolguards ledning sålde efter VD:s hjärtattack. E-publikation. Tillgänglig: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2543516.ece (Hämtad 2014-12- 22)
Alvesson, M. (2013). Organisation och ledning. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Anders Hansen (2005). Redovisningsskandal i Coolguard. SvD Näringsliv. E-publikation. Tillgänglig: http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/redovisningsskandal-i-
coolguard_7199650.svd (Hämtad 2014-11-12)
Arwinge, O., Wikland, T. (2013). Utvecklingen av intern styrning och kontroll – reflektioner utifrån uppdaterat ramverk. Balans. Tillgänglig:
http://www.tidningenbalans.se/fordjupning/utvecklingen-av-intern-styrning-och-kontroll- reflektioner-utifran-uppdaterat-ramverk/ (Hämtad 2014-11-30)
Alward, A, K. (2007). Everything sends a message: The behavioral impacts of conflict between and within accounting control mechanisms. Washington State University, College of Business and Economics.
Baileys, J. A. (2008). Whistleblowing: An International Perspective. Internal Auditing; Jan/Feb. Vol. 23. Issue 1: 20.
Bjørkelo, B. (2013). Workplace Bullying After Wistleblowing: Future Rsearch And Implications. Journal of Managerial Psychology. Vol. 28. No. 3: 306-323.
Brown, A. J., Lewis, D., Moberly, R. E. & Vandekerckhove, W. (2014) International Handbook in Whistleblowing Research. Northampton, MA. Edward Elgar Publisher.
Bryman, A., Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber ekonomi Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C., Haglund, L. (2010). Marknadsundersökning en handbok. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Committee of Sponsoring Organizations (COSO) (2014a) Tillgänglig http://www.coso.org/aboutus.htm (Hämtad 2014-11-28)
Committee of Sponsoring Organizations (COSO) (2014b) Tillgänglig
50 Doyle, J., Weili, G., McVay, S. (2007). Determinants of weaknesses in internal control over financial reporting. Journal of Accounting and Economics 44: 193-223.
Elliston, F. A. (1982). Anonymity and Whistleblowing. Journal of Business Ethics. Vol. 1. No. 3: 187.
Ekonomistyrningsverket (ESV). (2006). Verksamhetsstyrning ger resultat. Tillgänglig http://www.esv.se/PageFiles/2188/verksamhetsstyrning-ger-resultat.pdf (Hämtad 2014-11- 28)
Ernst & Young. (2010). Hur bidrar din ekonomiorganisation till verksamhetens framgång? Tillgänglig: http://drivkraft.ey.se/wp-
content/blogs.dir/5/files/2011/06/Ekonomistudie_2010.pdf (Hämtad 2014-11-21) FAR. (2013). FAR´s samlingsvolym. Revision 2013. 33 utg. Stockholm: FAR Akademi. Fredelius, A. (2010). Därför behöver ekonomifunktionen tydlighet. CFO-World. Tillgänglig http://cfoworld.idg.se/2.13965/1.349129/darfor-behover-ekonomifunktionen-tydlighet (Hämtad 2014-11-26)
Finansinspektionen. (2002). Enron-lärdomar för finansiell tillsyn? PM, 2002-05-15. Stockholm: Finansinspektionen. Tillgänglig:
http://www.fi.se/upload/20_Publicerat/30_Sagt_och_utrett/30_Skrivelser/2002/analys_enron_ 020423.pdf (Hämtad 2014-11-15)
Forslund, M. (2011). Organisering och ledning. 2 uppl. Norstedts Förlag.
Fransson, S (2013) Yttrandefrihet och Whistleblowing: om gränserna för anställdas kritikrätt. Stockholm: Premiss.
Gov UK (2014). Whistleblowing. Tillgänglig:
https://www.gov.uk/whistleblowing/overview (Hämtad 2014-11-10)
Hedin, U-C., Månsson, S-A., Tikkanen, R. (2008). När man måste säga ifrån: om kritik och whistleblowing i offentliga organisationer. Stockholm: Natur och kultur.
Hooks, L. K., Kaplan, S. E., Schultz, J. J., Ponemon, L. A. (1994). Enhancing communication to assist in fraud prevention and detection. Comment: Whistle-blowing as an internal control mechanism: Individual and organizational considerations. Auditing. Vol. 13. Issue 2: 86.
51 Internrevisorerna & PwC. (2007). COSO – Intern styrning och kontroll – sammanhållet ramverk. Nr 1.
Jacobsen, D. I., Thorsvik, J. (2008). Hur moderna organisationer fungerar. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kaczynski, D., Salmona, M., Smith, T (2014). Qualitative research in finance. Australian Journal of Management Vol. 39. No. 1: 127 – 135.
Kaplan. S & Schultz, J. (2007) Intentions to Report Questionable Acts: An Examination of the Influence of Anonymous Reporting Channel, Internal Audit Quality and Setting. Journal of Business Ethics 71: 109-124.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning. (2014) Koden. Tillgänglig: http://www.bolagsstyrning.se/koden (Hämtad 2014-11-24)
Lantz, B. (2012) .Operativ verksamhetsstyrning. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik. Vol. 25. No. 1: 16- 35. Tillgänglig: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A245080&dswid=- 1699 (Hämtad 2014-12-10)
Larsson, P. (2012). Whistleblowing. Förutsättningar och skydd för dom som slår larm om korruption och andra oegentligheter. Rapport no 1. Stockholm: Transparency International. Tillgänglig http://www.transparency-se.org/Whistleblowing.html (Hämtad 2014-12-02) Lehmann, C, M. (2010). Internal Controls: A Compendium of Short Cases. Issues In Accounting Education. American Accounting Association Vol. 25. No. 4: 741–754.
Lennéer-Axelsson, B. & Thylefors, I. (1991). Arbetsgruppens psykologi: om den psykosociala arbetsmiljön, gruppdynamik, relationer, arbetsroller, ledarskap, konflikter, förändring och personliga olikheter. 3 uppl. Stockholm: Natur och Kultur.
Martin, B (2013). Whistleblowing A Practical Guide. 2.uppl. Irene Publisher. Mazzei, A (2010). Promoting active communication behaviours through internal
communication. Corporate Communications: An International Journal. Vol. 15. No.3: 221- 234.
52 Graebner, M E., Martin, J. A. & Roundy, P. T. (2012). Qualitative data: Cooking without a recipe. Strategic organization Vol. 10. No. 3: 278 – 284.
Miceli, M. & Near, J. (1995). Effective whistle-blowing. Academy of Management Review. Vol. 20. No.3: 679-708.
Kandlousi, N.S.A.E., Ali, A.J., & Abdollahi, A. (2010). Organizational Citizenship Behaviour in Concern of Communication Satisfaction: The Role of the Formal and Informal
Communication. International Journal of Business and Management. Vol. 5. No. 10 51-61. Ogneva, M., Subramanyam, K, R. & Raghunandan, K. (2007) Internal Control Weakness and Cost of Equity: Evidence from SOX Section 404 Disclosures. The Accounting Review. Vol. 82. No. 5: 1255-1297.
Postnord (2014). Whistleblowerrutin. Tillgänglig: http://www.postnord.com/sv/om- oss/whistleblower-system/ (Hämtad 2014-11-22)
Pontén, A (2010). Expertpanelen: Redovisning-ekonomiavdelningens kopplingston. CFO World. Tillgänglig http://cfoworld.idg.se/2.13965/1.310410/expertpanelen-redovisning-- ekonomiavdelningens-kopplingston (Hämtad 2014-11-22)
PwC. (2014). Sarbanes-Oxley Act-SOX. Tillgänglig:
http://www.pwc.se/sv/bolagsstyrning/sarbanes-oxley-act.jhtml (Hämtad 2014-11-12) Reginato, L. & Guerreiro, R (2013) Relationships between environment, culture and
management control systems. International Journal of Organizational Analysis. Vol. 21 No. 2: 219-240.
Statsrådsberedningen (2002). Etik & förtroendekommission leds av förre finansministern Erik Åsbrink. Pressmeddelande. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/6447 (Hämtad 2014-11-24)
Tenbrunsel, A. E., Smith-Crowe, K., Umphress, E. E. (2003) Building Houses on Rocks: The Role of the Ethical Infrastructure in Organizations. Social Justice Research. Vol. 16. No. 3: 285-307.
Transparency International, TI. Whistleblowing. Tillgänglig: http://www.transparency- se.org/Aarets-Visselpipa.html (Hämtad 2014-11-26)
53 Trevino, L. (1986). Ethical Decision Making in Organizations: A Person-Situation
Interactionist Model , Academy of Management Review, Vol. 11, No. 3: 601-617. Van Fleet, D, D. & Griffin, R, W. (2006) Dysfunctional organization culture
The role of leadership in motivating dysfunctional work behaviour’s. Journal of Managerial Psychology. Vol. 21 No. 8: 698-708.
Verschoor, C. C. (2010). Increased Motivation for Whistleblowing. Strategic Finance Magazine. November: 17-18, 61.
Wells, J. T. (2004). Small Business, Big Losses. Journal of Accountancy. Vol. 198. Issue 6: 42-47.
Wikland, T. (2012) Intern styrning och kontroll-både lönsamt och säkert. 2 uppl. Stockholm: FAR Akademi.
Bilaga
Intervjuguide
Kan du berätta lite kort om företaget? Vilken är din roll inom företaget?
- Hur länge har du arbetat här? - Vilken funktion jobbar du med? - Hur ser arbetsgruppen ut på din
arbetsplats? Samarbetet? - Rätt kompetens & utbildning?
Vad har ni för mål och hur gör ni för att nå dem?
Hur ser du på kommunikationsflödet inom arbetsgruppen? Kanaler?
Innehåller informationen relevanta uppgifter för att du ska kunna genomföra dina
arbetsuppgifter på bästa sätt? Företagets etiska värderingar
- Hur ser de ut, stämmer de överens med dina egna?
- Samma bild av att göra rätt saker?
Frågorna har som syfte att ge oss en bakgrund samt en bild av den interna styrningen gällande kontrollmiljö & information/kommunikation för att sedan kunna ske vad de har för påverkan av hanteringen av upptäckta fel. De olika operationaliseringarna av den interna styrningen (kontrollmiljö &
information/kommunikation) utgår från den teoretiska referensramen.
Ger även vissa situations- och
personspecifika variabler som tas upp i Trevinos modell över etisk beslutfattande – grund för eventuell informell hantering av felaktigheter & ogentligheter
Scenario
Du sitter med leverantörsfaktura som du misstänker att något inte står helt rätt till med, och vill inte godkänna den till en början.
Förtydligar en situation för respondenterna att förhålla sig till inför kommande frågor
I den här situationen, hur går man praktiskt tillväga för att hantera misstanken?
(Vilka rutiner/metoder finns för att följa upp det här?)
Frågeställning 1 – hur hanteras upptäckten av felaktigheter eller oegentligheter formellt
Hur upplever du effektiviteten av hanteringen?
Frågeställning 1 & 2 – om den upplevs effektiv kanske det inte finns behov av informell hantering
Finns det något ytterligare sätt att hantera det på? Varför/varför inte?
I många studier så betonas alltmer whistleblowing som en intern rapporteringsfunktion av upptäckta
felaktigheter, hur ser du på en sådan funktion inom ert företag? Vad skulle den ha för effekt tror du?
Hur skulle du bemöta sådan information om det kom från en anonym källa inom
företaget? Och varför?
Frågeställning 2 – finns det informellt sätt att hantera situationen, hur ser den ut och varför finns det?
Inställningen till en eventuell
whistleblowingfunktion för att förhindra oegentligheter och felaktigheter inom företaget