6. SLUTSATSER
6.3 Förslag till vidare forskning
Problematiken kring att styra mot jämställdhet och dess svårighet till mätbarhet har vid upprepade gånger lyfts fram i examensarbetet. I och med detta finns anledning att vidare forska i styrning mot jämställdhetsmål. Mätning och formulering av jämställdhetsmål innefattar ett flertal hinder och komplexiteten i att styra mot jämställdhet bör därför studeras vidare. För att uppnå fullständig integrering av jämställdhet krävs att jämställdhetsarbetet omfattar både kvantitativa och kvalitativa aspekter av jämställdhet. Huruvida målstyrning är rätt verktyg att tillämpa vid implementering av jämställdhetsintegrering bör därför studeras vidare. Jämställdhetsintegrering ligger inom ramen för genusvetenskap som handlar om att förflytta sig bort från stereotypa könsroller. Därmed ges förslag till framtida forskning att lägga ett genusperspektiv på styrningen.
REFERENSER
Acker, J. (2000). Gendered contradictions in organizational equity projects. Organization, 7(4), 625–632
Almqvist, R. (2006) New public management. Malmö: Liber
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber.
Andersson, S. (2009). Aktionsorienterad genusforskning i skärningspunkten mellan
genusforskning och ett praktiskt jämställdhetsarbete. I Andersson, S m fl Mellanchefen en maktpotential aktionsorienterad genusforskning.
Arbnor, I. & Bjerke, B. (2009). Methodology for creating business knowledge. (3. uppl.).
Thousand Oaks, Calif: Sage. (s. 41–43)
Bacchi, Carol – Eveline, Joan (2003), Mainstreaming and Neo-liberalism: a Contested Relationship i Policy and Society, Vol. 22, No. 2
Bastøe, P. Ø., & Dahl, K. (1995). Organisationsutveckling i offentlig verksamhet. Oslo: Ad Notam Gyldendal.
Booth, C., & Bennett, C. (2002). Gender mainstreaming in the European Union: towards a new conception and practice of equal opportunities?. European Journal of Women's Studies, 9(4), 430–446.
Braun, V., & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101.
Brorström, B., Lindwall, S. & Solli, R. (2007). Ledande för produktivitet en rapport från projektet "Mer nytta för pengarna". Stockholm; Göteborg: Sveriges kommuner och landsting; Kommunforskning i Västsverige (KFI).
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (2., uppl.). Stockholm:
Liber
Covaleski, M.A. & Dirsmith, M.W. (1981) MBO and Goal Directedness In a Hospital Context.
Academy of Management Review. Vol. 6, No. 3, 409–418
Creswell, J. W., & Creswell, J. D. (2017). Research design: Qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. Sage publications.
Daly, M. (2005). Gender Mainstreaming in Theory and Practice. Social Politics: International Studies in Gender, State & Society, 12(3), 433–450. http://doi.org/10.1093/sp/jxi023 David, M., & Sutton, D, C. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur AB (s. 33; 82–
83; 113; 220; 262–263)
Frizén, H., & Sjons, J. (2011). Två spår i praktiskt jämställdhetsarbete. I K. Lindholm (Red.), Jämställdhet i verksamhetsutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Gillberg, N. (2018). Jag har aldrig märkt att kön haft någon betydelse. Studentlitteratur AB Greenwood, R. & Hinings, C. R. (1996) Understanding radical organizational change: Bringing
together the old and the new institutionalism. Academy of Management Review. Vol.
21, No. 4, 1022–1054
Grönlund, A., Modell, S., Norlander, N.O., Karlberg, J., Tiderman, S., Wittbom, E., & Wiesel, F.
(2006). Effektivitet och Styrning i statliga myndigheter. Lund: Studentlitteratur.
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Tidskrift för genusvetenskap, (3).
Johansson, E (2013) Vägen till heltid – om institutionell förändring I kommunal
jämställdhetspolitik. Masteruppsats, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet.
Jordansson, B. (2005). Jämställdhet och genus på akademins villkor: Två exempel på det vetenskapliga fältets agerande i samband med politiska satsningar. Tidskrift för genusvetenskap, (4).
Larsson, K. (2008). Mellanchefer som utvecklar. Avhandling. Linköpings universitet.
Lindberg, E., & Wilson, T. (2011). Management by objectives: the Swedish experience in upper secondary schools. Journal of educational administration.
Lindholm, K. (2011). Jämställdhet i verksamhetsutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Lombardo, E. (2005). Integrating or setting the agenda? Gender mainstreaming in the European constitution-making process. Social Politics: International Studies in Gender, State &
Society, 12(3), 412–432.
Lorentzi, U. & Lundkvist, H. (2001). Gör det jämt: att integrera jämställdhet i verksamheten.
Stockholm: Näringsdep., Regeringskansliet.
Luleå kommun. (2015). Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering. Hämtad 4 april, 2019, från
https://www.lulea.se/download/18.15911ad0151827d41ab2db3/1452854707659/Strateg i%20jämställdhet%20beslutad.pdf
Luleå kommun. (2018). Jämställdhet. Hämtad 2 april, 2019, från Luleå kommun, https://www.lulea.se/kommun--politik/hallbar-utveckling/jamstalldhet.html
Luleå kommun. (2018 b). Jämställdhetskonferensen. Hämtad 29 april, 2019, från Luleå kommun, https://www.lulea.se/kommun--politik/press--och-informationsmaterial/pressrum/2018-09-06-storsta-jamstalldhetskonferensen-kommer-till-lulea.html
Luleå kommun. (2018 c). Stadsbyggnadsförvaltningens handlingsplan för
jämställdhetsintegrering. Hämtad 5 april, 2019, från, mail med anställd inom kommunen
Länsstyrelsen Norrbotten. (u.å). Ett jämställt Norrbotten: Strategi. Hämtad 13 april, 2019, från Jämställt Norrbotten, https://www.jamstalltnorrbotten.se/strategi/
Magnusson, E. (2000). Party-political rhetoric on gender equality in Sweden: The uses of uniformity and heterogeneity. Nora: Nordic Journal of Women's Studies, 8(2), 78–92.
Mark, E. (2007) Jämställdhetsarbetets teori och praktik, Lund: Studentlitteratur AB
Nationalencyklopedin (u.å). Jämställdhet. Hämtad 9 april, 2019, från Nationalencyklopedin, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jämställdhet
Nationella sekretariatet för genusforskning. (2016). Inventera: Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin. Göteborg: Göteborgs universitet. Från
https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1681/1681608_inventera-vagledning-for-jamstalldhetsintegrering-i-akademin.pdf
Novus. (2018). Viktigaste frågan under valet 2018. Hämtad 9 april, 2019, från
https://novus.se/wp-content/uploads/2018/12/eac31f61b6ba2bfb0ae92758585b5796.pdf Nyberg, A. (2010). Mycket snack och lite verkstad? – jämställdhetspolitikens genomslag i
statsbudgeten 1980–2012. Rapport 1/10, Program jämi: Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborg: Göteborgs universitet.
Patel, R. & Davidson, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Pettersen, I. and Solstad, E. (2015). Vertical and horizontal control dilemmas in public hospitals.
Journal of Health Organization and Management, 29(2), pp.185–199.
Pincus, I. (1997). Män som hindrar och män som främjar jämställdhetsarbete. Styrsystem och jämställdhet.
Proposition 2005/06:155 Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken
Regeringen. (u.å). Feministisk politik ska göra skillnad i människors liv och vardag. Hämtad 2 april, 2019, från Regeringen.se, https://www.regeringen.se/artiklar/2019/03/feministisk-politik-ska-gora-skillnad-i-manniskors-liv-och-vardag/
Regeringen. (2019). Jämställdhetsintegrering. Hämtad 2 april, 2019, från Regeringen.se, https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/jamstalldhetsintegrering/
Rombach, Björn (1991) Det går inte att styra med mål Studentlitteratur
Rönnblom, Malin, 2008, “Vart tog politiken vägen? Om regionalpolitik, jämställdhet och statens förändrade former” i Tidskrift för genusvetenskap, nr. 1, 2008.
Rönnblom, M., & Hudson, C. (2012). Dela lika: från praktik till logistik. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:515336
SCB. (2004). Jämställdhetsintegrering. Hämtad 3 april, 2019, från SCB,
https://www.scb.se/statistik/OV/OV9999/2004A01/OV9999_2004A01_BR_02_X97OP 0401.pdf
SKL. (2009). Den europeiska deklarationen för jämställdhet. Hämtad 4 april, 2019, från https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-445-9.pdf?issuusl=ignore
SKL. (2019). Mer från SKL: Öppna jämförelser: Jämställdhet. Hämtad 15 april, 2019, från Sveriges kommuner och landsting,
https://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/jamstalldhet.9814.html Sundström, G. (2003) Stat på villovägar. Resultatstyrningens framväxt i ett historiskt-
institutionellt perspektiv. Akademisk avhandling. Stockholm University, Department of Political Science
Svensson, L., Kallerstig, A. C., Lindholm, K., & Sjöberg, K. (2011). Jämställdhetsintegrering som hållbar utvecklingsprocess.
Squires, J. (2007). The New Politics of Gender Equality. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Söderholm, Johan (1998) Målstyrning av decentraliserade organisationer - styrning mot finansiella och icke finansiella mål
Walby, S. (2005). Gender mainstreaming: Productive tensions in theory and practice. Social Politics, 12(3), 321–343.
Wittbom, E. (2009). Att spränga normer: om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering.
Stockholm: Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Wittbom, E. (2015). Management control for gender mainstreaming–a quest of transformative norm breaking. Journal of Accounting & Organizational Change, 11(4), 527–545 Yin, R. K. (2004). Case study research: Design and methods. Sage publications.
Yin, R. K. (2013). Case study research: Design and methods. Sage publications.