Trots att källkritik på internet lyfts i Skolverkets kursplaner och kommentarmaterial för geografi, historia, samhällskunskap och religion finns det ytterst lite forskning om digital källkritik som berör just SO-ämnena. Under genomförandet av såväl denna enkätstudie som litteraturstudien jag genomförde hösten 2016 har jag fått ökad förståelse för att digital källkritik inte är ett undervisningsmoment som kan stå för sig självt, utan kräver ett samspel med digital teknik som hjälpmedel i undervisningen samt med ett ämnesinnehåll, det vill säga någon form av källa att utöva källkritisk granskning på. Jag har fått insikt i hur väl ämnesinnehållet inom SO lämpar sig för undervisning i digital källkritik, vilket jag kommer att ha användning av i min kommande profession som lärare i SO-ämnena i årskurs 4–6. Denna enkätstudie om källkritik på internet i lärarutbildningen tillsammans med tidigare forskning om verksamma lärares arbete med digital källkritik vittnar dock om att det finns brister i
37
blivande och verksamma lärares kunskaper om hur digital källkritik praktiskt kan integreras i undervisningen. De senaste åren har olika lärarhandledningar och guider om digital källkritik i skolan presenterats av bland andra Skolverket och Statens medieråd. Något som vore intressant att undersöka är hur arbete med sådant konkret material påverkar lärares uppfattning av hur de kan integrera digital källkritik i undervisningen. Förslagsvis skulle en sådan undersökning inrikta sig på lärare som undervisar i SO-ämnena, eftersom det saknas sådan forskning och vikten av digital källkritik betonas i Skolverkets kursplaner och kommentarmaterial för de ämnena. I undersökningen skulle lärarnas uppfattningar av att integrera digital källkritik i SO- undervisningen före respektive efter att ha arbetat en tid med materialet kunna jämföras, alternativt skulle uppfattningar hos lärare som har arbetat med materialet kunna jämföras med uppfattningar hos lärare som inte har arbetat med materialet. En sådan undersökning skulle kunna ge svar på om det konkreta arbetsmaterial som har kommit ut om källkritik på internet är applicerbart på SO-undervisningen, och om materialet räcker till för att lärarna ska känna förtrogenhet med att integrera digital källkritik i SO-undervisningen. Om så vore fallet, skulle materialet även kunna användas på lärarutbildningarna.
38
Referenser
Alexanderson, K. (2016). Internetguide #25. Källkritik på internet. Stockholm: Internetstiftelsen i Sverige och Viralgranskaren.
Alexanderson, K. & Davidsson, P. (2016). Eleverna och internet 2016. Svenska
skolungdomars internetvanor. Stockholm: Internetstiftelsen i Sverige.
Andreassen, R. & Bråten, I. (2013). Teachers' source evaluation self-efficacy predicts their use of relevant source features when evaluating the trustworthiness of web sources on special education. British Journal of Educational Technology 44 (5): 821– 836.
Björkdahl Ordell, S. (2007). Att tänka på när du planerar att använda enkät som redskap. I: J. Dimenäs (Red.). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket - vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Davidsson, B., Limberg, L., Lundh, A. & Tyrén, L. (2007). Informationssökning som diskursiv och social praktik i de yngsta skolbarnens rum för lärande. Human IT 9 (2): 76–133.
Davidsson, P. & Findahl, O. (2016). Svenskarna och internet 2016. Undersökning om
svenskarnas internetvanor. Stockholm: Internetstiftelsen i Sverige.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Holmström, L. & Tenfält, T. (2017). Studenter lär sig för lite källkritik. I: Lärarnas
tidning 28 (3): 6.
Koehler, M. J., & Mishra, P. (2009). What is technological pedagogical content knowledge? Contemporary Issues in Technology and Teacher Education 9 (1): 60–70. Kroksmark, T. (2015). Teachers' subject competence in digital times. Education
Inquiry 6 (1): 119–140.
Kuiper, E., Volman, M. & Terwel, J. (2009). Developing web literacy in collaborative inquiry activities. Computers & Education 52 (3): 668–680.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups Utbildning.
Lenas, S. (2016). Mediekompass lägger ned verksamheten. Hämtad den 24 januari 2017 från Dagens Nyheter: http://www.dn.se/dnbok/mediekompass-lagger-ned- verksamheten/
Mediekompass (2013). Källkritik. Hämtad den 24 januari 2017 från Mediekompass: http://www.mediekompass.se/lektionstips/kallkritik/
Oxstrand, B. (2013). Från media literacy till mediekunnighet: Lärares uppfattning och
förståelse av begreppen mediekunnighet och IKT i skolan och deras syn på medieundervisning. Licentiatavhandling, Göteborgs universitet.
39
Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching.
Educational Researcher 15 (2): 4–14.
Shulman, L. S. (1987). Knowledge and teaching: Foundations of the new reform.
Harvard Education Review 57 (1): 1–22.
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i geografi. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011c). Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011d). Kommentarmaterial till kursplanen i historia. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011e). Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016a). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016b). Kolla källan. Hämtad den 24 januari 2017 från Skolverket: http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan
Skolverket (2016c). Kritisk användning av nätet. Hämtad den 24 januari 2017 från Lärportalen, Skolverket:
https://larportalen.skolverket.se/#/modul/digitalisering/Grundskola/Shortcut%20To%2 0200_Kritisk_anvandning_av_natet
Statens medieråd (2014). Medie- och informationskunnighet i Sverige. En
kartläggning av aktörer. Stockholm: Statens medieråd.
Statens medieråd (2017a). Propaganda och bilders makt. Hämtad den 24 januari 2017 från Statens medieråd:
http://statensmedierad.se/nohate/jagvilljobbaiklassrummet/propagandaochbildersmakt. 1845.html
Statens medieråd (2017b). MIK för mig. Hämtad den 16 februari 2017 från Statens medieråd:
https://statensmedierad.se/larommedier/mikformigdigitalutbildning.1871.html
Stein, L. & Prewett, A. (2009). Media literacy education in the social studies: Teacher perceptions and curricular challenges. Teacher Education Quarterly 36 (1): 131–148. Sundin, O. & Carlsson, H. (2016). Outsourcing trust to the information infrastructure in schools: How search engines order knowledge in education practices. Journal of
40
Tallvid, M. (2015). 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i
förändring. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.
Ung, J. (2016). Att undervisa i ett ständigt informationsflöde. En systematisk
litteraturstudie om grundskollärares åsikter och kunskaper om informationssökning och källkritik på internet. Examensarbete 1 för grundlärarexamen inriktning 4–6,
Högskolan Dalarna.
Universitets- och högskolerådet (2017). Jämför utbildningar. Hämtad den 24 februari 2017 från Universitets- och högskolerådet:
http://www.studera.nu/jamfor-utbildning
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 29 november 2016 från Vetenskapsrådet:
Bilaga 1: Informationsbrev