Under vår arbetsprocess med denna uppsats har vi identifierat flera vidare studier som skulle kunna göras. Under insamlandet av materialet valde vi att exkludera artiklar som vi inte räknade till nyhetsartiklar. En intressant studie hade varit att inkludera dessa och att undersöka gestaltningarna på artiklar som inte tillhör nyhetsartiklar, för att se om man ifrågasätter klimatförändringen mer i de än vad man gjorde i nyheterna. Att undersöka dessa är överlag intressant för att se hur klimatförändringen gestaltas när inte journalister håller i styret.
Vi uppmärksammade även att vi just nu kan befinna oss i en del av den issue-attention cycle Anthony Down myntade (1972), där 2018 är steg två i cykeln medan 2019 börjar gå mot steg tre. Vidare forskning skulle kunna innebära en längre studie på tre eller fem år för att se hur hela cykeln utvecklas och om rapporteringen kring klimatförändring följer cykeln eller om den avviker. För om denna cykel stämmer kommer folk inom något eller några år ha tappat intresset för klimatförändring och därav borde inte det synas i lika hög grad på mediernas dagordning i den utsträckning som klimatförändringsfrågan gör idag.
Något annat som observerades under studiens gång var att tidningar sällan ifrågasatte klimatförändringarna och istället behandlade det som självklar fakta. Det hade varit en bidragande studie att undersöka om folk ifrågasätter klimatförändringen i större utsträckning än det som får synas i svenska medier. På detta sätt kan man undersöka hur representativ svenska medier verkligen är; skriver de nyheter som reflekterar hela befolkningen eller är de partiska mot någon del av invånarna?
57
Referenslista
Ader, C. R. (1995). A longitudinal study of agenda setting for the issue of environmental pollution. Journalism & Mass Communication Quarterly, 72(2), 300–311. doi: https://doi.org/10.1177/107769909507200204
Aftonbladet. (2019). Om Aftonbladet. Hämtad 17 januari 2020 från https://www.aftonbladet.se/a/6jq2gO/om-kultur
Aftonbladet. (u.å.). Plussa upp dig!. Hämtad 16 december 2019 från https://kampanjer.aftonbladet.se/plus-saljsida/
Boykoff, M, T., & Boykoff, J, M. (2007). Climate change and journalistic norms: A
case-study of US mass media coverage. Geoforum (vol. 38). 1190-1204. doi:
10.1016/j.geoforum.2007.01.008
Boykoff, M, T., & Boykoff, J, M. (2004). Balance as bias: global warming and the US
prestige press. Global environmental change (vol. 14). 125-136. doi:
10.1016/j.gloenvcha.2003.10.001
Brüggemann, M., & Engesser, S. (2014). Between consensus and denial: Climate journalists as interpretive community. Science Communication, 36(4), 399-427.
Chong, D., & Druckman, J. (2007). Framing Theory. Annual Review of Political
Science, 10(1), 103–126.
doi:https://doi.org/10.1146/annurev.polisci.10.072805.103054
Cohen, B. (1963). Press and foreign policy. Princeton University Press. Hämtad från http://www.jstor.org/stable/j.ctt183q0fp
Djerf-Pierre, M. (2012a). Green metacycles of attention: Reassessing the attention cycles of environmental news reporting 1961-2010. Public Understanding of Science 22(4),
495-512.
Djerf-Pierre, M. (2012b). When attention drives attention: Issue dynamics in environmental news reporting over five decades. European Journal of
Communication, 27(3), 291-304.
Dagens Nyheter. (2019). Varför är vissa artiklar låsta på DN.se?. Hämtad 15 december 2019 från https://faq.dn.se/guide/varfor-ar-vissa-artiklar-lasta-pa-
dnse?category=dnse&fbclid=IwAR3wyrjkIzk3_MS7iVJj1DDGS8gh0544V21aAtaJC G6KGDs5HE9gIzUGc5w
Dagens Nyheter. (2016). Så jobbar DN med kvalitetsjournalistik. Hämtad 4 november 2019 från https://www.dn.se/nyheter/nyheter-hem/sa-jobbar-dn-med-kvalitetsjournalistik/ Downs, A. (1972). Up and down with ecology - the “issue-attention cycle”. Public Interest
28(1), 38-50. Hämtad 16 oktober 2019 från
https://www.nationalaffairs.com/storage/app/uploads/public/58e/1a4/b56/58e1a4b56 25f917699992.pdf
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (5de. uppl. ed.).
Stockholm: Wolters Kluwer.
Esaiasson, P, & Gilljam, M, & Oscarsson, H, & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan:
Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4de. uppl.). Stockholm:
Nordstedts juridik.
Intergovernmental Panel on Climate Change. (2019). IPCC Special report on the ocean and
cryosphere in a changing climate. Hämtad från Intergovernmental Panel on Climate
Changes webbplats 19 januari 2020
https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/3/2019/11/SROCC_FinalDraft_FullRepo rt.pdf
58 Intergovernmental Panel on Climate Change. (2016). Special report: Special report on
climate change and land. Hämtad från Intergovernmental Panel on Climate Changes
webbplats 21 januari 2020 https://www.ipcc.ch/srccl/
Karlsson, M., & Johansson, B. (2019). Kvantitativ innehållsanalys. I M. Ekström & B. Johansson (Red.) Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. (171–192). Lund: Studentlitteratur.
Kim, S., Scheufele, D., & Shanahan, J. (2002). Think about it this way: attribute agenda- setting function of the press and the public’s evaluation of a local issue. (Abstract). Journalism & Mass Communication Quarterly, 79(1), 7–25. doi:
https://doi.org/10.1177/107769900207900102
Laville, S., & Watts, J. (2019, 21 september). Across the globe, millions join biggest climate protest ever. The Guardian. Hämtad 13 december 2019 från
https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/21/across-the-globe-millions- join-biggest-climate-protest-ever
McCombs, M. (2014). Setting the agenda. The mass media and public opinion. Cambridge: Polity Press.
McCombs, M., & Shaw, D. (2006). The evolution of agenda‐setting research: Twenty‐five years in the marketplace of ideas. Journal of Communication, 43, 58 - 67. doi: 10.1111/j.1460-2466.1993.tb01262.x.
Nationalencyklopedin. (u.å) De olika växthusgaserna. Hämtad 26 november 2019 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/växthuseffekten/de-olika- växthusgaserna
Naturskyddsföreningen. (u.å.). Därför förändras klimatet. Hämtad 5 november 2019 från https://www.naturskyddsforeningen.se/globaluppvarmning?gclid=Cj0KCQiAtf_tBRD tARIsAIbAKe3sIHqUENhJncjVoPB3QDGX_wSyQLEBiSo0kzE2S0YJVhdyq- fXoCoaApbdEALw_wcB
Nelson, T., Clawson, R., & Oxley, Z. (1997). Media framing of a civil liberties conflict and its effect on tolerance. The American Political Science Review, 91(3), 567–583. doi: https://doi.org/10.2307/2952075
Nilsson, Å. (2010). Kvantitativ innehållsanalys. I M. Ekström & L. Larsson (Red.), Metoder i
kommunikationsvetenskap. (s.119-152). Lund: Studentlitteratur.
NOAA National Centers For Environmental Information. (2019a). Climate at a glance:
Global mapping. Hämtad 16 december 2019 från
https://www.ncdc.noaa.gov/cag/global/mapping
NOAA National Centers For Environmental Information. (2019b). Climate at a glance:
Global times series. Hämtad 16 december 2019 från
https://www.ncdc.noaa.gov/cag/global/time-series/globe/land_ocean/1/7/1880-2019 Nordicom-Sverige. (2018). Mediebarometer 2018. Hämtad 4 november 2019 från
https://www.nordicom.gu.se/sv/system/tdf/publikationer-hela-
pdf/nordicom_sveriges_mediebarometer_2018.pdf?file=1&type=node&id=40345&for ce=0
Olausson, U. (2009). Global warming—global responsibility? Media
frames of collective action and scientific certainty. Public understanding of science.
(vol.18). 421-436. doi: 10.1177/0963662507081242
Orvesto Konsument. (2018). Räckviddsrapport - Orvesto Konsument 2018 helår. Hämtad 10 oktober 2019 från
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrapport_orv sto_konsument_2018_helar_0.pdf
Schäfer, M, S., & Schlichting, I. (2014) Media representations of climate change: A
59 142–160. doi: http://dx.doi.org/10.1080/17524032.2014.914050
Shehata, A. (2019). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. I M. Karlsson & J. Strömbäck (Red.), Handbok i journalistikforskning. (s. 337-348). Lund:
Studentlitteratur.
Shehata, A. (2015). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. I M. Karlsson & J. Strömbäck (Red.), Handbok i journalistikforskning. (s.353-371). Lund:
Studentlitteratur.
Sjölander, A. (2016). Journalistik om miljö, klimat och djurfrågor - en konstant historia. I L. Truedson (Red.), Journalistik i förändring : Om Mediestudiers innehållsanalys 2007
och 2014. (s.107-115). Stockholm: Stiftelsen Institutet för mediestudier.
Sjöström, T. (u.å.) Novus nov 2019: Sjukvård fortsatt viktigaste politiska frågan. Novus. Hämtad 11 december 2019 från
https://novus.se/valjaropinionen/valjarforstaelse/viktigaste-politiska-fragan/
SMHI. (2018). Sommaren 2018 - Extremt varm och solig. SMHI. Hämtad 11 december 2019 från
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/arets-vader/sommaren-2018-extremt- varm-och-solig-1.138134
Strömbäck, J. (2015). Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. I M. Karlsson (Red.), & J. Strömbäck (Red.), Handbok i journalistikforskning. (s. 151-168). Lund: Studentlitteratur.
Toll, M, & Österman, H. (2019, 20 september). Greta Thunberg höll tal i New York: “Tror ni de hör oss?”. Aftonbladet. Hämtad 3 november 2019 från
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/rAXVqm/greta-thunberg-holl-tal-i-new-york-tro -ni-de-hor-oss
Vi-skogen. (2019). Varmare klimat - iskall nyhet?. Hämtad 8 november 2019 från https://viskogen.se/app/uploads/2019/05/vi-skogen-rapport-2019-print.pdf
Weaver, D., & Choi, J. (2014). The media agenda: Who (or what) sets it? I K. Kenski., & K. Jamieson (Red.), The Oxford Handbook in Political Communication (pp. 359-376). Hämtad 21 januari 2020 från https://books.google.se/books?
id=DPUtDwAAQBAJ&pg=PR5&hl=sv&source=gbs_selected_pages&cad=2#v=onep age&q&f=false
Zehr, S, C. (2000). Public representations of scientific uncertainty about global climate
change. Public understanding of science. (Vol. 9) 85-103. doi: 10.1088/0963-
60