Arbetet med denna studie har väckt en rad nya frågor. Då individerna i denna studies urval hade lämnat sin kriminella livsstil för relativt kort tid sedan (mellan två veckor och sex år), vore det intressant att genomföra en liknande studie av individer som lämnat för en längre tid sedan, för att se om liknande resultat skulle uppvisas. Att intervjua personer med en tidigare kriminell livsstil som varken arbetat med eller haft anknytning till en självhjälpsorganisation, vore även av intresse för framtida forskning. Det vore även fruktbart att studera och utvärdera samarbeten mellan socialtjänst och självhjälpsorganisationer, samt att utforska och vidareut-veckla kunskapen om hur ett ömsesidigt samarbete kan tänkas fungera utifrån inklusion-strävandet. En mer strukturell utgångspunkt i form av att mer ingående studera vad exempel-vis kön och etnicitet kan tänkas innebära för individens upplevelser av sig själv som kriminell och att ha lämnat en kriminell livsstil, torde ge ökad förståelse för fenomenet. Då stor del av forskning om individer som lämnat en kriminell livsstil genomförts i västerländska industri-länder, vore det intressant att få ta del av liknande studier i andra länder där exempelvis klyf-torna mellan fattiga och rika är större. Detta för att bland annat utforska vad samhällelig kon-text kan tänkas innebära avseende möjligheter och begränsningar för individens aktörskap.
Referenslista
Allen, C. (2007). Crime, drugs and social theory: a phenomenological approach. Aldershot: Ashgate.
Angelöw, B., & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi (2:a uppl.). Lund: Su-dentlitteratur.
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Baumeister, R.F., & Leary, M.R. (1995). The Need to Belong: Desire for Interpersonal At-tachments as a Fundamental Human Motivation. Psychological Bulletin, 117, (3), 497-529.
Becker, H. (1991). Outsiders: studies in sociology of deviance. New York: Free Press. Berg, L.-E. (2003) Den sociala människan: Om den symboliska interaktionismen. I P.
Måns-son (Red.), Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker (6:e rev. uppl.). (pp 151-184). Stockholm: Prisma.
Berglund, S.-A. (1998). Val av livsstil. Problemungdomars sätt att hantera verklighet och konstruera identitet (avhandling för doktorsexamen, Umeå universitet).
Blumer, H. (1969). Symbolic interactionism: Perspective and method. Englewood Cliffs: Prentice-Hall.
Brown, D.J. (1991). The Professional Ex-: An Alternative for Exiting the Deviant Career. Sociological Quarterly, 32, (2), 219-230.
Bushway, S.D., Thornberry, T.P., & Krohn, M.D. (2003). Desistance as a Developmental Process: A Comparision of Static and Dynamic Approaches. Journal of Quantitative Criminology, 19, (2), 129-153.
Cooley, C.H. (1922). Human Nature and the Social Order. New York: Schocken Books. da Silva, F.C. (2007). G. H. Mead. A Critical Introduction. Cambridge: Polity Press.
Ebaugh, H.R.F. (1988). Becoming an Ex, the process of role exit. Chicago: University of Chi-cago, Chicago Press.
Ekbom, T., Engström, G., & Göransson, B. (2006). Människan, brottet, följderna: kriminalitet och kriminalvård i Sverige. Stockholm: Natur & Kultur.
Esiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2004). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik.
Farrington, D. (2007). Advancing Knowledge About Desistance. Journal of Contemporary Criminal Justice, 23, (1), 125-134.
Giordano, P.C., Schroeder, R.D., & Cernkovich, S.A. (2007). Emotions and Crime over the Life Course: A Neo-Meadian Perspective on Criminal Continuity and Change. American Journal of Sociology, 112, (6), 1603-1661.
Goffman, E. (1967). Interaction Ritual. Essays on Face-to-Face Behaviour. New York: Allen Lane.
Goode, E. (1997). Deviant behavior (5:e uppl.). Upper Saddle River: Prentice-Hall.
Haggård, U., Gumpert, C.H., & Grann, M. (2001). Against all odds: A qualitative follow-up study of high-risk violent offenders who were not reconvicted. Journal of Interpersonal Violence, 16, 1048-1065.
Hedin, U.-C., & Månsson, S.-A. (1998). Vägen ut! Om kvinnors uppbrott ur prostitutionen. Stockholm: Elanders Gotab.
Hedin, U.-C., Herlitz, U., & Kuosmanen, J. (2006). Exitprocesser och Empowerment. En stu-die av sociala arbetskooperativ i Vägen ut-projektet. (Kriminalvårdens forskningskom-mitté, rapport 19). [online] Stockholm: Kriminalvården. Tillgänglig:
http://www.vagenut.coop/filer/Exitprocesser_och_empowerment.pdf [läst 2007-09-23] Herman-Kinney, N.J. (2003). Deviance. I L.T. Reynolds & N.J. Herman-Kinney (Eds.).
Handbook of Symbolic Interactionism (pp. 695-721). Walnut Creek: Alta Mira Press. Hopkins Burke, R. (2001). An introduction to criminological theory. Cullompton: Willan
Publishing.
Kazemian, L. (2007). Desistance from crime: Theoretical, empirical, methodological, and policy considerations. Journal of Contemporary Criminal Justice, 23 (1), 5-27.
Kristiansen, A. (1999). Fri från narkotika. Om kvinnor och män som har varit narkotikamiss-brukare (avhandling för doktorsexamen, Umeå Universitet).
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod – en introduktion. I S. Larsson, J. Lilja, & K. Mannhei-mer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (pp. 91-128). Lund: Studentlitteratur. Laub, J.H., & Sampson, R.J. (2001). Understanding desistance from crime. Crime and justice,
28, 1-69.
Lemert, E.M. (1967). Human deviance, social problems and social control. Englewood Cliffs: Prentice-Hall.
Lundin, E. (2004). Motstånd och kreativitet. George Hebert Meads bidrag till aktör- struktur-debatten (avhandling för doktorsexamen, Örebro universitet).
Malterud, K. (1996). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Maruna, S. (2001). Making good: How ex-convicts reform and rebuild their lives. Washington
DC: American Psychological Association.
Maruna, S. (2004). Desistance from crime and explanatory style: A new direction in the psy-chology of reform. Journal of Contemporary Criminal Justice, special issue: criminal ca-reers, 20, (2), 184-200.
Maruna, S., LeBel, T., Mitchel, N. & Naples, M. (2004). Pygmalion in the reintegration proc-ess: Desistance from crime through the looking glass. Psychology, Crime and Law, 10, 271-281.
Maruna, S., & Roy, K. (2007). Amputation or reconstruction? Notes on the concept of "knif-ing off" and desistance from crime. Journal of Contemporary Criminal Justice, 23, (1), 104-124.
Massoglia, M., & Uggen, C. (2007). Subjective Desistance and the Transition to Adulthood. Journal of Contemporary Criminal Justice, 23, (1), 90-103.
Mead, G.H. (1977). On Social Psychology: selected papers (A. Strauss red.). Chicago: Chi-cago Press. (Originalarbete publicerat 1934).
Meltzer; B.N., Petras, J.W., & Reynolds, L.T. (1975). Symbolic Interactionism. Genesis, va-rieties and criticism. London: Routledge & Keagan Paul Ltd.
Musolf, G.R. (2003). The Chicago School. I L.T. Reynolds & N.J. Herman-Kinney (Red.), Handbook of Symbolic Interactionism (pp. 91-119 ). Walnut Creek: Alta Mira Press. Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa
per-spektiv. Stockholm: Liber.
Riksrevisionen. (2004). Återfall i brott eller anpassning i samhället – uppföljning av krimi-nalvårdens klienter (Riksrevisionsrapport 2004: 5). Stockholm: Riksrevisionen.
Sampson, R., & Laub, J. (2003). Life-course desisters? Trajectories of crime among delin-quent boys followed to age 70. Criminology, 41, (3), 555-592.
Sanders, T. (2007). Becoming an Ex–Sex Worker: Making Transitions Out of a Deviant Ca-reer. Feminist Criminology, 2, (1), 74-95.
Scheff, T.J. (1990). Microsociology. Discourse, Emotion and Social Structure. Chicago: Chi-cago Press.
Scheff, T.J. (2003). Shame in self and society. Symbolic Interaction, 26, (2), 239-262.
P.-Thomas, W.I., & P.-Thomas, D.S (1928). The Child in America. New York: Knopf.
Topor, A. (2001). Återhämtning från svåra psykiska störningar. Stockholm: Natur & Kultur. Topor, A. (2004). Vad hjälper? Vägar till återhämtning från svåra psykiska problem.
Stock-holm: Natur & Kultur.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J., & Levin, I. (1999). Att förstå vardagen. Lund: Studentlitteratur.
Twenge, J.M., Baumeister, R.F., DeWall, N.C., Ciarocco, N.J., & Bartels, M.J. (2007). Social Exclusion Decreases Prosocial Behavior. Journal of Personality and Social Psychology, 92, (1), 56-66.
Twenge, J.M., Catanese, K.R., & Baumeister, R.F. (2002). Social exclusion causes self-defeating behaviour. Journal of Personality and Social Psychology, 83, (3), 606-615. Ulmer, J.T. (2007). Review of Interactionist utilizers in criminology. Symbolic Interaction,
30, (2), 279-287.
Wacquant, L.J.D. (1990). Exiting Roles or Exiting Role Theory? Critical Notes on Ebaugh’s Becoming an Ex. Review Essay. Acta Sociologica, 33, (4), 397-404.
Vaughan, B. (2007). The internal narrative of Desistance. British Journal of Criminology, 47, (3), 390-404.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [online] Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf [läst 2007-11-16]
Vryan, K.D., Adler, P.A., & Adler, P. (2003). Identity. I L.T. Reynolds & N.J. Herman-Kinney (RED). Handbook of Symbolic Interactionism (pp. 367-390). Walnut Creek: Alta Mira Press.
Öhlund, T. (1997). Normaliseringspraktiker i det moderna samhället. En diskursanalys av åtta sociala ungdomsprojekt (avhandling för doktorsexamen, Umeå universitet).