Denna studie har fokuserat på projektledarens perspektiv av motstånd och kritik från lokalbefolkningen. Undersökning av det omvända perspektivet, lokalbefolkningens skulle komplettera de iakttagelser som presenterats i denna studie. Tillsammans skulle det ge en mer heltäckande bild av hur kommunala projekt påverkar och påverkas av lokalbefolkningen. Detta skulle innebära större insikt i hur projektledare bör hantera dessa intressenter.
23
• Litteraturlista
Bell, J. & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Boholm, \AAsa, Löfstedt, R. & Strandberg, U. (1998). Tunnelbygge genom Hallands\a as: Lokalsamhällets dilemman.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative
Research in Psychology, 3(2), 77–101. doi:10.1191/1478088706qp063oa.
Di Maddaloni, F. & Davis, K. (2017). The influence of local community stakeholders in megaprojects: Rethinking their inclusiveness to improve project performance.
International Journal of Project Management, 35(8), 1537–1556.
doi:10.1016/j.ijproman.2017.08.011.
Eskerod, P., Huemann, M. & Savage, G. (2015). Project Stakeholder Management—Past and Present. Project Management Journal, 46(6), 6–14. doi:10.1002/pmj.21555. Invernizzi, D. C., Locatelli, G. & Brookes, N. J. (2017). Managing social challenges in
the nuclear decommissioning industry: A responsible approach towards better performance. International Journal of Project Management, 35(7), 1350–1364. doi:10.1016/j.ijproman.2016.12.002.
Jałocha, B., Krane, H. P., Ekambaram, A. & Prawelska-Skrzypek, G. (2014). Key Competences of Public Sector Project Managers. Procedia - Social and
Behavioral Sciences, 119 247–256. doi:10.1016/j.sbspro.2014.03.029.
Jamali, D. & Karam, C. (2018). Corporate Social Responsibility in Developing Countries as an Emerging Field of Study. International Journal of Management Reviews, 20(1), 32–61. doi:10.1111/ijmr.12112.
Jansson, T. & Ljung, L. (2004). Projektledningsmetodik. 1:11. Lund: Studentlitteratur. Jansson, T. & Wiik, T. H. Utveckling och projekt i offentlig verksamhet – går det? STAT
& STYRING, 2008(3), 3.
Li, T. H. Y., Ng, S. T. & Skitmore, M. (2013). Evaluating stakeholder satisfaction during public participation in major infrastructure and construction projects: A fuzzy approach. Automation in Construction, 29 123–135.
doi:10.1016/j.autcon.2012.09.007.
Liu, Z., Zhu, Z., Wang, H. & Huang, J. (2016). Handling social risks in government-driven mega project: An empirical case study from West China. International
Journal of Project Management, 34(2), 202–218.
doi:10.1016/j.ijproman.2015.11.003.
Ma, H., Zeng, S., Lin, H., Chen, H. & Shi, J. J. (2017). The societal governance of megaproject social responsibility. International Journal of Project Management, 35(7), 1365–1377. doi:10.1016/j.ijproman.2017.01.012.
McGrath, S. K. & Whitty, S. J. (2017). Stakeholder defined. International Journal of
Managing Projects in Business, 10(4), 721–748.
doi:10.1108/IJMPB-12-2016-0097.
Olander, S. & Landin, A. (2008). A comparative study of factors affecting the external stakeholder management process. Construction Management and Economics, 26(6), 553–561. doi:10.1080/01446190701821810.
Teo, M. M. & Loosemore, M. (2017). Understanding community protest from a project management perspective: A relationship-based approach. International Journal
of Project Management, 35(8), 1444–1458. doi:10.1016/j.ijproman.2017.08.004.
Yu, T., Shen, G. Q., Shi, Q., Lai, X., Li, C. Z. & Xu, K. (2017). Managing social risks at the housing demolition stage of urban redevelopment projects: A stakeholder-oriented study using social network analysis. International Journal of Project
Zhou, Z. & Mi, C. (2017). Social responsibility research within the context of
megaproject management: Trends, gaps and opportunities. International Journal
25
• Bilagor
• Bilaga 1 - Intervjuguide
Bakgrund:
* Kan du beskriva din bakgrund i branschen och i organisationen? * Vad arbetar du med för tillfället?
* Hur är det att leda och arbeta i kommunala projekt?
Intervjuämnet:
* Kan du dra dig till minnes ett projekt där kritik från allmänheten var en faktor? *Vad handlade projektet om?
* Vilka var kritiska till projektet och varför? * Hur uppfattade du den kritiken,
* Hur gjorde sig kritiken till synes?
* Var risken att projektet skulle kritiseras något som diskuterades innan dess start eller något som kom upp under dess gång?
* Vilka strategier användes för att hantera de kritiska rösterna? * Hur upplevde du att hanteringen fungerade?
* Kom kritiken att påverka projektets genomförande eller resultat på något sätt? * Hur upplevde du att det var att arbeta i ett kontroversiellt projekt?
• Bilaga 2 – Introduktionsbrev
Hej!
Mitt namn är Marcus och jag genomför en studie inom ämnet projektledning som handlar om projektledares upplevelser av att leda kommunala projekt lokalbefolkningen eller andra sekundära intressenter har en kritisk syn på. Jag söker därför projektledare som har erfarenhet av dessa situationer för att intervjua. Det behöver nödvändigtvis inte vara så att kritiken från intressenter funnits med under hela projektets gång, bara det varit en faktor någon gång under processen.
Intervjuerna kommer föras med projektledare inom kommunal verksamhet som har någon erfarenhet av att leda ’kontroversiella’ projekt. Intervjun beräknas ta 30–60 minuter och genomförs vid din arbetsplats eller annan plats som passar. Intervjun spelas in för att sedan transkriberas. Datamaterialet kommer tillfälligt lagras på en smartphone inställd på flygplansläge för att sedan överföras till en förvaring som enbart kan läsas av mig och eventuellt av handledare och examinator. Materialet kommer enbart användas för den angivna studien och kommer efter dess publicerande raderas. Studien kommer att publiceras så att den blir allmänt tillgänglig.
Personuppgifterna behandlas enligt ditt uttrycka samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst välja att återkalla ditt samtycke, utan att ange orsak. Detta påverkar dock inte den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer mig till handa behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer lagras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. I enlighet med dataskyddsförordningen har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se
27
• Bilaga 3 - Samtyckesblankett
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
……… Underskrift
………
……… Namnförtydligande, ort och datum