5. Slutsats
5.3 Förslag till vidare forskning
Urvalet i denna studie har varit något begränsad eftersom komponentavskrivning inte implementerats i alla kommuner i Skåne. En liknande studie skulle kunna genomföras om några år för att på så sätt kunna öka förståelsen ytterligare genom att inkludera fler kommuner som idag inte har implementerat komponentavskrivning.
Jämförbarheten är en av de fem kvalitativa egenskaperna som kommunal redovisning ska uppnå (RKR, 2014a). Under intervjuerna framkom indikationer som pekar mot att jämförbarheten försämras i och med införandet av komponentavskrivning. En djupgående studie om komponentavskrivningens påverkan på jämförbarheten mellan kommuner skulle kunna bidra med ytterligare förståelse kring komponentavskrivning.
Under en av intervjuerna framkom att ”om verkligheten var lika schematisk som teorin hade det antagligen blivit en jätte bra rättvisande bild”. Ytterligare framtida forskningsförslag är därför att studera om det finns ett gap mellan vad man teoretiskt sätt vill åstadkomma med komponentavskrivning och vad som i praktiken är möjligt. För att kunna förstå den teoretiska målsättningen med komponentavskrivning skulle en representant från Rådet för kommunal redovisning vara lämplig att vända sig till, exempelvis Torbjörn Tagesson som är kanslichef i Rådet för kommunal redovisning.
52
_________________________________________________________________________
Litteraturförteckning
_________________________________________________________________________
Agoglia, C., Doupnik, T., & Tsakumi, G. (2011). Principles-Based versus Rules-Based accounting standards: The influence of standard precision and Audit Committee Strength on financial reporting decisions. The accounting review, 86(3), 747-767. doi:10.2308/accr.00000045 Alexander, D., & Eberhartinger, E. (2009). The True and Fair View in the European Union. European
Accounting Review, 18(3), 571-594. doi:10.1080/09638180902784405
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber AB.
Andersson, G., Klackenstam, K., & Laurelii, G. (2000). Affärsredovisning och företagsanalys. Lund:
Studentlitteratur.
Artsberg, K. (2003). Redovisningsteori -policy och -praxis. Malmö: Liber Ekonomi.
Bailey, W. J., & Sawers, K. M. (2012). In GAAP We Trust: Examining How Trust Influences Nonprofessional Investor Decisions Under Rules-Based and Principles-Based Standards.
American Accounting Association, 24(1), 25-46. doi:10.2308/bria-50071
Bergvärn, L.-E., Mellemvik, F., & Olson, O. (1995). Institutionalization of municipal accounting a comparative study between Sweden and Norway. Scandinavian Journal of Management, 11(1), 24-41. doi:10.1016/095
Bradbury, M. E., & Schröder, L. B. (2012). The content of accounting standards: Principles versus rules. The British Accounting Review, 44(1), 1-10. doi:10.1016/j.bar.2011.12.003
Brorström, B., Haglund, A., & Solli, R. (1998). Extern- och internredovisning i kommuner och landsting. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A., & Bell, E. (2011). Business Research Methods. New York: Oxford University Press.
Budding, T., Giuseppe, G., & Tagesson, T. (2015). Public Sector Accounting. United Kingdom: CPI Group.
Carmona, S., & Trombetta, M. (2008). On the global acceptance of IAS/IFRS accounting standards:
The logic and implications of the principles-based system. Journal of Accounting and Public Policy, 6, 455–461. doi:10.1016/j.jaccpubpol.2008.09.003
Christiaens, J., Vanhee, C., Manes-Rossi, F., Aversano, N., & van Cauwenberge, P. (2015). The effect of IPSAS on reforming governmental financial reporting: an international comparison. International Review of Administrative Sciences, 81(1), 158-177.
doi:10.1177/0020852314546580
Collin, S. O., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J., & Hansson, K. (2004). Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations. Department of Business Studies, Kristianstad University.
53
Collin, S. O., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J., & Hansson, K. (2009). Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory and institutional theory as competitive or concurrent theories. Critical Perspectives on Accounting, 20(2), 141-174. doi:10.1016/j.cpa.2008.09.003
Collins, D. L., Pasewark, W. R., & Riley, M. E. (2012). Financial Reporting Outcomes under Rules-Based and Principles-Rules-Based Accounting Standards. American Accounting Association, 26(4), 681–705. doi:10.2308/acch-50266
Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory (2nd European Edition). Berkshire:
McGraw-Hill Education .
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Dillard, J. F., Rigsby, J. T., & Goodman, C. (2004). The making and remaking of organization context:
duality and the institutionalization process. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 17(4), 506-542. doi:10.1108/09513570410554542
DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2), 147-160.
Drefeldt, C., & Törning, E. (2013). Finansiell rapportering. Lund: Studentlittertur.
Falkman, P. (2000). Teori för redovisning. Lund: Studentlitteratur.
Falkman, P., & Orrbeck, K. (2001). Den offentliga sektorns redovisning. Lund: Studentlitteratur.
Falkman, P., & Tagesson, T. (2008). Accrual accounting does not necessarily mean accrual accounting: Factors that counteract compliance with accounting standards in Swedish municipal accounting. Scandinavian Journal of Management, 24(3), 271-283.
doi:10.1016/j.scaman.2008.02.004
Frostensson, M. (2015). Redovisningsteori, 2015. Lund: Studentlitteratur AB.
Grönlund, A., Tagesson, T., & Öhman, P. (2011). Principbaserad redovisning. Lund:
Studentlitteratur.
Guggiola, G. (2010). IFRS Adoption In The E.U., Accounting Harmonization And Markets Efficiency:
A Review1. The International Business & Economics Research Journal, 9(12), 99-112.
Hellman, N., Nordlund, B., & Pramhäll, C. (2011). Förbättrad redovisning med komponentansats:
Nyttan överstiger kostnaderna. Balans(12), ss. 49-53. Hämtat från https://www.far.se/
Humphrey, C., & Scapens, R. W. (1996). Methodological themes Theories and case studies of organizational accounting practices: limitation or liberation? Accounting, Auditing &
Accountability Journal, 9(4), 86-112.
54
Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency cost and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3(4), 305-360. doi:10.1016/0304-405X(76)90026-X
Lan, L. L., & Heracleous, L. (2010). Rethinking Agency Theory: The view from law. Academy of Management Review, 35(2), 294-314. doi:10.5465/AMR.2010.48463335
Lennartsson, R. (oktober 2013). Hög tid att välja mellan K2 och K3. Balans(8), ss. 34-35. Hämtat från https://www.far.se/
Lennartsson, R. (mars 2014). En smidig övergång till K3. Balans, s. 34.
Lind, H., & Bejrum, H. (2002). Nya principer för avskrivning. Nacka: Repro 8.
Lind, H., & Hellström, A. (2011). Komponentavskrivning i kommuner och landsting. Stockholm:
Sveriges kommuner och landsting.
Maines, L. A., Bartow, E., Fairfield, P., Hirst, D. E., Iannaconi, T. E., Mallett, R., . . . Vincent, L. (2003).
Evaluating concepts-based vs. rules-based approaches to standard setting. American Accounting Association, 17(1), 73-89. doi:10.2308/acch.2003.17.1.73
Meyer, J. W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociologi, 83(2), 340-363.
Muthupandian, K. S. (2009). IAS 16 Property, Plant and Equipment - A Closer Look. The Management Accountant, 44(4), 281-285.
Nelson, M. W. (2003). Behavioral Evidence on the Effects of Principles- and Rules-Based Standards.
American Accounting Association, 17(1), 91-104. doi:10.2308/acch.2003.17.1.91 Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Peill, E. (2000). Harmonization of Accounting Practices in the European Union. Vaasa: Vaasan yliopisto.
Qu, S. Q., & Dumay, J. (2011). The qualitative research interview. Qualitative Research in Accounting & Management, 8(3), 238-264. doi:10.1108/11766091111162070
Roulston, K. (2010). Considering quality in qualitative interviewing. Qualitative research , 10(2), 199-228. doi:10.1177/1468794109356739
Rådet för kommunal redovisning. (2012). Redovisnig av kommunal markexploatering. Hämtat 21 mars 2016, från RKR, http://www.rkr.se/dokument/rekommendationer/
Rådet för kommunal redovisning. (2014a). Konceptuellt ramverk för finansiell rapportering i kommuner och landsting. Hämtat 9 mars, 2016, från RKR,
http://www.rkr.se/dokument/rekommendationer/
Rådet för kommunal redovisning. (2014b). Avskrivningar- avgränsning, värdering och
nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar. Hämtat 10 mars 2016, från RKR, http://www.rkr.se/dokument/ideskrifter/
55
Rådet för kommunal redovisning. (2014c). Övergång till komponentavskrivning. Hämtat 11 mars, 2016, från RKR, http://www.rkr.se/dokument/informationer/
Rådet för kommunal redovisning. (2015). Information om hantering av konverteringseffekter i den sammanställda redovisningen för 2014. Hämtat 11 mars, 2016, från RKR,
http://www.rkr.se/dokument/informationer/
Sandin, A. (1996). Externredovisning. Lund : Studentlitteratur.
SFS 1953:753. Kommunallagen. Stockholm: Finansdepartementet.
SFS 1997:614. Lagen om kommunal redovisning. Hämtad 15 mars, 2016, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 1997614-om-kommunal-redovisning_sfs-1997-614
Shapiro, S. P. (2005). Agency theory. Annual Review of Sociology, 31(1), 263-284.
doi:10.1146/annurev.soc.31.041304.122159
Stárová, M., & Čermáková, H. (2010). Method of Component Depreciation of Fixed Assetsts and Its Comparision with Traditional Methods. Directory of Open Access Journals, 2(3), 37-46.
Stern, J., & Holder, S. (1999). Regulatory governance: criteria for assessing the performance of regulatory systems. Utilities Policy, 8(1), 33-50. doi:10.1016/S0957-1787(99)00008-9 Tagesson, T. (2007). Does legislation or form of association influence. Utilities Policy, 15(4),
248-260. doi:10.1016/j.jup.2007.05.004
Unerman, J., & Bennett, M. (2004). Increased stakeholder dialogue and the internet: towards greater corporate accountability or reinforcing capitalist hegemony? Accounting, Organizations and Society, 29(7), 685–707. doi:10.1016/j.aos.2003.10.009
Watts, R., & Zimmerman, J. (1986). Positive accounting theory. New Jersey: Prentice-Hall.
Verstegen, B. (2001). Nine ways for a decision maker to use theoretical notions, with special reference to teaching agency theory for management accounting. Journal of Accounting, 19(2), 119-127. doi:10.1016/S07
56
Bilaga 1. Intervjuguide
Berätta kort om dig själv och kommunen
• Vill du vara konfidentiell i vår uppsats?
• Får vi tillåtelse att spela in intervjun?
• Berätta kort om dig själv och kommunen?
• Vad innefattar din position för arbetsuppgifter?
• Vilka lagar, regler och rekommendationer gäller för redovisningen i kommuner?
Hur implementerades komponentavskrivning i kommunen?
• Hur såg rutinerna ut kring avskrivning innan RKR utgav rekommendationen om komponentavskrivning?
• När implementerades komponentavskrivning?
• Vilka svårigheter mötte ni vid övergången till komponentavskrivning?
Skulle du vilja berätta om rutinerna kring komponentavskrivning?
• Vilka faktorer avgör om ni ska tillämpa komponentavskrivning? (belopp och nyttjandeperiod)
• Har ni en rutinbeskrivning för komponentavskrivning?
• Hur utvecklades rutinbeskrivningen för komponentavskrivning?
• Anser ni att det finns ett tolkningsutrymme vid användningen av komponentavskrivning?
Från vem eller vad hämtade ni inspiration och vägledning vid utformningen av rutinerna kring komponentavskrivning?
• Vad har påverkat utformningen av rutinbeskrivningen? (RKR, lag, politiker, andra kommuner)
• Varför hämtas inspiration av dessa?
• Till vilken grad har dessa påverkat er?
57
• Är det några av dessa som ger tvingande påtryckningar?
• På vilket sätt har de tvingande påtryckningarna påverkat avskrivningsmetoderna i redovisningen?
• Vad är din uppfattning om likheter mellan kommuner angående rutiner kring komponentavskrivning?
Vilket inflytande har politiker i redovisningsval?
• Hur ser relationen ut mellan politiker och redovisningsansvariga?
• Hur påverkar relationen redovisningspraxis?
• Hur påverkar politikernas egenintresse redovisningsval?
• Agerar politiker för att maximera verksamhetens nytta?
Vad är din professionella uppfattning av komponentavskrivningens påverkan av den rättvisande bilden?
• Vad är en rättvisande bild inom redovisning för dig?
• Varför är det viktigt att upprätthålla en rättvis bild av kommunen?
• Tycker du att nyttan med komponentavskrivning överstiger kostnaden?