Ett förslag på utveckling av denna studie är att i informationsinsamlingen inkludera fler perspektiv genom att få information från fler livsmedelsbutiker. Alternativt utföra jämförelse mellan två olika livsmedelskedjor. Ett producentperspektiv hade även varit intressant och bidragit med ytterligare en nyans till slutsatsen och analysen. Bland annat för att studera producentens nudging gällande Kravmärkningen och varför producenterna valt att Kravmärka sina livsmedel. För att fördjupa konsumentperspektivet hade det även varit intressant att utveckla enkätundersökningen genom att inkludera konsumenternas perspektiv gällande medvetenhet om nudging. Huruvida konsumenterna upplever att livsmedelsbutikerna påverkar dem i hur de handlar. Vidare hade en intressant utveckling av denna uppsats kunna göras genom att utföra en samhällsekonomisk analys om staten ska subventionera miljömärkningar för att fler konsumenter ska få ökade incitament till att köpa dessa varor.
Litteraturlista
Alistair, M. (2009). Stated preference and non-market decisions [Elektronisk resurs]. Hämtad: 2019- 04-15 från https://link-springer-com.e.bibl.liu.se/chapter/10.1023/b99496_11 sid 259-261
Allt om trädgård. (2015). Planera din köksträdgård: för en planteringsplan. Hämtad: 2019-04-04 från
https://www.alltomtradgard.se/planera-din-kokstradgard-gor-en-planteringsplan/
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB. Sid 66-68, 73
Arla. (2019). Arla forum. Hämtad: 2019-05-17 från
https://konsumentkontakt.arla.se/org/arla/d/strategi/#c3265599
Barkman, H. (2014). Barriärer och broar för hållbar konsumtion: Fyra typer av
medborgarkonsumenter och möjligheterna för deras engagemang. Hämtad: 2019-04-29 från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:699559/FULLTEXT02.pdf sid 62
Bergendorff, J. (Producent). (2013). Klotet i Vetenskapsradion [Poddradio]. Miljömärkt borde inte vara dyrare. Hämtad: 2019-05-14 från
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=5696657
Berntson, E., Bernhard-Oettel, C., Hellgren, J., Näswall, K., & Sverke, M. (2016). Enkätmetodik. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur. Sid 68-69, 93-94, 101, 228-229, 232-233, 240, 250 och 256
Brydolf, J. (2014, 4 februari). Kraftig ökning av miljömärkta produkter. Miljö & Utveckling. Hämtad: 2019-04-26 från https://miljo-utveckling.se/kraftig-okning-av-miljomarkta-produkter/
Brännlund, R., & Kriström, B. (2015). Miljöekonomi (2 ed). Lund: Studentlitteratur. Sid 46, 48-53
Dahlman, C.J. (1979). The problem of externality. Hämtad: 2019-04-26 från
Europaparlamentet. (2018). Ekologiska livsmedel i EU: fakta och regler. Hämtad: 2019-04-04 från
http://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/society/20180404STO00909/ekologiska-
livsmedel-i-eu-fakta-och-regler
House of Lords. (2011). Behaviour change, Science and Technology Select Committee. Hämtad: 2019-05-15 från https://publications.parliament.uk/pa/ld201012/ldselect/ldsctech/179/179.pdf sid 5
Ivehammar, P. (2017). Miljövärdering [PowerPoint-presentation]. Hämtad: 2019-04-15
Kasteridis, P., & Yen, T. S. (2012). U.S. demand for organic and conventional vegetables: a Bayesian censored system approach. Hämtad: 2019-04-15 från
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/j.1467-8489.2012.00589.x sid 405, 422
Konsumentverket. (2018). Inventering av beteendeinsatser. Hämtad: 2019-04-05 från
https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/var-verksamhet/inventering-av-
beteendeinsatser-konsumentverket.pdf
Kosters, M., & Van Der Heijden, J. (2015). From mechanism to virtue: Evaluating Nudge theory Hämtad: 2019-04-29 från https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1356389015590218 sid 287
Krav. (2018). KRAV-märkning. Hämtad: 2019-04-04 från https://www.krav.se/om-krav/krav- markningen/
Krav. (2018). Historik. Hämtad: 2019-04-05 från https://www.krav.se/om-krav/organisationen- krav/historik/
Krav. (2018). Stadgar. Hämtad: 2019-04-08 från https://www.krav.se/om-krav/organisationen- krav/stadgar/
Krav. (2018). Certifiera Krav:s regler. Hämtad: 2019-04-10 från
Krav. (2018). Ladda ner märket. [Bild]. Hämtad: 2019-05-31 från
https://www.krav.se/foretag/marknadsforing-och-markmaterial/ladda-ner-market/
Krav ekonomisk förening. (2019). Regler för KRAV-certifierad produktion utgåva 2019-20. [Elektronisk resurs] Hämtad: 2019-04-05 från http://www.krav.se/wp-
content/uploads/2018/09/kravs_regler_2019-20_webb_opt_01.pdf sid 21-23
Krav. (2019). 98 procent känner till KRAV. Hämtad: 2019-04-08 från https://www.krav.se/nyhet/98- procent-kanner-till-krav/
Kucher, A., Heldak, M., Kucher, L., Fedorchenko, O., & Yurchenko, Y. (2019). Consumer willingness to pay a price premium for ecological goods: a case study from Ukraine. Hämtad: 2019-04-15 från
https://content.sciendo.com/view/journals/environ/7/1/article-p38.xml /
https://doi.org/10.2478/environ-2019-0004 sid 38
Lag om ekonomiska föreningar (SFS 2018:672). Hämtad: 2019-04-08 från
https://lagen.nu/2018:672#K13
Lundmark, R. (2013). Mikroekonomi, teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. Sid 81-89.
Löfving, C./ Arbetarbladet. (2017). Intresset för att odla mat ökar- nu är det dags att så om man vill skörda egna grönsaker. Hämtad: 2019-04-09 från
https://www.arbetarbladet.se/artikel/bostadspuls/intresset-for-att-odla-mat-okar-nu-ar-det-dags- att-sa-om-man-vill-skorda-egna-gronsaker
Mont, O., Lehner, M., & Heiskanen, E. (2014). Nudging- ett verktyg för hållbara beteenden? Hämtad: 2019-04-04 från https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6642-
0.pdf?pid=14231 sid 14-16 20-21
Naturhistoriska Riksmuseet. (2019). Ekosystem, naturtyper och naturområden. Hämtad 2019-05-28 från https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/ekosystem.1597.html
Naturskyddsföreningen. (u.å). Andra miljömärken. Hämtad: 2019-04-10 från
http://www.abljungquist.se/Miljomarken.pdf
Naturvårdsverket. (2005). Köpbeteende, livsstil och varumärken. Hämtad 2019-05-14 från
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5492-9.pdf?pid=3113
Naturvårdsverket. (2018). Miljöekonomi. Hämtad: 2019-04-04 från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter- omrade/Samhallsekonomiska-analyser/Miljoekonomi/
Naturvårdsverket. (2019). De vanligaste kategorierna av externa effekter inom miljöområdet. Hämtad: 2019-04-05 från https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-
miljoarbetet/Vagledningar/Samhallsekonomisk-konsekvensanalys/Vad-ar-
miljoproblemet/Fordjupat-stod/Kategorier-av-externa-effekter/
Nilsson, J. 2019. Personlig kommunikation. Korrespondensen fördes mellan 2019-04-17 och 2019-04- 22
Nordfält, J., & Ahlbom, C. (2018). Marknadsföring i butik (2 ed). Stockholm: Liber AB. Sid 40-59
Parment, A. (2018). Marknadsföring (2 ed). Lund: Studentlitteratur. Sid 28, 89 och 115.
Perloff, J. M. (2018) Microeconomics (8.ed.). Harlow: Pearson Education Limited. Sid 69-70, 76, 292- 294
Regeringen. (2016). Strategi för hållbar konsumtion. Hämtad: 2019-04-08 från
https://www.regeringen.se/artiklar/2016/10/strategi-for-hallbar-konsumtion/
Riksdagen. (2016). Miljömärkning av produkter- En översikt över de miljömärkningar av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna. ISSN 1653-0942 978-91-87541-41-4 /
2015/16:RFR9. Hämtad: 2019-04-02 från https://data.riksdagen.se/fil/34FA7669-7EDB-4A94-8D1F-
Rudholm, N., Daunfeldt, S., Heldt, T., Thunström, L., & Weiberth, C. (2011). Märkningar och konsumentbeteende (Forskningsrapport 2011:1). Hämtad: 2019-04-16 från
http://handelsradet.se/wp-content/uploads/2016/01/2011-1-Markningar-och-
konsumentbeteende.pdf sid 10-16
Ryegård, C., & Ryegård, O. (2015). Ekologisk Livsmedelsmarknad. Hämtad: 2019-04-16 från
http://www.ekoweb.nu/attachments/67/27.pdf sid 4
Ryegård, C., & Ryegård, O. (2018) Ekologisk livsmedelsmarknad sid 23 Hämtad: 2019-04-15 från
http://www.ekoweb.nu/attachments/67/37.pdf
Schröck, R. (2012). The organic milk market in Germany is maturing: A demand system analysis of organic and conventional fresh milk segmented by consumer groups. Hämtad 2019-04-15 från
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/agr.21298 sid 274
Silverman, D. (2010). En mycket kortfattad, ganska intressant och någorlunda billig bok om kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur. Sid 56
SVT. (2012). Upptäckten av klimatförändringarna. Hämtad: 2019-04-05 från
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/upptackten-av-klimatforandringarna
SVT. (2017). Så mycket vatten går åt till ett kilo avokado. Hämtad 2019-05-31 från
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sa-mycket-vatten-gar-at-till-ett-kilo-avokado
Tamm Hallström, K., & Adamsson, E. (2015). Den eskalerade organiseringen bakom skapandet av en trovärdig miljömärkning- exemplet Svanen (Scores rapportserier 2015:2) Hämtad: 2019-04-29 från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:785999/FULLTEXT01.pdf sid 3, 41
Tamm Hallström, K., & Näslund, L. (2015). Kontroll och certifiering av produktmärkningar vid Handelshögskolan i Stockholm. Hämtad: 2019-04-08 från http://handelsradet.se/wp- content/uploads/2012/09/2015-4-Kontroll-och-certifiering-av-produktmarkningar.pdf
Verksamt. (2019). Så fungerar ekonomisk förening. Hämtad: 2019-04-08 från
https://www.verksamt.se/starta/valj-foretagsform/ekonomisk-forening
Westerén, H. (2016). Medvetna mat- och klimatval. Hämtad: 2019-04-25 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/medvetna-mat--och- klimatval_H4021167
Appendix A - EU:s och Krav:s kriterier (se kap 2.1)
För att få den ekologiska certifieringen gäller bland annat följande (Europaparlamentet, 2018): ● Vid odling behövs ha en rotation av grödor. Detta innebär att det odlas olika grödor på ett fält
mellan olika år eftersom olika växter tar upp olika mycket näring ur jorden och olika skadedjur ger sig bara på en viss typ av växt. Genom rotationen minskas risken för detta samt minimerar att jorden töms på näring, detta resulterar i en mer effektiv odling (Allt om trädgård, 2015). ● Kemiska bekämpningsmedel är inte tillåtet.
● Minimera användningen av antibiotika på boskap. ● Det är inte tillåtet att genmodifiera organismer (GMO)8.
● Boskap ska födas upp i en öppen och fri miljö och födan ska bestå av organiskt foder.
Följande riktlinjer gäller utöver EU:s kriterier för att få Kravmärka sin produkt:
● Det finns regler för socialt ansvar, det gäller både för verksamheter i Sverige men även FN:s principer för mänskliga rättigheter när det handlar om importvaror som kommer till Sverige med Kravmärkningen på.
● Varor som är Kravmärkta ska vara tydligt märkta så att man inte kan undgå detta.
● Ämnen och material får varken medföra risker för miljön eller för människans hälsa, av denna anledning är det förbjudet med GMO och användning av nanomaterial9.
● Om möjligt ska miljömärkta rengöringsmedel användas för Kravcertifierade företag och för att undvika skadedjur ska Kravcertifierade företag främst fokusera på att arbeta med detta i förebyggande syfte.
● Förpackningarna ska förutom att skydda livsmedlet också vara så resurs- och klimateffektiva som möjligt.
● Kravcertifierade företag ska visa omsorg vad gäller natur- och kulturmiljön.
● Slutligen, energianvändningen ska minimeras för den ekologiska produktionen så mycket som möjligt (Krav, 2019).
Appendix B - Enkäten
Konsumenters betalningsvilja för KRAV
Vi är två studenter som skriver kandidatuppsats i nationalekonomi. Vi studerar konsumenters betalningsvilja för Kravmärkningen. Informationen från enkäten kommer behandlas konfidentiellt, och inte kunna härledas till en specifik persons svar. Resultaten från enkäten kommer
sammanställas och inkluderas i vår uppsats.
Fråga 1. Känner du igen denna logga? (Kryssa i rutan som stämmer överens med dig) Ja, och vet vad den innebär
Ja, men vet inte innebörden Nej
Fråga 2. Utifrån dina kunskaper om Krav, vad tror du om föjande påståenden:
a) Kravmärkta livsmedel är b) Det är okej att odla Kravmärkta livsmedel
ekologiska och använda sig av bekämpningsmedel.
Sant Sant
Falskt Falskt
Vet ej Vet ej
c) Kravmärkta livsmedel sätter
även krav på socialt ansvar och djuromsorg. Sant
Falskt Vet ej
Fråga 3a. Vilket av följande livsmedel 3b. Köttfärsen nedan är samma mängd, svenskt hade du valt att köpa, givet de angivna kött, samma fetthalt och köttinnehåll.
priserna? (Kryssa i ett alternativ) Vilken hade du köpt, givet de angivna priserna? (Kryssa i ett alternativ)
36 kr 39 kr
3c. Vilken avokado hade du valt? 3d. Hur mycket hade du varit villig att betala för Den första produkten är icke-ekologiskt. respektive vara (600g)?
(Kryssa i ett alternativ) (Fyll i priset på de tomma raderna)
77,50 kr/kg (12.40 kr/st) kr
134,38 kr/kg (21.50 kr/st) kr
3e. Hur mycket hade du varit villig att
betala för respektive vara? Fyll i priset på de tomma raderna
kr (frigående inomhus)
kr (frigående utomhus)
Fråga 4. Vet du vad denna bild innebär? Ja
Nej
Fråga 5. Odlar du ätbara Fråga 6. Vad är viktigast för dig när du handlar? växter hemma, med miljön i åtanke? (Välj ett alternativ som stämmer in bäst för dig)
Ja, för att det är bra för miljön Mest prisvärd Ja, för att jag har ett intresse för odling Att det smakar bra
Ja, men av andra anledningar Miljömärkningar/Ekologiska varor
Nej, jag odlar inte Rabatterade varor
Konsumenters betalningsvilja för KRAV
Vi är två studenter som skriver kandidatuppsats i nationalekonomi. Vi studerar konsumenters betalningsvilja för Kravmärkningen. Informationen från enkäten kommer behandlas konfidentiellt, och inte kunna härledas till en specifik persons svar. Resultaten från enkäten kommer
sammanställas och inkluderas i vår uppsats.
Fråga 1. Känner du igen denna logga? (Kryssa i rutan som stämmer överens med dig) Ja, och vet vad den innebär
Ja, men vet inte innebörden Nej
Fråga 2. Utifrån dina kunskaper om Krav, vad tror du om föjande påståenden:
a) Kravmärkta livsmedel är b) Det är okej att odla Kravmärkta livsmedel
ekologiska och använda sig av bekämpningsmedel.
Sant Sant
Falskt Falskt
Vet ej Vet ej
c) Kravmärkta livsmedel sätter
även krav på socialt ansvar och djuromsorg. Sant
Falskt Vet ej
Fråga 3a. Vilket av följande livsmedel 3b. Köttfärsen nedan är samma mängd, svenskt
hade du valt att köpa, givet de angivna kött, samma fetthalt och köttinnehåll.
priserna? (Kryssa i ett alternativ) Vilken hade du köpt, givet de angivna priserna?
(Kryssa i ett alternativ)
36 kr 39 kr
(ej eko) (ej eko)
40 kr 57 kr
(eko) (eko)
3c. Vilken avokado hade du köpt, givet 3d. Hur mycket hade du varit villig att betala för
de angivna priserna? respektive vara (600g)?
(Kryssa i ett alternativ) (fyll i priset på de tomma raderna)
77,50 kr/kg (12.40 kr/st) kr
(ej eko) (ej eko)
134,38 kr/kg (21.50 kr/st) kr
(eko) (eko)
3e. Hur mycket hade du varit villig att
betala för respektive vara? Fyll i priset på de tomma raderna
kr (frigående utomhus)
(ej eko)
kr (frigående utomhus)
(eko)
Fråga 4. Vet du vad denna bild innebär? Ja
Nej
Fråga 5. Odlar du ätbara Fråga 6. Vad är viktigast för dig när du handlar?
växter hemma, med miljön i åtanke? (Välj ett alternativ som stämmer in bäst för dig)
Ja, för att det är bra för miljön Mest prisvärd
Ja, för att jag har ett intresse för odling Att det smakar bra
Ja, men av andra anledningar Miljömärkningar/Ekologiska varor
Nej, jag odlar inte Rabatterade varor
Annat
Fråga 7. Är du student? Fråga 8. Ålder:
Ja Under 20
Nej 21-23 år
24-26 år 27-29 år 30 år eller äldre
Fråga 9. Kön: Fråga 10. Månadsinkomst i kronor före skatt:
Man 0 - 5 000 Kvinna 5 001 - 10 000 Annat 10 001 - 15 000 Vill ej svara 15 001- 20 000 20 001- eller mer Fråga 11. Fakultet: Filosofiska fakulteten Medicinska fakulteten Tekniska fakulteten Utbildningsvetenskap