6. Kritik och förslag på fortsatt forskning 33
6.2 Förslag till vidare forskning 33
Trots att studien har resulterat i flera nya och bra resultat, finns det givetvis vissa aspekter som kunde ha gjorts annorlunda. Bonusplanshypotesen har, som nämnts tidigare inte undersökts då nödvändig data inte funnits tillgänglig. Detta är en av riskerna med att använda sekundärdata som huvudkälla för analys. Vi har dessutom efter analysen insett att det finns ett behov av att använda fler kompletterande variabler för att ytterligare förstärka resultatet. Dessa kompletterande variabler hade med fördel varit av både finansiell och icke finansiell karaktär.
34 Som förslag till fortsatt forskning anser vi det intressant att undersöka varför två till synes mycket lika företag har valt olika redovisningsstandard och detta skulle med fördel kunna göras i en i kvalitativ studie. När vi granskade datan upptäckte vi nämligen flera tillfällen där två företag med liknande förutsättningar har gjort helt olika val av redovisningsstandard. Utan att bedöma vad som är rätt eller fel skulle det vara intressant att undersöka de bakomliggande anledningarna och motiven till hur besluten har fattats.
Det skulle även vara intressant att vidareutveckla resonemanget om vad som utgör politisk uppmärksamhet i förhållande till hållbarhetsredovisning. Kan omfattningen av ett företags hållbarhetsredovisning fungera som en bättre proxyvariabel till politisk uppmärksamhet? Det kan rimligen vara så att storleken på företaget som proxyvariabel kanske bara fungerar i vissa branscher och att det i andra branscher handlar mer om vad som tillverkas eller vilken service som tillhandahålls.
Avslutningsvis understryker vi åter igen att det skulle vara intressant att veta mer om bonusplanshypotesen då denna inte har utforskats i denna studie. Ett arbetssätt kan kanske vara att börja med kvalitativ forskning för att veta mer om de bakomliggande faktorerna och sedan göra en uppföljande kvantitativ studie där primärdata samlas in som är anpassad till studiens syfte.
35
Källor
Ball R., & Brown, P., (1968), An empirical evaluation of accounting income numbers.
Journal of Accounting Research. s. 159-178.
Ball, R., & Foster, G., (1982), Corporate Financial Reporting: A Methodological Review of Empirical Research, Journal of Accounting Research, s. 161- 234
Beaver, W., (1968), The information content of annual earnings announcements, Journal of
Accounting Research s. 67-92.
BFNAR 2012:1, Årsredovisning och koncernredovisning (K3), hämtad från FARonline.se
Bowen, R., DuCharme, L., Shores, D. (1995). Stakeholders' implicit claims and accounting method choice. Journal of Accounting and Economics, s. 255-295.
Bryman A., & Bell E. (2011), Företagsekonomiska forskningsmetoder, upplaga 2, Stockholm: Liber AB
Burgstahler, D., & Dichev, I. (1997). Earnings management to avoid earnings decreases and losses. Journal of Accounting and Economics, s. 99–126.
Cabrera, A.F. (2002): Logistic Regression Analysis in Higher Education. An Applied Perspective. I Smart, J.C. (ed): Higher Education. Handbook for the Study of Higher
Education. Vol 10. New York: Agathon Press
Collin, S.-O. Y., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J., och Hansson, K. (2009). Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory and institutional theory as competitive or concurrent theories. Critical Perspectives on
Accounting, s. 141–174.
Dey, C.R., Grinyer, J.R., Sinclair,C.D., (2009), An exploration of managers’ reasons for depreciation method choice in Egyptian companies, Journal of Applied Accounting Research, s. 20-32
36 Dichev, I.D & Skinner J.D., (2001), Large-Sample Evidence on the Debt Covenant
Hypothesis. Journal of Accounting Research, s. 1091-1123
Drefeldt, C., & Tö rning, E. (2013). Finansiell rapportering enligt K3 och K2. Lund: Studentlitteratur AB.
Duke, J., & H. Hunt. (1990), An empirical examination of debt covenant restrictions and accounting-related debt proxies. Journal of Accounting & Economics, s. 45-63
EU förordning 1606/2002 , hämtad från FARonline.se 2015-10-10
Fields, T.D., Lys, T.Z., & Vincent, L. (2001). Empirical research on accounting Choice.
Journal of Accounting and Economics, s. 255-307.
Hair, J.F., Black, W.C., Babin, B.J., Anderson, R.E., Tatham, R.L., (2006). Multivariate Data Analysis. Upplaga 6. Pearson Education: New Jersey
Healy, P. M., (1985), The effect of bonus schemes on accounting decisions. Journal of
Accounting & Economics, s. 85- 107
Jensen, M. C. & W. H. Meckling., (1976), Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure, Journal of Financial Economics, s. 305-360.
Lennartsson, R. (2010), K3-regelverket på remiss. Balans nr 8-9
Luft, J & M.D. Shields., (2002), Zimmerman’s contentious conjectures: describing the present and prescribing the future of empirical management accounting research, The
European Accounting Review, s. 795-803
Lys, T., (1984), Mandated accounting changes and debt covenants: The case of oil and gas accounting, Journal of Accounting & Economics, s. 39-65
Menard S., (2001). Applied Logistic Regression Analysis. Upplaga 2. Sage Publications: Kalifornien
37 Mitnick, Barry M. (1973). Fiduciary rationality and public policy: The theory of agency and some consequences. Paper presented at the 1973 Annual Meeting of the American Political Science Association, New Orleans, LA. In Proceedings of the APSA
Ogunba, O. (2011). Valuers' perceptions of depreciation models in DRC valuations. Journal
of Property Investment and Finance, s. 190-209.
Peltzman, S. (1976), Toward a more general theory of regulation, Journal of Law and
Economics, s. 211-240.
Perry, S.E., & T.H. Williams., (1994). Earnings management preceding management buyout offers, Journal of Accounting and Economics, s. 157–179.
Press, E., & J. Weintrop., (1990). Accounting-based constraints in public and private debt agreements: Their association with leverage and impact on accounting choice,
Journal of Accounting & Economics, s. 65-95
Rodrik, D., (2015). Economists vs. Economics, Project Syndicate
Ross, Stephen A. (1973). The economic theory of agency: The principal's problem. American
Economic Review, s. 134-139.
Stigler, G. J., (1971), The theory of economic regulation, Bell Journal of Economics and
Management Science. s. 3-21
Svenskt Näringsliv, (2010). ”Remissyttrande, Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning (K3)”. Hämtad den 8 oktober, 2015 från
http://www.svensktnaringsliv.se/material/remissvar/forslag-till-nytt-allmant-rad- medtillhorande-vagledning-om-uppra_112870.html
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, (2010). ”Remissyttrande: Upprättande av årsredovisning (K3)”. Hämtad den 8 Oktober, 2015 från
http://www.sabo.se/SiteCollectionDocuments/Upprattande_arsredovisn.pdf
Tufte, P.A. (2000): En intuitiv inneførrelse i logistisk regresjon. Arbeidsnotatnr. 8-2000. Oslo: Statens institutt for forbruksforskning
38
Watts, R.L., (1977), Corporate financial statements, a product of the market and political processes, Australian Journal of Management. s. 53-75.
Watts, R.L., & Zimmerman, J.L., (1986). Positive Accounting Theory. Upplaga 2. Prentice Hall: New Jersey
Watts, R.L., & Zimmerman, J.L., (1978), Towards a Positive Theory of the Determination of Accounting Standards, The Accounting Review, s. 112-134
Watts, R.L., & Zimmerman, J.L., (1979), The demand for and supply of accounting theories: The market for excuses. The Accounting Review, s. 273-305.
Watts, R.L., & Zimmerman, J.L., (1990), Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective. The Accounting Review, s. 131-156.
Zmijewski, M., & R. Hagerman, (1981), An income strategy approach to the positive theory of accounting standard setting/choice. Journal of Accounting & Economics, s. 129-149