Förslag på vidare forskning

Denna studie har undersökt lärarutbildningens utformning och innehåll avseende kroppsideal, dels utifrån studenters uppfattning och dels utifrån hur kursplaner är formulerade. Det skulle vara intressant att få ett bredare perspektiv och samla in kvantitativa data för att kunna generalisera resultatet, exempelvis genom att skicka ut ett stort antal enkäter till lärare på gymnasieskolor eller högskolor, studenter eller elever. Det skulle även vara intressant att undersöka den faktiska undervisningen i kroppsideal på högskolor och universitet genom observation.

Denna undersökning har bidragit med en förståelse för vad lärarutbildning fokuserar på avseende ämneskunskaper gällande kroppsideal. Däremot visar resultatet att det delvis saknas innehåll gällande didaktisk kompetens. Därför skulle det vara intressant att undersöka vad man skulle kunna lära elever inom ramarna för ämnet idrott och hälsa avseende kroppsideal, som skulle bidra till att de stärker sin självkänsla och blir tryggare i sig själva. Hur skulle sådan undervisning kunna utformas? Det finns möjlighet att undersöka olika metoder och innehåll gällande undervisning i kroppsideal, då tolkningsutrymmet är stort hos lärare idag avseende vad undervisning i kroppsideal faktiskt innebär.

Vidare skulle det vara intressant att undersöka vad ämneslärarutbildare och de som konstruerar ämneslärarutbildningen för blivande lärare i idrott och hälsa har för kunskap och ståndpunkt avseende fenomenet kroppsideal. Hur resonerar de som har makt att utforma lärarutbildningen avseende detta kunskapsområde?

Referenser

Alsarve, D., Jakobsson, J., Helgesson, J. (2017). ”Idrottsundervisning och maskulinitetens hegemoni: Genus och inflytande i gymnasieskolans ämne ”Idrott och hälsa”. Scandinavian Sport Studies Forum, 8: 197-219.

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod – en handbok. Liber AB, Stockholm.

Askman, S. & Lindberg, S. (2018). Att arbeta med kroppsideal i idrott och hälsa - vad innebär det? – En kvalitativ studie om hur lärare på gymnasiet arbetar med kroppsideal. Gymnastik – och idrottshögskolan.

43 Barajas, Fejes och Wengström (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap - Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur, Stockholm

Boréus, K. (2018). ”Texter i vardag och samhälle” i Handbok i kvalitativa metoder. Ahrne, G. & Svensson, P. (red.). Liber Ab, Stockholm.

Brynman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB, Malmö.

Dion J, Hains J, Vachon P, et al. (2016). “Correlates of body dissatisfaction in children.” The Journal of Pediatrics 171: 202–207.

Grogan, S. (2016) Body Image: Understanding Body Dissatisfaction in Men, Women and Children.

Ekberg, J-E. (2009). ”Mellan fysisk bildning och aktivering - en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår” 9. Malmö Studies in Educational Sciences nr. 46. Holmbergs. Malmö.

Ekberg, J-E. (2016). “What knowledge appears as valid in the subject of Physical Education and Health? A study of the subject on three levels in year 9 in Sweden.” Physical Education and Sport Pedagogy, 21:3, 249-267

Eidevald, C. (2015). ”Videoobservationer” i Handbok i kvalitativa metoder. Ahrne, G., Svensson P. (red.) Författarna och Liber AB.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). ”Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier” Handbok i kvalitativ analys. Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Författarna och Liber AB.

Goodyear, V. A., Wood, H. & Armour K. M. (2019). “Jess: Reputable content” i Young People, Social Media and Health Edited by Victoria A. Goodyear and Kathleen M. Armour, Routhledge Taylor and Francis group, Oxon.

Goodyear, V. A. and Armour K. M. (2019). Young People, Social Media and Health Edited by Victoria A. Goodyear and Kathleen M. Armour, Routhledge Taylor and Francis group, Oxon.

Jakobsson, Thedin B. (2005). Hälsa – vad är det i ämnet idrott och hälsa? En studie av lärares tal om ämnet idrott och hälsa. Idrottshögskolan i Stockholm Rapport nr 4 i serien Skola-Idrott-Hälsa.

Jarl, M., & Rönnberg, L. (2019). Skolpolitik – från riksdagshus till klassrum. Liber AB

Johannessen, A., Tufte, P. A. & Christoffersen L. (2020). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Liber AB, Stockholm.

44 Kerner, C., Haerens L., Kirk D. (2017). “Understanding body image in physical education: Current knowledge and future directions”. European Physical Education Review 2018, Vol. 24(2) 255–265.

Larsen, A-K. (2007). Metod helt enkelt- en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups utbildning AB. Malmö.

Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa – igår, idag, imorgon. Liber AB. Stockholm. Lidemar, A. & Odell, F. (2019). Ett samhällsproblem vilande på idrottsämnets axlar - Gymnasieelevers upplevelser av undervisning om kroppsideal i idrott och hälsa. Gymnastik – och idrottshögskolan.

Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Studentlitteratur, Lund.

Lundgren, U. P (2020). ”Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden” i Lärande, skola, bildning – grundbok för lärare. Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.). Författarna & Natur och Kultur Stokholm.

Lundgren, U. P (1979). Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liber.

Lundgren, U. P. (2018). Utbildningspolitik och utbildningskoder - förändringar i svensk utbildningspolitik.

Lundvall, S. & Meckbach, J. (2008). “Mind the gap: physical education and health and the frame factor theory as a tool for analysing educational settings.” Physical Education and Sport Pedagogy, vol. 13: 4, ss. 345–364.

O’Brien J., K. A. Martin Ginis, and D. Kirk (2009). ”The Effects of a Body-Focused Physical and Health Education Module on Self-Objectification and Social Physique Anxiety in Irish Girls”. Journal of Teaching in Physical Education, 2008, 27, 116- 126.

Papathomas A., White, H. J. and Plateau C. R. (2019). “Young people, social media, and disordered eating” I Young People, Social Media and Health Edited by Victoria A. Goodyear and Kathleen M. Armour, Routhledge Taylor and Francis group, Oxon. Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. Universitetsbiblioteket, DocuSys, V Frölunda 4/2006.

Quennerstredt, M (2019). “Social media as a health resource - A salutogenic perspective” I Young People, Social Media and Health Edited by Victoria A. Goodyear and Kathleen M. Armour, Routhledge Taylor and Francis group, Oxon. Skolinspektionen (2010). Mycket idrott och lite hälsa. Skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i idrott och hälsa.

Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9.

45 Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.

Skolverket (2011b). Gymnasiegemensamma ämnen - Gymnasieskola 2011. DanagårdLitho AB, Stockholm.

Svensson P. (2015). ”Teorins roll i kvalitativ analys” i Handbok i kvalitativa metoder. Ahrne, G. & Svensson, P. (red.). Liber Ab, Stockholm.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed.

Wahlström, N. (2015). Läroplansteori och didaktik. Författaren och Gleerups utbildning AB, Malmö.

Webba, L., Quennerstedt, M. and Öhman, M. (2008). “Healthy bodies: construction of the body and health in physical education.” Sport, Education and Society Vol. 13, No. 4, November 2008, pp. 353-372.

Widén, P. (2019). ”Kvalitativ textanalys” i Handbok i kvalitativ analys. Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Författarna och Liber AB.

Elektroniska källor

Bernstein, B (2003). Class, codes and control-Theoretical Studies towards a Sociology of Language, Routhledge Taylour & Francis group. London and New York hämtad den 14 januari 2021 från

https://anekawarnapendidikan.files.wordpress.com/2014/04/class-codes-and- control-vol-1-theoretical-studies-towards-a-sociology-of-language-by-basi-

bernstein.pdf

Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Hämtad 15 januari 2021 från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/fbcbd76d2cae4fc0981e35dddf

246cf0/skolbarns-halsovanor-sverige-2013-14.pdf

Folkhälsomyndigheten (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverig 2017/18. Hämtad 15 januari 2021 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb3144d2

5b49728/skolbarns-halsovanor-2017-18-18065.pdf

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (2015). Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro – en kunskapsöversikt. Hämtad den 6 januari 2021 från

https://forte.se/app/uploads/2015/04/psykisk-ohalsa-arbetsliv-sammanfattning.pdf

Greenfield, S. (2018). When beauty is the beast. University of Nabraska. hämtad från

https://digitalcommons.unomaha.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1028&context=u niversity_honors_program

46 Hoff, D. (2018). Varför idrottare dopar sig - En intervjustudie om vad som underbygger dopingbruk hos svenska idrottare. Riksidrottsförbundet, hämtad den 8 december 2020 från

https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-

dokumentbanken/forskning-fou/antidoping/fou2018_2-varfor-idrottare-dopar- sig.pdf?w=900&h=900

Riksidrottsförbundet (2004). Ätstörningar - en kunskapsöversikt. hämtad den 8 december 2020 från https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya- dokument/nya-dokumentbanken/forskning-fou/ovrigt/fou2004_1-atstorningar--- en-kunskapsoversikt.pdf?w=900&h=900

Svenska akademins ordlista (2015). hämtad den 2 oktober 2020 från

https://svenska.se/saol/?hv=lnr99817

Utterborn, Y. & Leguisamo, P. (2016). Konsten att gilla sin kropp - En studie om kvinnors förmåga att utveckla en positiv kroppsuppfattning. Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskapliga studier. Hämtad från den 17 september 2020

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1066644/FULLTEXT01.pdf

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning hämtad den 2 december 2020 från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Yager, Z. & O´Dea, J. (2009). ”Body image, dieting and disordered eating and activity practices among teacher trainees: implications for school-based health education and obesity prevention programs” i Health Education Research, Volume 24, Issue 3, June 2009, Pages 472–482 hämtad den 30 December 2020 från https://academic.oup.com/her/article/24/3/472/584001

Bilagor