Alla folkbibliotek kan inte hävda sig i konkurrensen om privat stöd. Det är också tveksamt huruvida folkbibliotekens demokratiska uppdrag, med tillgänglighet för alla, kan upprätthållas ifall verksamheten finansieras av privata medel. Det privata näringslivet har ekonomisk vinst som högsta mål och låter efterfrågan och lönsamhet styra.
Hur de demokratiska värdena kan komma att påverkas när en privat aktör träder in med sponsorpengar på ett folkbibliotek är ett spår som jag tycker vore mycket intressant att utforska.
Ett spår som inte behandlats alls i denna uppsats, men som också vore spännande att utforska är hur kultursponsring på folkbibliotek ser ut internationellt.
Det hade också varit intressant att följa debatten om kultursponsring i medierna.
9 Sammanfattning
I Stockholm finns det ett barnbibliotek i Kulturhuset som heter Rum för Barn. Det är sponsrat med 3,14 miljoner kronor av varuhuskedjan Åhléns. Sponsringssamarbetet inleddes i
december 2004 och det nya barnbiblioteket Rum för Barn invigdes i oktober 2005. Biblioteket blev en succé från början och besökssiffrorna är konstant höga. Nu planeras en utbyggnad för kunna ta emot fler besökare. Samarbetet mellan Rum för Barn och Åhléns är utgångspunkten för denna magisteruppsats.
Syftet är att undersöka kultursponsring på folkbibliotek. Genom metoden ideologikritisk textanalys undersöker jag vilka kulturpolitiska idéer som tre olika kulturpolitiska dokument på olika politiska nivåer kommunicerar. De analyserade dokumenten är UNESCO Public Library Manifesto (1994) på internationell nivå, Kulturpropositionen 1996/97:3 på en natio-nell nivå och Biblioteksverksamhet i Stockholms stad – en strategisk biblioteksplan (2002) på en lokal nivå.
Den metodologiska utgångspunkten är ideologikritisk textanalys. Metoden kräver en undersökning av verkligheten utanför texterna. Syftet med det är att texten placeras i ett sammanhang. I denna undersökning innebär det att jag redogör för Åhléns
sponsringssamarbete med Rum för Barn i ett eget kapitel. I kapitel 8 kommer jag att med utgångspunkt i den teoretiska modellen samt tidigare forskning reflektera över vilka idéer som kategoriserar samarbetet. Denna reflektion placeras i det avslutande kapitlet i uppsatsen. Dokumenten innehåller endast ett fåtal uttalanden kring privat finansiering och för att angripa ämnet och komma åt frågor kring kultursponsring har jag valt att analysera dokumenten utifrån en teoretisk modell över tre olika sätt att tala om kulturpolitik. Modellen är en snarlik version av kulturpolitikforskaren Dorte Skot-Hansens modell över kulturpolitikens
utveckling, uttryckt i tre olika argumentationslinjer: Humanistisk, sociologisk och marknadsekonomisk argumentation för kulturpolitik.
De tre frågeställningarna som ligger till underlag för analysen är:
• Vilka kulturpolitiska idéer kommer till uttryck i UNESCO Public Library Manifesto?
• Vilka kulturpolitiska idéer kommer till uttryck i Kulturpropositionen 1996/97:3?
• Vilka kulturpolitiska idéer kommer till uttryck i Biblioteksverksamhet i Stockholms stad – en strategisk biblioteksplan?
Resultatet av textanalysen visar att UNESCO Public Library Manifesto är det dokument som består av störst andel humanistiska idealtyper. Idealtyperna ur den humanistiska och sociolo-giska argumentationslinjen dominerar, med lätt övervikt av idealtyper ur den sociolosociolo-giska argumentationslinjen. De marknadsekonomiska idéerna är helt frånvarande.
Kulturpropositionen 1996/97:3 domineras av idealtyper ur den sociologiska argumentations-linjen. Idealtyperna ur den humanistiska argumentationslinjen var både få och nedtonade. Idealtyperna ur den marknadsekonomiska argumentationslinjen är färre än idealtyperna ur den sociologiska, men fler än de humanistiska idealtyperna. De marknadsekonomiska idealtyperna har också en hög relevans.
Biblioteksverksamhet i Stockholms stad – en strategisk biblioteksplan är det dokument som innehåller störst andel marknadsekonomiska idealtyper. Där finns lika många idealtyper ur den sociologiska och den marknadsekonomiska argumentationslinjen. Idealtyperna ur den humanistiska argumentationslinjen var förvisso få, men betydelsefulla och särskilt framträ-dande i Biblioteksplanens hänvisningar till Unescos folkbiblioteksmanifest.
Orsakerna till detta kan exempelvis vara de olika tidpunkterna för dokumentens tillkomst, att dokumenten riktas mot olika mottagare eller att dokumenten befinner sig på olika distans till folkbibliotekens verklighet.
10 Käll- och litteraturförteckning
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt: Metodbok i sam-hällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Engzell Larsson, Lotta (2007). ”Helt klart ett problem”. Fokus, 23 januari-2 februari, s. 43. Frenander, Anders (2005). Kulturen som kulturpolitikens stora problem: Diskussionen om svensk kulturpolitik under 1900-talet. Hedemora: Gidlunds förlag.
Grönkvist, Uno (2000) Sponsring & event marketing. Näsviken: Björn Lundén information. Häll, Karin (2003). ”Kultursponsring och kulturfinansiering. En undersökning av diskursiv förändring i fyra statliga kulturpolitiska dokument”. Borås: Högskolan i Borås. (magisterupp-sats i biblioteks- och informationsvetenskap).
Johannisson, Jenny (2006) Det lokala möter världen: Kulturpolitiskt förändringsarbete i 1990-talets Göteborg. Borås: Valfrid.
Kulturpolitik (1996). Stockholm: Regeringen. (Regeringens proposition 1996/97:3). Kultursponsring i Sverige 1999 (1999). Stockholm: Föreningen Kultur och Näringsliv.
Kulturpolitikens inriktning (1995). Slutbetänkande av Kulturutredningen. (Statens offentliga utredningar (SOU 1995:84). Stockholm: Fritze.
Lidström, Bengt (1998). Det svenska kulturlivet och kultursponsring. Umeå: Statsvetenskap-liga institutionen (forskningsrapport nr 1998:4).
Nilsson, Kjell, 2002, ”WTO, GATS och de offentliga biblioteken”, Biblioteksbladet 2002:1 Nilsson, Sven (2003) Kulturens nya vägar. Malmö: Polyvalent.
Olevik, Josefin. Böcker gör fattiga barn rikare. Dagens Nyheter, 2007-05-28. Kultur, s. 6. Om världen 2003: Kulturrådets omvärldsanalys (2003). Stockholm: Statens kulturråd. Peterson, Lars (1988) Det kulturella kapitalet. Stockholm: Tidens förlag.
Shachar, Nathan. Framgångsrik bokbuss. Dagens Nyheter, 2007-03-15. Kultur, s. 3. Skot-Hansen (1999). Kultur til tiden – strategier i den lokale kulturpolitik. Ingår i Nordisk kulturpolitisk Tidskrift nr 1, s. 7-27.
Vestheim, Geir (1999). Ideologi og folkebibliotekpolitikk – eit demokratisporsmål. Ingår i: Demokratins estetik (Statens offentliga utredningar (SOU) 1999:129). Stockholm: Fakta Info Direkt.
Elektroniska källor
Idealtyp. Nationalencyklopedin på Internet.
http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=209826&i_word=idealt yp
[2007-05-05]
Ideologikritik. Nationalencyklopedin på Internet.
http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=209878&i_word=ideol ogikritik
[2007-05-05]
Sponsring. Nationalencyklopedin på Internet.
http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=313136&i_word=spons ring [2007-02-15] www.ahlens.se http://www.ahlens.com/om_ahlens/foretagsinformation/organisation_och_verksamhet/ [2007-04-03] www.ahlens.com http://www.ahlens.com/common/galleries/download/ahlens_ab_pressreleaser/041208_kulturh uset.pdf [2007-04-10] www.kulturhuset.stockholm.se http://www.kulturhuset.se/default.asp?id=1439 [2007-04-03] www.kulturrådet.se http://www.kulturradet.se/upload/kr/ovriga%20dokument/kulturpolitiska_mal.pdf [2007-05-31] www.riksdagen.se http://www.sou.gov.se/kulturutredningen/seminarier/information..htm [2007-10-10] www.scb.se www.scb.se/gemensamma_filer/_Dokument/Pdf/Statistik%20for%20alla_2007_webb.pdf [2007-08-08] www.sou.gov.se http://www.sou.gov.se/kulturutredningen/pdf/dir2007_99.pdf [2007-12-15] www.unesco-sweden.org http://www.unesco.org/webworld/libraries/manifestos/libraman.html [2007-03-01]
Muntliga källor
Intervju med Karolina Bertorp, sponsorkoordinator, Kulturhuset, 2007-03-29 Telefonintervju med Katti Hoflin, enhetschef, Rum för Barn, 2007-05-14
11 Bilaga
UNESCO Public Library Manifesto
Freedom, Prosperity and the Development of society and individuals are fundamental
human values. They will only be attained through the ability of well-informed citizens to exercise their democratic rights and to play an active role in society. Constructive
participation and the development of democracy depend on satisfactory education as well as on free and unlimited access to knowledge, thought, culture and information.
The public library, the local gateway to knowledge, provides a basic condition for lifelong learning, independent decision-making and cultural development of the individual and social goups.
This Manifesto proclaims UNESCO's belief in the public library as a living force for education, culture and information, and as an essential agent for the fostering of peace and spiritual welfare through the minds of men and women.
UNESCO therefore encourages national and local governments to support and actively engage in the development of public libraries.
The Public Library
The Public Library is the local centre of information, making all kinds of knowledge and
information readily available to its users.
The services of the public library are provided on the basis of equality of access for all, regardless of age, race, sex, religion, nationality, language or social status. Specific sevices and materials must be provided for those who cannot, for whatever reason, use the regular sevices and materials, for example linguistic minorities, people with disabilities or people in hospital or prison.
All age groups must find material relevant to their needs. Collections and sevices have to include all types of appropriate media and modern technologies as well as traditional
materials. High quality and relevance to local needs and conditions are fundamental. Material must reflect current trends and the evolution of society, as well as the memory of human endeavour and imagination.
Collections and services should not be subject to any form of ideological, political or religious censorship, nor commercial pressure.
Missions of the Public Library
The following key missions which relate to information, literacy, education and culture should be at the core of public library services:
1. creating and strengthening reading habits in children at an early age;
2. supporting both individual and self conducted education as well as formal education at all levels;
3. providing opportunities for personal creative development;
4. stimulating the imagination and creativity of children and young people; 5. promoting awareness of cultural heritage, appreciation of the arts,
6. providing access to cultural expressions of all performing arts; 7. fostering inter-cultural dialogue and favouring cultural diversity; 8. supporting the oral tradition;
9. ensuring access for citizens to all sorts of community information;
10. providing adequate information services to local enterprises, associations and interest groups;
11. facilitating the development of information and computer literacy skills;
12. supporting and participating in literacy activities and programmes for all age groups, and initiating such activities if necessary.
Funding, legislation and networks
The Public Library shall in principle be free of charge. The public library is the
responsibility of local and national authorities. It must be supported by specific legislation and financed by national and local governments. It has to be an essential component of any long-term strategy for culture, information provision, literacy and education.
To ensure nationwide library coordination and cooperation, legislation and strategic plans must also define and promote a national library network based on agreed standards of service. The public network must be designed in relation to national, regional, research and specific libraries as well as libraries in schools, colleges and universities.
Operation and management
A clear policy must be formulated, defining objectives, priorities and services in relation to
the local community needs. The public library has to be organized effectively and professional standards of operation must be maintained.
Cooperation with relevant partners - for example, user groups and other professionals at local, regional, national as well as international level - has to be ensured.
Services have to be physically accessible to all members of the community. This requires well situated library buildings, good reading and study facilities, as well as relevant technologies and sufficient opening hours convenient to the users. It equally implies outreach services for those unable to visit the library.
The library services must be adapted to the different needs of communities in rural and urban areas.
The librarian is an active intermediary between users and resources. Professional and continuing education of the librarian is indispensable to ensure adequate services.
Outreach and user education programmes have to be provided to help users benefit from all the resources.