Förslag till vidare forskning

När arbetet med att kontakta potentiella respondenter inleddes var målet att intervjua lika många respondenter med examen från Borås högskola som från Linnéuniversitetet. Det visade sig dock vara svårt att få tag i personer med examen från Linnéuniversitetet som uppfyllde kravet på att ha haft anställning som bibliotekarie under minst fem månader. Vi upplevde att det var betydligt lättare att få finna respondenter från Borås. Kan det vara så att anställningsbarheten bland bibliotekarier från de två lärosätena varierar och vad kan det i så fall bero på? Detta kan tänkas vara en intressant aspekt för vidare forskning att undersöka närmare.

37

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka ny anställda bibliotekariers upplevelse av den egna kompetensen i möte med yrkeslivet. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:

– Hur upplever de nyanställda bibliotekarierna den egna kompetensen i mötet med yrkeslivet?

– Vilka kompetenser upplever de nyanställda bibliotekarierna krävs i relation till sitt arbete?

– Vilka kompetenser upplever de nyanställda bibliotekarierna att de har med sig från sin utbildning?

– Vilka kompetenser upplever de nyanställda bibliotekarierna att de saknar i relation till sitt arbete?

Uppsatsen inleds med att ge en bakgrund som bäddar för teori och empiri genom att behandla uppsatsens grundläggande begrepp transferproblematik och anställningsbarhet.

Transferproblematik rör relationen mellan utbildning och yrkesliv och anställningsbarhet handlar om en individs lämplighet inför ett arbete. Här presenteras även tidigare forskning med koppling till biblioteks- och informationsvetenskap samt en kort översikt av bibliotekariens arbetsuppgifter. På detta följer sedan uppsatsens teoretiska ramverk som inleds med en tematisk ordnad begreppsgenomgång som ytterligare samlar och förtätar fältet kring anställningsbarhet och transferproblematik. När man talar om anställningsbarhet talar man om hur kompetensen hos en individ svarar mot de krav och den efterfrågan som finns från en arbetsgivare. Kompetens är ett kontextberoende begrepp vars innebörd endast kan ses i relation till en uppgift och är därför svårt att tala om i generella termer. Kompetens är kopplat till kunskap varför en stor del av uppsatsens teoridel består av kunskapsteori. Även transferproblematiken ligger nära kunskapsteorin i det att den rör svårigheten i att flytta kunskap till en ny kontext. I anslutning till det teoretiska ramverket presenteras även den relationsmodell innehållande variablerna formell kompetens, faktisk kompetens, kompetens som krävs (för bibliotekariearbete) och efterfrågad kompetens vilken uppsatsens resultat och analys utgår ifrån.

Studiens empiriska material bygger på fem telefonintervjuer med nyanställda bibliotekarier med kandidatexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap från våren 2010. Kravet på de intervjuade respondenterna var förutom examen en anställning på minst 50 % som pågått under minst fem månader. Intervjuerna som bandats och skrivits ut har analyserats genom meningskoncentration och tolkats genom att koncentrerade meningar placerats i den relationsmodell som presenteras i uppsatsens teoridel. Resultaten presenteras efter hur de placerats i modellen där det både framgår vad varje enskild respondent har sagt och hur de relaterar till varandra genom en kort sammanfattning av vad som uppfattats vara gemensamt för flertalet respondenter. Genom att jämföra respondenternas svar inom modellens ramar har ett antal glapp som kan kopplas till transferproblematik identifierats mellan de fyra variablerna. Bland annat motsvarar inte respondenternas upplevda kompetenser de kompetenser som de anser krävs för bibliotekarieyrket och upplever inte heller att deras formella kompetens efterfrågas och utnyttjas tillfullo. Detta kan till viss del bero på att bibliotekssektorn inte alla gånger vet vad utbildningen innehåller och vilka färdigheter den ger. Flera respondenter upplever att de kan påverka sin arbetssituation i relativt stor utsträckning och marknadsför sina kunskaper till kollegor och chefer. Respondenterna talar även om hur de i övergången mellan studier och yrkesliv känt sig osäkra på den formella kompetensen och dess relevans men att de med tiden blivit mer säkra när de lyckats koppla sin kunskap till en ny kontext. Närapå samtliga respondenter tror att mer praktik under utbildningen hade lett till mindre osäkerhet i det första mötet med yrkeslivet.

38

Referenslista

Abrandt Dahlgren, Madeleine; Hult, Håkan; Dahlgren, Lars Owe; Hård af Segerstad, Helene och Johansson, Kristina (2006). From senior student to novice worker: Learning trajectories in political science, psychology and mechanical engineering. Studies in Higher Education.

Vol. 31, No. 5, 569-586.

Anderson, Charles R. och Sprenkle, Peter (2006). Reference Librarianship: Notes from the Trenches. Binghamton: The Haworth Information Press.

Andersson, Per och Fejes, Andreas (2010). Kunskapers värde: Validering i teori och praktik.

2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Berglund, Gun (2003). School is school and work is work – and never the twain shall meet, or? Leeds: Education-line.

Bernd, Lorenz; Bertrand, Anne Marie; Blin, Frederic; de Bruyn, Ton; Estivill, Assumpció;

Henriksen, Tor; Kisilowska, Malgorzata; Ribeiro, Fernanda; Roelants Abraham, Josiane och Tammaro, Anna Maria.(2005) Library and Information Science Curriculum in a European perspective. Ingår i European curriculum reflections on library and information science education. Kajberg, Leif & Lørring, Leif (red.). Copenhagen: Royal School of Library and Information Science

Ellström, Per-Erik (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet: Problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Publica.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik och Wängnerud Lena (2007).

Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3. uppl. Stockholm:

Nordstedts Juridik.

Graham, Colin och McKenzie Alasdair (1995). Delivering the promise: The transition from higher education to work. Education + traning, vol. 37, No. 1, 38-40.

Gustavsson, Bernt (2000). Kunskapsfilosofi: Tre kunskapsformer i historisk belysning.

Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap.

Stockholm: Liber Distribution.

Hamblin, Yvonne och Stephens, Derek (2007). Creating 'real-life' case studies that embed employability skills in library and information science curricula. Innovations in teaching and learning in information and computer sciences Vol. 6, No.1, 1-11.

39

Harvey, Lee (2000). New realities: The relationship between higher education and employment. Tertiary Education and Management Vol. 6, No 1, 3-17.

Harvey, Lee (2001). Defining and measuring employability. Quality in Higher Education, Vol. 7, No. 2, 97-109.

Harvey, Lee (2005). Embedding and integrating employability. New Directions for Institutional Research, 2005:128, 13-28.

Hedman, Jenny, Lundh Anna och Sundin Olof (2009). Att lära informationssökning för yrkeslivet: om bibliotekarier, lärare och sjuksköterskor. Ingår i Informationskompetenser: Om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Hedman, Jenny och Lundh, Anna (red.), 133-158. Stockholm: Carlsson.

Helms Jørgensen, Christian (2004). Connecting work and education: should learning be useful, correct or meaningful? The Journal of Workplace Learning, Vol. 16, No 8, 455-465.

Högskolan i Borås (2010). Utbildningsplan Institutionen Biblioteks- och

informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan – Bibliotekarie. Borås: Högskolan i Borås.

http://kursinfo.hb.se/KursinfoWebService/makeProgramPDF.aspx?programkod=NGBIB&rev ision=2&Lang=sv [2011-05-01]

Högskoleverket (2004) Utvärdering av ämnena arkivvetenskap, biblioteks- och

informationsvetenskap, bok- och bibliotekshistoria, informations- och medievetenskap, kultur-vård och museologi vid svenska universitet och högskolor. Högskoleverkets rapportserie 2004:27 R. Stockholm: Högskoleverket.

http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800093667/0427R.pdf [2011-04-28]

Högskoleverket (2008). Granskning av utbildningarna inom kulturvård och ABM-området.

Högskoleverkets rapportserie 2008:45 R. Stockholm: Högskoleverket.

http://www.hsv.se/download/18.12584b1911e21a5c9d57ffe449/0845R.pdf [2011-04-25]

Jansson, Bertil (2010). Bibliotekarien: Om yrkets tidiga innehåll och utveckling. Diss.

Borås/Göteborg: Högskolan i Borås/ Göteborgs universitet.

Kellerman, Paul och Sagmeister, Gunhild (2000). Higher Education and Graduate Employment in Austria. European Journal of Education. Vol. 35, No. 2, 157-164.

Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.

Lund: Studentlitteratur

40

Limberg, Lousie, Sundin, Olof och Talja, Sanna (2009). Teoretiska perspektiv på informationskompetens. Ingår i Informationskompetenser: Om lärande i

informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Hedman, Jenny och Lundh, Anna (red.), 36-65. Stockholm: Carlsson.

Lindberg, Ola (2009). Nyttig, utvald eller bildad? Tre sätt att se på den högre utbildningens funktion. Ingår i Anställningsbarhet: Perspektiv från utbildning och arbetsliv, Berglund, Gun och Fejes, Andreas (red.) , 39-53. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Linnéuniversitetet (2009). Utbildningsplan Fakultetsnämnden för humaniora och

samhällsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper Biblioteks- och informationsvetenskap.

Kalmar/Växjö: Linnéuniversitetet.

http://prod.kursinfo.lnu.se/utbildning/GenerateDocument.ashx?templatetype=programmesylla bus&revision=3.000&code=KGBOA&documenttype=pdf&lang=sv [2011-05-01]

Linnéuniversitetet (u.å.). Biblioteks- och Informationsvetenskap 180 hp: En presentation av utbildningen vid Linnéuniversitetet. Kalmar/Växjö: Linnéuniversitetet.

http://lnu.se/polopoly_fs/1.37439!Folder%20Biblioteks-%20och%20infovetenskap.pdf [2011-05-04]

Löfgren Martinsson, Maria (2008). Högre utbildning och arbete med personal- och

arbetslivsfrågor: Om professionalisering och utveckling av anställningsbarhet. Diss. Lund:

Lunds universitet.

Moring, Camilla och Hedman, Jenny (2006). At blive bibliotekar: Om laering og udvikling af professionsidentitet i uddannelse og praksis. Ingår i Bibliotekarerne: En profession i et felt af viden, kommunikation og teknologi. Schreiber, Trine och Elbeshausen, Hans (red.), 97-118.

Frederiksberg: Forlaget Samfundslitteratur.

Riksrevisionen (2009). Studenternas anställningsbarhet: Regeringens och högskolans insatser. RiR 2009:28. Stockholm: Riksrevisionen.

http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/1873/RiR_2009_28.pdf [2011-05-22]

Seldén, Lars och Sjölin, Mats (2003). Kunskap, kompetens och utbildning: ett bibliotekariedilemma under 100 år. Svensk biblioteksforskning, Vol. 14, H. 4, 19-67.

Statistiska Centralbyrån (2010). Befolkningens utbildning 2009. Pressmeddelande från SCB.

2010:102.

Svensk Biblioteksförening (2008). Bibliotekarien och professionen: En forskningsöversikt.

Stockholm: Svensk Biblioteksförening.

http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Professionen.pdf [2011-04-28]

41

Svensson, Lennart (u.å.). Pedagogik. Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/lang/pedagogik. [2011-05-02]

Sveriges förenade studentkårer (u.å.). Implementeringen av Bologna. Sveriges förenade studentkårer. http://www.sfs.se/bolognaprocessen [2011-05-28]

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Teichler, Ulrich (2000). New perspectives of the relationship between higher education and employment. Tertiary Education and Management, Vol. 6, No.2, 79-92.

Teichler, Ulrich (2007). Does Higher Education Matter? Lessons from a Comparative Graduate Survey. European Journal of Education, Vol. 42, No. 1, 11-34.

Utbildningsdepartementet (2005). Ny värld – ny högskola. Prop. 2004/05:162. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

http://www.regeringen.se/download/c709b01f.pdf?major=1&minor=46320&cn=attachmentPu blDuplicator_0_attachment [2011-05-02]

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_t f_2002.pdf [2011-04-28]

Ørom, Anders (1993). Bibliotekariske identiteter, formidlingsarbejde of arbejdsorganisering.

Biblioteksarbejde, 1993:39, 37 – 43.

I författarnas ägo: fem muntliga intervjuer med bibliotekarier vilka genomförts under en vecka i maj 2011.

42