Under intervjuerna uppstod frågor gällande hur barn som bevittnat våld i hemmet och bor på kvinnojourer där personalen saknar kompetens och rätt utbildning påverkas av att de inte erbjuds stöd eller hjälp. De flesta kvinnojourer arbetar aktivt med denna fråga medan en av dem inte alls arbetar med barn som har bevittnat våld i hemmet. Att dessa resurser hos vissa kvinnojourer saknas innebär att barnen blir dubbelt utsatta, först som inblandade vittnen och sedan på grund av att inte kunna få hjälp att bearbeta det som de har sett och upplevt. Det vore därför av stor vikt att detta undersöks vidare för att kunna påvisa betydelsen av att barn i kvinnojourer blir erbjudna hjälp och stöd av utbildad personal. Under sökandet av tidigare forskning om barn på kvinnojourer som bevittnat våld i hemmet framkom det att det fanns en del forskning gällande samkönade relationer. Detta är därför ett forskningsfält som skulle kunna undersökas närmare. En annan intressant tanke som väckts under arbetet med denna studie var hur kvinnojourer arbetade för att förstärka modern i hennes roll som förälder. Detta kan ha stor betydelse både för mödrarnas och barnens framtid, och det är därför av stor vikt att forska vidare om det. Kvinnojourernas arbete med mödrarna har en självklar koppling till barnet, och i studien framkom det att man arbetade ganska mycket med att stärka modern i henne föräldraroll för att hon skulle kunna finnas där känslomässigt för barnet. Intervjupersonerna ansåg att det var viktigt att hjälpa modern för att hon ska kunna ta föräldraansvar för barnet och ge barnet en bra framtid. Detta är något som författarna kommer att beakta gällande vidare framtida forskning.
REFERENSLISTA
Litteratur
Arnell, A., & Ekbom, I (2010) ...och han sparkade mamma Trappanmodellen i möte med barn som bevittnat våld. Stockholm: Gothia Förlag AB.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl. ed.). Malmö: Liber.
Bowlby, J (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm. Natur & Kultur.
Brinkmann, S. K. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Eriksson, M. (2003). I skuggan av pappa. Familjerätten och hanteringen av fäders våld. Diss. Stehag: Förlags AB Gondolin.
Eriksson, M (2014). Särskild sårbarhet – våldsutsatta kvinnor och barn som upplever våld. I Heimer, G., Sandberg, D (Red.). Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar. Lund:
studentlitteratur.
Gottzén, L (2014). Maskulinitet och mäns våld mot kvinnor. I Heimer, G., Sandberg, D (Red.). Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar. Lund: studentlitteratur.
Lilja, J. (2005). Problemformulering. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer, (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Hindberg, B (2001). När omsorgen sviktar. Om barns utsatthet och samhällets ansvar. Stockholm: Rädda barnen.
Källström, C (2008). Perspektiv på kunskap om stöd för barn som upplevt våld. I Eriksson, M., Källström Cater, Å., Dahlkild- Öhman, G. & Näsman, E. (red.) Barns röster om våld- Att tolka och förstå. Malmö: Gleerups.
Kvale, S., & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB,.
Näsman, Elisabeth (2004). “Barn, barndom och barns rätt”. I Olsen, Lena (red.): Barns makt. Uppsala: Iustus Förlag AB.
Nationellt Centrum för kvinnofrid. (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck- En kunskaps och
forskningsöversikt. Uppsala Universitet.
Payne, M (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm.Natur & Kultur.
Sommer, D., Pramling, I. & Hundeide, K (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber.
Thuren, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö. Liber
Artiklar
Avanci, J., Assis, S., Oliviera, R. & Pires, T. (2012). Child adolesc Psykhiatry Ment Heatlh. Childhood depression. Exploring the association between family violence and other psykosocial factors in low-income Brazilian schoolchildren.; 6: 26. Hämtad den 2 februari 2019 från: https://mdh.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=proquest1031746876&co ntext=PC&vid=46MH_INST:46MH_V1&lang=sv&search_scope=MyInst_and_CI&a daptor=Primo%20Central&tab=Everything&query=any,contains,Childhood%20depr ession.%20Exploring%20the%20association%20between%20family%20violence%20 and%20other%20psykosocial%20factors%20in%20low- income%20Brazilian%20schoolchildren.&sortby=rank&offset=0
Broberg, A (2000). Forskning kring anknytning. Belägg för betydelsen av det tidiga
samspelet mellan förälder och barn.; Research on bonding.Läkartidningen, 21 June 2000, Vol.97(25), pp.3068-70.Hämtad den 10 mars 2019 från:
https://mdh.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=scopus2- s2.0- 17144443795&context=PC&vid=46MH_INST:46MH_V1&lang=sv&search_scope=M yInst_and_CI&adaptor=Primo%20Central&tab=Everything&query=any,contains,For skning%20kring%20anknytning.%20Bel%C3%A4gg%20f%C3%B6r%20betydelsen%2 0av%20det%20tidiga%20samspelet%20mellan%20f%C3%B6r%C3%A4lder%20och% 20barn.&sortby=rank&offset=0
Levendosky, A, Alytia., Bogat, G, Anne. & Martinez-Torteya, Cecilia. (2013). Violence Against Women. PTSD Symptoms in Young Children Exposed to Intimate Partner Violence. 19(2) 187 – 201. Hämtad den 1 februari 2019 från:
https://mdh.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=medline2342083 6&context=PC&vid=46MH_INST:46MH_V1&lang=sv&search_scope=MyInst_and_ CI&adaptor=Primo%20Central&tab=Everything&query=any,contains,Violence%20A gainst%20Women.%20PTSD%20Symptoms%20in%20Young%20Children%20Expos ed%20to%20Intimate%20Partner%20Violence&sortby=rank&offset=0
Meltzer, H et al. (2009). “The mental health of children who witness domestic violence”. Child and Family social work, 14, 4, 491-501. Hämtad den 30 januari 2019 från: http://web.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=ef c02cc6-bf45-4442-ac10-5b2468cb5334%40sessionmgr4009
McAlister,G., B (1999). Mental Health Services for Children Who Witness Domestic Violence. The Future of Children, 9, 3, 121-132. Hämtad den 3 fabruari 2019 från:
https://mdh.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=ericEJ604367&context= PC&vid=46MH_INST:46MH_V1&lang=sv&search_scope=MyInst_and_CI&adaptor =Primo%20Central&tab=Everything&query=any,contains,Mental%20Health%20Ser vices%20for%20Children%20Who%20Witness%20Domestic%20Violence
Osofsky, Joy D. (1995). Children who witness domestic violence: The invisible victims. Social Policy Report. Society for research in child development, 9 (3), 1-20. Hämtad den 1
februari 2019 från: https://mdh.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=wj10.1002%2Fj.2379- 3988.1995.tb00035.x&context=PC&vid=46MH_INST:46MH_V1&lang=sv&search_s cope=MyInst_and_CI&adaptor=Primo%20Central&tab=Everything&query=any,cont ains,Children%20who%20witness%20domestic%20violence:%20The%20invisible%2 0victims.&sortby=rank&offset=0
Stephanie. H., Helen, B., Sadhbh, Whelan. (2008). The Impact of Exposure to Domestic Violence on Children and Young People: Child Abuse & Neglect. A Review of the Literature.The International Journal, Vol.32(8), p.797-810.Hämtad den 10 mars 2019 från:
https://mdh.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=ericEJ809167&co ntext=PC&vid=46MH_INST:46MH_V1&lang=sv&search_scope=MyInst_and_CI&a daptor=Primo%20Central&tab=Everything&query=any,contains,The%20Impact%20 of%20Exposure%20t
Winkelman ,L. F., Willemen, M, A. & Visser, M. (2012). Child Abuse & Neglect. Adverse Childhood Experiences of referred children exposed to Intimate Partner Violence: Consequences for their wellbeing. 36,2.166–179. Hämtad den 31 januari 2019 från: https://mdh.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=ericEJ960866&c ontext=PC&vid=46MH_INST:46MH_V1&lang=sv&search_scope=MyInst_and_CI& adaptor=Primo%20Central&tab=Everything&query=any,contains,Child%20Abuse%2 0&%20Neglect.%20Adverse%20Childhood%20Experiences%20of%20referred%20ch ildren%20exposed%20to%20Intimate%20Partner%20Violence&sortby=rank&offset =0
Willis, D., Pearce, C-W., Phalen, J., Keet, M. och Singer, C. (2010). Children who witness violence: What services do they need to heal? Issues in Mental Health Nursing. 31 (9), 552- 560.Hämtad den 5 februari 2019 från:
https://mdh.primo.exlibrisgroup.com/discovery/fulldisplay?docid=informah10.3109 %2F01612841003721461&context=PC&vid=46MH_INST:46MH_V1&lang=sv&searc h_scope=MyInst_and_CI&adaptor=Primo%20Central&tab=Everything&query=any, contains,Children%20who%20witness%20violence:%20What%20services%20do%20 they%20need%20to%20hea&sortby=rank&offset=0
Elektroniska källor
Barnombudsmannen. (2019). barnkonventionen. Hämtad 2019-02-01 från:
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/ Operation kvinnofrid. (2019).Definition av våld. Hämtad 2019-02-03 från:
https://www.operationkvinnofrid.se/operation-kvinnofrid/definition-av-vald Socialstyrelsen .(2019).våld i nära relationer. Hämtad 2019-02-03 från:
http://www.socialstyrelsen.se/valds-ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Hämtad den 20 februari från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- orfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
BILAGA A: INFORMATIONSBREV
Informationsbrev
Hej!
Vi heter Nuhad Bari och Rahela Maulud och vi är studenter på̊ socionomprogrammet vid
Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Vi skriver till er är för att vi ska skriva vår C-uppsats om
barn som har bevittnat våld i nära relationer. Vi vill börja med att tacka er för att ni valt att
ställa upp för intervjuer till vår C-uppsats. Med detta brev vill vi göra vårt syfte med
uppsatsen tydlig för er.
Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på kvinnojourer arbetar med
våldsutsatta kvinnor med barn för att kunna identifiera barnets behov av stöd och hjälp.
Vi behandlar alla uppgifter du lämnar till oss strikt konfidentiellt. Vi som arbetar med
uppsatsen har tystnadsplikt. Inga uppgifter om enskilda personer presenteras, sprids eller
publiceras.
Har ni frågor runt detta arbete kontakta:
Nuhad.bari1@gmail.com
Rahelamaulud@hotmail.com
Mälardalens högskola
Stort tack för er medverkan!
Med vänliga hälsningar,
Nuhad och Rahela
BILAGA B: INTERVJUFRÅGOR
Bakgrund
Hur gammal är du?
Hur länge har du jobbat här? Vilka yrkeserfarenheter/utbildning har du?
Hur många ideella och anställda jobbar här? Hur ser ert arbete ut här på kvinnojouren? Finns det några kunskaper som du tycker är viktigt att ha med sig när man arbetar på kvinnojouren? Barn på kvinnojouren Hur ser en vanlig dag ut för barnen på jouren? Har jouren utrymmen för aktiviteter och lek för barn? Går barnen som kommer till jouren i skolan? Är kvinnojouren anpassad för barnen som kommer? Har kvinnojouren samverkan med andra organisationer? Hur kan ett barn påverkas av att ha vittnat till våld i hemmet/nära relationer? Barnperspektivet
Använder ni på jouren ett barnperspektiv när ni arbetar med barn? Vad har ett barnperspektiv för betydelse för dig?
På vilket sätt arbetar ni med ett barn som har bevittnat våld i hemmet?
Hur ser ett barns relation ut till den våldsutövande föräldern?
Får ett barn träffa sina föräldrar i jouren? Om ja, hur går det tillväga? Kvinnojourens arbetssätt
Hur det går till från att en kvinna och hennes barn kommer till kvinnojouren till att de lämnar kvinnojouren?
Har ni på kvinnojouren någon policy eller riktlinjer som ni arbetar med när ni arbetar med ett barn?
Vilka insatser och teorier erbjuder kvinnojouren till ett barn?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00 E-post: info@mdh.se Webb: www.mdh.se