Det råder bristande kunskap inom fysisk aktivitet under graviditeten som allmänheten kan ta del av, vilket kan vara orsaken till att graviditetskomplikationer framkommer. För att öka kunskapen inom fysisk aktivitet under graviditeten bör ytterligare forskning genomföras för att belysa värdet av vilka fördelar fysisk aktivitet under graviditeten kan medföra. Framtida studier bör inkludera ett generellt träningsprogram som anpassar sig för kvinnas
socioekonomiska status samt graviditetsstadie, där träningsprogrammet kan utföras både hemma och i träningsanläggningar. Genom att framföra sådan studie skapar detta
möjligheter för kvinnorna att arbeta hälsofrämjande samt sjukdomsförebyggande, då med intentionen att bibehålla en god hälsa för sig själva och fostret.
REFERENSLISTA
Bandura, A. (1994). Self-efficacy. In V. S. Ramachandran (Ed.), Encyclopedia of human
behavior, 4. 71–81. New York, NY: Academic Press.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Stockholm: Liber. Cioffi, J., Schmied, V., Dahlen, H., Mills, A., Thornton, C., Duff, M., … Kolt, G. (2010).
Physical Activity in Pregnancy: Women’s Perceptions, Practices, and Influencing Factors. Journal of Midwifery and Women’s Health, 55(5), 455–461. doi: https://doi.org/10.1016/j.jmwh.2009.12.003
Faskunger, J. (2007). Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet: en
kunskapssammanställning för regeringsuppdraget "Byggd miljö och fysisk aktivitet". Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Friden, C. (2017). Physical activity during and after pregnancy. Svensk Idrottsmedicin, 36(3), 16–19. Hämtad från
https://www.svenskidrottsmedicin.se/pics/1/293/nr%203%202017%20.pdf
Gasparin, V. A., Albrecht, C. C., Favero, D. C., Gregolin, K. R., de Brito Pitilin, É., de Resende, E. S., & Tavares, D. (2018). Physical activity in pregnant women as prevention of gestational hypertensive syndrome. Journal of Nursing UFPE/Revista de
Enfermagem UFPE, 12(4). doi: 10.5205/1981-8963-v12i4a230733p1017-1026-2018
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(02). doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hochbaum, G. M. (1958). Public participation in medical screening programs: A socio-
psychological study (Public Health Service Publication No. 572). Washington, DC:
Government Printing Office.
Kader, M., & Naim-Shuchana, S. (2014). Physical activity and exercise during pregnancy.
The European Journal of Physiotherapy, 16(1), 2–9. doi:
10.3109/21679169.2013.861509
Leppänen, M., Aittasalo, M., Raitanen, J., Kinnunen, T. I., Kujala, U. M., & Luoto, R.
(2014). Physical Activity During Pregnancy: Predictors of Change, Perceived Support and Barriers Among Women at Increased Risk of Gestational Diabetes. Matern Child
Health Journal, 18(1097), 2158–2166. doi: 10.1007/s10995-014-1464-5
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. (3 uppl.) Stockholm: Liber.
Poudevigne, M. S., & O´Connor, P. J. (2005) Physical activity and mood during pregnancy. Medicine & Science in Sports & Exercise, 37(8), 1374–1380. doi:
10.1249/01.mss.0000174907.27818.ff
Ringsberg, K. C., Olander, E., & Tillgren, P. (2014) Det moderna folkhälsoarbetet och dess utmaningar. I A. K. C. Ringsberg (Red.), Health literacy: Teori och praktik i
hälsofrämjande arbete (1 uppl. s. 19–36). Lund: Studentlitteratur.
Savvaki, D., Taousani, E., Goulis, D., Tsirou, E., Voziki, E., Douda, H., … Tokmakidis, S. (2018). Guidelines for exercise during normal pregnancy and gestational diabetes: a review of international recommendations. Hormones, 17(4), 521–529. doi:
10.1007/s42000-018-0085-6
Statens folkhälsoinstitut. (2011). FaR®: individanpassad skriftlig ordination av fysisk
aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Svenska FN-förbundet. (2019a). Globala målen för hållbar utveckling. Hämtad 2020-03-12 från https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/
Svenska FN-förbundet. (2019b). Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Hämtad 2020-05-06 från https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn- info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030- och-de-globala-malen/
Takami, M., Tsuchida, A., Takamori, A., Aoki, S., Ito, M., Kigawa, M., … Ito, S. (2018) Effects of physical activity during pregnancy on preterm delivery and mode of delivery: The Japan Environment and Children’s Study, birth cohort study. PLoS ONE, 13(10), 1–15. doi: 10.1371/journal.pone.0206160
Vamos, C.A., Flory, S., Sun, H., DeBate, R., Bleck, J., Thompson, E., & Merrell, L. (2015). Do Physical Activity Patterns Across the Lifecourse Impact Birth Outcomes. Matern
Child Health Journal, 19(3), 1775–1782. doi: 10.1007/s10995-015-1691-4
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Weir, Z., Bush, J., Robson, S. C., McParlin, C., Rankin, J., & Bell, R. (2010). Physical activity in pregnancy: a qualitative study of the beliefs of overweight and obese pregnant women. BMC Pregnancy Childbirth, 10(18), 1–7. doi: 10.1186/1471-2393-10-18
BILAGA A; INTERVJUGUIDE
Information:
- Förklara syftet med arbetet. (beskriva hur kvinnor upplevde fysisk aktivitet under graviditeten).
- Förklara att all information kommer vara konfidentiellt (förvaras säkert, studiens ändamål) - Förklara att deltagaren får hoppa av när den vill.
Bakgrund om IP:
- Namn? - Ålder?
- På vilket sätt var du fysisk aktiv innan du blev gravid?
Del 1 – Upplevelse av fysisk aktivitet under graviditet:
- På vilket sätt påverkade fysisk aktivitet ditt välmående under graviditeten? - Vilka kunskaper har du gällande fysisk aktivitet under graviditet?
- På vilket sätt använde du dina kunskaper av fysisk aktivitet under graviditeten? - Varför valde du att vara fysisk aktiv under graviditeten?
- Vad är fördelen/fördelarna med att vara fysisk aktiv under graviditeten? - Vad är nackdelen/nackdelarna med att vara fysisk aktiv under graviditeten?
Del 2 – Upplevda möjligheter till fysisk aktivitet under graviditet:
- Hur upplevdes dina möjligheter till fysisk aktivitet under graviditet? - Hur såg en träningsvecka ut för dig? (antal träningspass, tid, plats)
o (Följdfråga: Varför såg träningsveckan ut så?
§ Kunde du ha utfört träningsveckan på ett annat sätt? – förklara.) - Hur såg träningsveckorna ut i början av graviditeten jämför mot slutet av graviditeten? - Vad var syftet med att vara fysisk aktiv under graviditeten?
o (Följdfråga: Hade du några uppsatta mål du ville uppnå?) § Om Ja… Vad för mål hade du?
• Uppnåddes de? o Hur? o Om nej… Varför?
§ Hur tror du graviditeten hade sätt ut om du hade något uppsatt mål? • På vilket sätt tror du ditt välmående hade påverkats ifall du hade
uppsatta mål?
Del 3 – Upplevda hinder för fysisk aktivitet:
- Vilka faktorer hindra dig från att vara fysisk aktiv under graviditeten? o (Följdfråga: Varför?)
- Vilka faktorer påträffades oftast som hindra dig från att vara fysisk aktiv under graviditeten? o (Följdfråga: På vilket sätt hanterade du de uppstådda hindren?)
- Hur påverkades ditt välmående när hinder uppstod? o (Följdfråga: Varför?)