För att ytterligare öka lärares insikt om vikten av att undervisa medvetet i läsning och
läsförståelse anser vi att det finns stora möjligheter att undersöka och belysa området än mer. Då ämnet läsförståelse är aktuellt i både nationella och internationella studier, i den meningen att svenska elevers resultat i både läsförståelse och matematik sjunker, behövs nu stora
insatser för att vända elevernas kunskaper för att förbättra resultaten samt öka lärares kompetens och möjlighet att genomföra sitt arbete.
Förslag på vidare forskning inom området är att göra en jämförande studie mellan grupper som undervisas medvetet i läsförståelse utifrån forskningsbaserade metoder och strategier kontra grupper där läraren undervisar utifrån beprövad erfarenhet.
En annan infallsvinkel kan vara att studera samma grupp av elever före och efter implementering av läsförståelsestrategier.
Ytterligare ett alternativ till vidare studier är att ta del av elevers reflektioner, upplevelser och erfarenhet av läsförståelseundervisning.
44
REFERENSER
Al Otaiba, S.; Kosanovich, M. L., & Torgesen, J. K. (2012). Assessment and instruction for phonemic awareness and word recognition skills. I Kamhi, A. G., & Catts, H. W. (2012).
Language and reading disabilities. 3rd Edition. Pearson Education.
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3. Om lärares möjligheter och
hinder. Gothenburg Studies in Educational Science. Göteborgs Universitet. Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Andreassen, R. (2008). Explicit undervisning i läsförståelse. I Bråten, I. (Red.). (2008).
Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Anmarkrud, Ø. (2008). Skickliga lärares undervisning - med fokus på läsförståelse. I Bråten, I. (Red.). (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I. (2008a). Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. I Bråten, I. (Red.). (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I. (2008b). Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. I Bråten, I. (Red.). (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I., & Strømsø, H. I. (2008). Förståelse av olika texter. I Bråten, I. (Red.). (2008).
Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Byrne, B. (2005, 2007). Theories of Learning to Read. I Snowling, M. J., & Hulme, C. (2005, 2007). The Science of Reading. A Handbook. Blackwell Publishing.
Carlström, M. (2007). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I Ericsson, B. (Red.). (2007). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Claesson, S. (2007). Spår av teorier i praktiken. Några skolexempel. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Creswell, J. W. (2013). Qualitative Inquiry & research design. Choosing Among Five
Approaches. 3rd edition. SAGE.
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler. Samhällsforskarenshandbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.
Einarsson, C., & Hammar Chiriac, E. (2002). Gruppobservationer. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
45
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Esaiasson, P.; Gilljam, M.; Oscarsson, H., & Wängerud, L. (2012). Metodpraktikan. Konsten
att studera samhälle, individ och marknad. Fjärde upplagan. Norstedts Juridik.
Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och
skrivsvårigheter. Stockholm: Stockholms universitet. Avhandling. Specialpedagogiska
institutionen.
Gough, P. B., & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability. RASE 7(1) 6-10 (1986).
Grøver Aukrust, V. (2008). Ett riktigt fynd och ett bra köp: om språk och läsförståelse i ett utvecklingsperspektiv. I Bråten, I. (Red.). (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Hammersley, M. (2006). Ethnography: problems and prospects, Ethnography and Education, 1:1, 3-14.
Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The Power of Feedback. Review of Educational Research. March 2007, Vol. 77, No. 1, pp 81-112. Academic Research Library.
Hirsch, E. D. Jr. (2003). Reading Comprehension Requires Knowledge-of Words and the
World. Scientific Insight into the Fourth-Grade slump and the Nation´s Stagnant
Comprehension Scores. American Educator. Spring 2003, pp. 10-44.
Hoover, W. A., & Gough, P. B. (1990). The Simple View of Reading. Reading and Writing An Interdisciplinary Journal 2: 127-160, 1990.
Håkansson, J. (2011). Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers
studieresultat. Sveriges Kommuner och landsting.
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-706-1.pdf?issuusl=ignore Nedladdad 2014-04-26
Jacobson, C. (2010). Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Linnéuniversitetet, Växjö.
Kami, A. G. (2012). Perspectives on Assessing and Improving Reading Comprehension. I Kamhi, A. G., & Catts, H. W. (2012). Language and reading disabilities. 3rd Edition. Pearson Education.
Kamhi, A. G., & Catts, H. W. (2012). Reading Development. I Kamhi, A. G., & Catts, H. W. (2012). Language and readingdisabilities. 3rd Edition. Pearson Education.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
46
Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, C. (2013). Elevers läs- och skrivutveckling – mellanåren. Bedömarträning i svenska och svenska som andraspråk. Skolverket (2013).
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.158688!/Menu/article/attachment/Liberg%20- %20Elevers%20l%C3%A4s-%20och%20skrivutveckling.pdf
Nedladdad 2014-02-02
Lundberg, I. (2006a). Alla kan lära sig läsa och skriva. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I. (2006b). Konsten att läsa faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I., & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Andra utökade upplagan. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I., & Reichenberg, M. (2008). Vad är lättläst? Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
Myrberg, M. (2003). (Red.) Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och
skrivsvårigheter. Rapport från ”Konsensusprojektet” 5 september 2003. Lärarhögskolan,
Stockholm. Institutionen för Individ, Omvärld och Lärande.
Myrberg, M. (2007). Dyslexi- en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 2: 2007, Vetenskapsrådet.
Myrberg, M., & Lange, A-L. (2005). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska
insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Specialpedagogiska
Institutet och Lärarhögskolan i Stockholm.
OECD. (2010). PISA 2009 Results: Executive Summary. http://www.oecd.org/pisa/pisaproducts/46619703.pdf Nedladdad 2014-02-09
OECD. (2013). PISA 2012 Results: What Students Know and Can DO- Student Performance
in mathematics Reading and Science (Volume 1), PISA. OECD Publishing.
http://dx.doi.org/10.1787/9789264201118-en http://www.skolverket.se/publikationer?id=3126 Nedladdad 2014-02-09
Palinscar, A. S., & Brown, A. L. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension- Fostering
and Comprehension- Monitoring Activities. Cognition and instruction, 1984, 1 (2) pp. 117-
175.
Patel, R., & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Perfetti, C. A.; Landi, N., & Oakhill, J. (2005, 2007). The Acquisition of Reading
Comprehension Skill. I Snowling, M. J., & Hulme, C. (2005, 2007). The Science of Reading.
47
Reichenberg, M. (2012). Texter, läsförståelse och läsundervisning i Norge och Sverige – en
översikt. Acta Didactica Norge. Vol. 6 Nr. 1 Art.3.
Reichenberg, M., & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal - för
elever som behöver särskilt stöd. Andra tryckningen. Stockholm: Natur & Kultur.
Repstad, P. (2007). Närhet och distans. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm. Skolverket.
Skolverket. (2012). PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett
internationellt perspektiv. Rapport 381, 2012.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation Nedladdad 2014-02-02
Snow, C. E., & Juel, C. (2007). Teaching Children to read: What do We Know about How to Do It? I Snowling, M. J., & Hulme, C. (2005, 2007). The Science of Reading. A Handbook. Blackwell Publishing.
Stanovich, K. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual
differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly. Fall 1986, pp. 360-406.
Strømsø, H. I. (2008). Högläsning, snabbläsning och läsförståelse – om läsning och forskning om läsförståelse. I Bråten, I. (Red.). (2008). Läsförståelse i teori och praktik.
Lund: Studentlitteratur.
Sveriges Kommuner och landsting. (2011). Synligt lärande. Presentation av en studie om vad
som påverkar elevers studieresultat.
Sveriges Riksdag. (2010). Skollagen 2010:800.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/#K1
Nedladdad 2014-02-02
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Norstedts Akademiska Förlag.
Taube, K. (2009). Flickors och pojkars läsning. I Samuelsson, S. m fl. (2009). Dyslexi och
andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur.
Taube, K. (2013). Läsinlärning och självförtroende. Psykologiska teorier, empiriska
underökningar och pedagogiska konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs – och skrivlärande. En praxisorienterad studie
48
Utbildningsdepartementet. (2013). Regeringsbeslut 1:9. 2013-12-05. U 2013/7215/S. Statens skolverk, Stockholm.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.212232!/Menu/article/attachment/U2013-7215- S_Laslyftet.pdf
Nedladdad 2014-02-02
Vellutino, F. R.; Fletcher, J. M.; Snowling, M. J., & Scanlon, D. M. (2004). Specific reading
disability (dyslexia): what have we learned in the past four decades? Journal of Child
Psychology and Psychiatry 45;1 (2004), pp. 2-40.
Vetenskapsrådet. CODEX. Regler och riktlinjer för forskning. http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
Nedladdad 2014-02- 21
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1.2011.
Vygotsky, L. S. (1978). Mind in Society. Interaction between learning and development. Reprinted in: Readings on the Development of Children. 2nd edition. Cambridge,
Massachssetts: Harvard University Press.
http://www.psy.cmu.edu/~siegler/vygotsky78.pdf Nedladdad 2014-02-15
Westby, C. E. (2012). Assessing and remediating text comprehension problems. I Kamhi, A. G., & Catts, H. W. (2012). Language and reading disabilities. 3rd Edition. Pearson Education.
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.
Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och
kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Stockholm: Natur & Kultur.
Wolff, U. (2009). Subgrouping of readers based on performance measures: a latent profile
analysis. Springer Science + Business Media B.V. 2009.
Wolff, U. (2011). Effects of a randomized Reading Intervention Study: An Application of
49
BILAGA 1
Intervjuguide
Utbildningsbakgrund
Utbildning, antal år i yrket, stadier, yrkesroll, ev. påbyggnadsutbildning m.m.
Hur har du fått de kunskaper du har om läsförståelsestrategier? Utbildning?
Läsförståelse
Vad innebär läsförståelse för dig i din yrkesroll?
Vad är kännetecknande för en elev med god läsförståelse? Läsförståelseundervisning
Berätta hur du undervisar i läsförståelse? Hur gör du och varför har du valt att göra på detta sätt.
Känner du till några metoder i läsförståelse? Använder du dig av några särskilda metoder? T.ex. Reciprocal Teaching (RT), Transactional Strategies Instruction (TSI), Concept Oriented Reading Instruction (CORI), Att läsa på, mellan och bortom raderna, Questioning the Author (QA), Förutsäga, ställa frågor, utreda och sammanfatta texter eller andra metoder.
Använder du dig av flera metoder samtidigt eller en åt gången?
Berätta. Hur planerar du din undervisning i explicit läsförståelse?
Använder du dig av några läromedel som är tydliga inom området? Vilka? Varför dessa?
Vilka textgenrer arbetar ni med? Hur väljer du texter?
Utveckling i läsförståelse
Är det något du tänker extra på när du väljer metod eller texter för att undervisa i läsförståelse? Hur väljer du?
Är det några faktorer som är särskilt viktiga för att eleven ska utveckla sin läsförståelse? Vilka och varför?
Är det något du som lärare kan göra för att främja elevernas utveckling i läsförståelse?
Hur följer du upp elevernas utveckling i läsförståelse? Hur vet du att eleverna förstår det lästa?
50 Hur arbetar du med nya/okända ord?
Hur arbetar du med elever i behov av särskilt stöd när det gäller läsförståelse?
Arbetar du med läsförståelse i flera ämnen?
Övrigt
Är det något du vill tillägga om läsförståelse eller läsförståelseundervisning?
51
BILAGA 2
Missivbrev
Information
Vi är två grundskollärare, studerande på Speciallärarprogrammet, Mälardalens Högskola, som våren 2014 ska skriva vår Magisteruppsats om medveten explicit läsförståelseundervisning och därför genomför en fallstudie i ämnet.
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet svenska i grundskolans olika stadier undervisar och arbetar med medveten explicit undervisning i läsförståelse.
Genom detta missivbrev hoppas vi kunna få kontakt med lärare som är intresserade av att delta i vår studie.
Studien genomförs genom intervjuer och observationer. Intervjun beräknas ta ca 45-60
minuter. Innehållet i intervjufrågorna gäller generell läsförståelseundervisning samt frågor om lärarens egen undervisning. Observationen av medveten läsförståelseundervisning görs gärna i samband med intervjun om möjligt.
Forskningsrådets etiska principer följs, vilket innebär att den intervjuade när som helst kan välja att avbryta intervjun eller dra sig ur studien. Intervjuerna spelas in och transkriberas. Samtliga av de lärare som deltar avidentifieras i bearbetningen av data, insamlad data förvaras säkert och innehållet behandlas konfidentiellt.
Med vänlig hälsning
Helena Lyckström och Maria Söderberg
helena.lyckstrom@eskilstuna.se
maria.soderberg@eskilstuna.se
Handledare: Gunilla Sandberg, UKK, Mälardalens högskola.
Tel: 021-107343