Förslag till vidare forskning

Frågeställningarna i denna studie anser vi har besvarats på ett tillfredställande sätt utifrån studiens syfte. Syftet var att ta reda på hur lärarna upplever anmälningsplikten i de respektive kommunerna, vilka faktorer som påverkade om en anmälan gjordes, samt om det fanns några skillnader kommunerna emellan. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka lärarnas kunskaper om anmälningsplikten och om denna kunskap efterlevs. En anledning till att detta är av intresse är att det i SoL 14 kap. 1 § står att anmälningsskyldigheten är absolut och om det finns minsta misstanke att ett barn far illa ska detta omgående anmälas till socialnämnden.

Vi upplever att många skolor i princip genomför en utredning innan anmälan sker, vilket inte är skolans ansvar utan socialtjänstens.

35

Litteraturlista Tryckta källor

Andersson, B-E. (1986). Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, G. (2002). ”Utvecklingsekologi och sociala problem.” I Meeuwisse, A. & Swärd, H. Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur.

Bäck-Wiklund, M. & Lundström, T. (2001). ”Inledning” I Bäck-Wiklund, M. & Lundström, T. (red.). Barns vardag i det senmoderna samhället. Stockholm: Natur och Kultur.

Hindberg, B. (2006). Sårbara barn – att vara liten, misshandlad och försummad. Stockholm:

Gothia.

Killén, K. (1993). Svikna barn – Om bristande omsorg och vårt ansvar för de utsatta barnen.

Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Larsson, S. (2005). ”Kvalitativ metod – en introduktion.” I Larsson, S., Lilja, J. &

Mannheimer, K. (red.) Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Lilja, J. (2005). ”Videoanalyser som metodstrategi”. I Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K.

(red.) Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Nordström, C. & Thunved, A. (2005). Nya sociallagarna. Stockholm: Nordstedts Juridik.

Olsson, S. (2009). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2008). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Tornstam, L. (2005). Åldrandets psykologi. Stockholm: Norstedt Akademiska Förlag.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. & Levin, I. (1996). Att förstå vardagen. Lund: Studentlitteratur.

36

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Forskningsrapporter

Dombrowski, S. C. & Gischlar, K. L. (2006). ”Supporting school professionals trough the establishment of a school district policy on child neglect”. Education, vol: 127:2, s. 234-243.

Frederick, J. & Goddard, C. (2010). ”School was just a nightmare: childhood abuse and neglect and school experiences”. Child and Family Social Work, vol: 15, s. 22-30.

Goebbels, A. F. G., Nicholson, J. M., Walsh, K. & De Vries, H. (2008). “Teachers´ reporting of suspected child abuse and neglect: behavior and determinants”. Health Education Research, vol: 23:6, s. 941-951.

Karlberg, M. & Sundell, K. (2004). Skolk – Sund protest eller riskbeteende. FoU-rapport 2004:1. Stockholm.

Mersky, J. P. & Topitzes, J. (2010). “Comparing early adult outcomes of maltreated and non-maltreated children: A prospective longitudinal investigation”. Children and Youth Services Review, vol: 32, s. 1086-1096.

Sundell, K. & Colbiörnsen, M. ( 1996). Hand i hand – samhällets stöd och hjälp till elever med psykosociala behov. FoU-rapport 1996:14.

Walsh, K., Bridgstock, R., Farrell, A., Rassafiani, M. & Schwetzer, R. (2008). ”Case, teacher and school characteristics influencing teachers´ detection and reporting of child physical abuse and neglect: Results from an Australian survey”. Child Abuse and Neglect, vol: 32, s.

983-993.

Elektroniska källor

Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/förvaltningsmyndighet (Tillgänglig på webben 2010-11-28).

Regeringskansliet. (2001). Barnmisshandel – Att förebygga och åtgärda. SOU 2001:72 www.regeringen.se/content/1/c4/27/54/19cef8d1.pdf (Tillgänglig på webben 2010-11-11).

37

Skolverket. (2009). ”Erfarenheter av samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa”. www.skolverket.se/sb/d/3533/a/19926 (Tillgänglig på webben 2010-11-11).

Socialstyrelsen. (2010). ”Socialtjänstlagen”.

www.socialstyrelsen.se/regelverk/lagarochforordningar/socialtjanstlagen(sol) (Tillgänglig på

webben 2010-11-11).

Socialstyrelsen. (2004). ”Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn”.

www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10265/2004-101-1_20041012.pdf (Tillgänglig på webben 2010-11-11).

Bilaga 1

Akademin för hälsa och arbetsliv Avdelningen för socialt arbete och psykologi

Socionomprogrammet Gävle 101110

Informationsbrev Hej.

Vi heter Sofia Högberg och Isabell Granström. Vi studerar på Socionomprogrammet på Högskolan i Gävle. Vi ska nu avsluta våra studier med ett examensarbete. Ämnet för examensarbetet är anmälningsplikten från skola till socialtjänst med fokus på vilka faktorer som påverkar om en anmälan görs eller ej. Vår avsikt är att intervjua totalt 8 lärare som arbetar med elever i årskursen 1 till 9.

Vi vill börja med att tacka dig för att du tar dig tid att hjälpa oss att genomföra vår studie. Vi vet att ni lärare har ett pressat tidsschema, därför är vi extra tacksam till detta möte.

Lite kort information om hur intervjun är upplagd. Vi kommer att spela in intervjun med hjälp av en bandspelare, detta för att vi ska kunna vara helt fokuserad på vårt samtal och inte på att anteckna. Detta ger oss även möjligheten att i efterhand reflektera över vad som sägs under samtalet. Vi kommer att ha förberett ett visst antal frågor innan mötet, men vi vill gärna ha en öppen diskussion så tveka inte att berätta andra saker som ni tycker är viktiga i denna fråga.

Intervjun beräknas pågå i ca 30-40 minuter. Ni har möjlighet att avbryta intervjun när ni själv vill utan att berätta anledningen för oss. Er intervju kommer att behandlas konfidentiellt, det är endast vi två och vår handledare som kommer ha tillgång till det inspelande bandet och informationen kommer endast att användas vid arbetet med examensarbetet. Vi kommer inte att redovisa vilken skola eller kommun vi utfört intervjuerna i och ingen information kommer att kunna härledas tillbaka till er.

Den slutgiltiga uppsatsen kommer att finnas tillgänglig på Högskolan i Gävle och om intresse finns kan vi även skicka ett exemplar till er.

Har ni några frågor kontakta oss gärna.

Med vänlig hälsning.

Sofia Högberg, hhp05shg@student.hig.se Isabell Granström, ofs07igm@student.hig.se Handledare:

Stefan Sjöberg, stnsjg@hig.se Universitetslektor.

Bilaga 2

Intervjuguide

 Bakgrundsinformation om intervjupersonen.

Berätta om vem du är? Ålder? Hur länge har du arbetat som lärare? Hur länge har du arbetat i den här kommunen? Har du gjort någon anmälan till socialtjänsten i tjänsten?

 Vad tänker du spontant när du hör ordet anmälningsplikt?

Allmänt synsätt.

 Utifrån dina erfarenheter hur brukar det gå till när en anmälan görs?

 Hur ser du på anmälningsplikten i din yrkesroll som lärare?

Fördelar och nackdelar.

 Vilka riktlinjer har ni på skolan när det handlar om anmälningsplikten?

Policy. Regler.

 Har du någon gång känt dig tveksam till att göra en anmälan?

Om ja, nästa punkt. Om nej, hur kommer det sig? Har inte gjort någon? Forskning visar att man ofta tvivlar.

 Vilka faktorer har då påverkat dig?

Med faktorer menar vi här inte trasiga skor, hunger mm utan relationsskador.

 Hur upplever du relationen, efter att en anmälan gjorts, med eleven och dess familj?

Sämre, bättre oförändrad?

 Finns det något samarbete mellan er lärare och socialtjänsten i er kommun?

Informationsdagar, telefon kontakt innan en anmälan görs m.m.

 Anser du att samarbete behövs mellan er lärare och socialtjänsten, och eventuellt andra aktörer?

 Slutligen, har din syn på anmälningsplikten förändrats under dina år som lärare? I så fall hur?