Utifrån det som framkommit i intervjuer och egen erfarenhet finns det ett behov av anpassningar på gruppnivå. Även i de olika skolorna har diskussioner börjat föras om lärmiljöns betydelse, vilket är positivt. Det saknas dock tydlig information och forskning om förändringar och anpassningar på gruppnivå. Detta tror vi skulle kunna underlätta lärares vardag och gagna alla elever. Om anpassningar finns med i grundundervisningen skulle behoven hos olika elever tillgodoses redan från början. Vårt förslag till vidare forskning grundar sig i Starling et al. (2012) studie som visar på signifikant förbättring av elevers lärande när förändring görs på gruppnivå.
Vi skulle vilja avsluta med att referera till Tyson som menar att vi behöver “samtala om vår undervisning ur ett bildnings- och klokhetsperpektiv och att vi reflekterar över hur vi kan iscensätta detta i praktiken”. (Tyson, 2019, s. 225).
33
Referenser
Alsterdahl, L. (Red.). (2001). Vad är praktisk kunskap?, Stockholm: E-Print
Bishop, D. V., Snowling, M. J., Thompson, P. A., & Greenhalgh, T. (2016). CATALISE: A multinational and multidisciplinary Delphi consensus study. Identifying language impairments in children. PLoS One, 11(7), e0158753.
Bohlin, H. (2009). Tyst kunskap: ett mångtydigt begrepp. I J. Bornemark & F. Svenaeus (Red.), Vad är praktisk kunskap?.( s. 55-84). Huddinge: Elanders Sverige AB
Braun, V. & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research: a practical guide for beginners.
Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.
Breier, M., & Ralphs, A. (2009). In search of phronesis: Recognizing practical wisdom in the recognition (assessment) of prior learning. British Journal of Sociology of Education, 30, 479–493.
doi: 10.1080/01425690902954646.
Bruce, B.(2007). Problems of language and communication in children: identification and intervention. Diss. (sammanfattning) Lund: Lunds universitet, 2007. Lund.
Bruce, B., & Hansson, K. (2019). An exploratory study of verbal interaction between children with different profiles of DLD and their classroom teachers in educational dialogues. Child Language Teaching & Therapy, 35(3), 189–201. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1177/0265659019869780
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A.-K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola - Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos.
Chaharbashloo, H., Gholami, K., Aliasgari, M., Talebzadeh, H., & Mousapour, N. (2019). Analytical reflection on teachers’ practical knowledge: A case study of exemplary teachers in an educational reform context. Teaching and Teacher Education, 87. https://doi.org/10.1016/j.tate.2019.102931 Dockrell. J.E.& Lindsay, G. (2001). Children with Specific Speech and Language Difficulties: The Teachers’ Perspective. Oxford Review of Education, 27(3), 369.
Dockrell, J. E., Lindsay, G., & Connelly, V. (2009). The impact of specific language impairment on adolescents’written text. Exceptional Children, 75, 427–446
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Gustavsson, Bernt. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap.
Stockholm: Skolverket.
Hallin, A.E. (2019). Förstå och arbeta med språkstörning. (Första upplagans första tryckning).
Stockholm: Natur & kultur.
Hallin, A. E. (2019, 19 november). Språklig medvetenhet och bearbetning hos svenskspråkiga skolbarn med och utan språkstörning. [blogginlägg]. Hämtad från
https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2015/2/10/vi-behver-mer-kunskap-om-sprkstrningar
34
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur.
Holmström, K. (2015). Lexikal organisation hos en- och flerspråkiga skolbarn med språkstörning.
Diss. (sammanfattning) Lund: Lunds universitet, 2015. Lund.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Laasonen, M., Smolander, S., Lahti-Nuuttila, P., Leminen, M., Lajunen, H.-R., Heinonen, K., Arkkila, E. (2018). Understanding developmental language disorder - the Helsinki longitudinal SLI study (HelSLI): a study protocol. BMC Psychology, 6(1).
https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1186/s40359-018-0222-7
Nettelbladt, U. & Salameh, E. (red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn D. 1 Fonologi, grammatik, lexikon. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, C. (2009). Fronesis och den mänskliga tillvaron: en läsning av Bok VI i Aristoteles Nikomachiska etik. I J. Bornemark & F.Svenaeus (Red.), Vad är praktisk kunskap?.( s.39-54 ).
Huddinge: Elanders Sverige AB
Roos. H., & Gadler.U.(2018). Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet: en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enlig skolans uppdrag. (2018). Pedagogisk Forskning i Sverige, (3–4), 290. Retrieved from
https://ezp.sub.su.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true & db=edsswe &
AN=edsswe.oai. DiVA.org.lnu.77716 & site=eds-live & scope=site
Salloum, S. (2017). The place of practical wisdom in science education: what can be learned from Aristotelian ethics and a virtue-based theory of knowledge. Cultural Studies of Science Education, 12(2), 355. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1007/s11422-015-9710-8
SFS (2010:800) Skollagen. Hämtad 2015-02-18 från http://www.skolverket.se/regelverk/skollagen- och-andralagar
Simonsson,A-C.(2014). Undervisning och språkstörning i praktiken. Examensarbete, specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A884992&dswid=1624
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning.
Stockholm: specialpedagogiska skolmyndigheten.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018) Arbeta med språkstörning i förskola och skola.
Stockholm: specialpedagogiska skolmyndigheten.
Starling, J., Munro, N., Togher, L., Arciuli, J., Nippold, M., & Robertson, S. (2012). Training Secondary School Teachers in Instructional Language Modification Techniques to Support Adolescents With Language Impairment: A Randomized Controlled Trial. Language, Speech &
Hearing Services in Schools, 43(4), 474–495. https://doi.org/10.1044/0161-1461(2012/11-0066) Svenaeus, F. (2009). Känslornas kunskap: exemplet emotionell intelligens. I J. Bornemark &
F.Svenaeus (Red.), Vad är praktisk kunskap?.( s. 85-102). Huddinge: Elanders Sverige AB
35
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.
Sverige. Skolinspektionen(2012). Framgång i undervisningen: en sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Stockholm:
Skolinspektionen.
Sverige. Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2017. [Stockholm]: Skolverket.
Säljö, R.(2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Tyson, R. (2019). Bildning och praktisk klokhet: i skola och undervisning. (Första utgåvan).
Stockholm: Natur & Kultur.
VR (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. https://old-publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Zimmerman Nilsson, M.-H. (n.d.). Practical and theoretical knowledge in contrast: Teacher educators discursive positions. Australian Journal of Teacher Education, 42(8), 29–42.
https://doi.org/10.14221/ajte.2017v42n8.3
Ödman, P. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
36
Bilaga 1
Intervjuguide
Hur länge har du arbetat som lärare?
Har du stött på begreppet språkstörning?
Hur skulle du beskriva begreppet?
Hur lägger du upp undervisning för elever med språkstörning?
Vilka praktiska förutsättningar behövs?
Har du några konkreta exempel?
Hur skiljer sig undervisningen för dessa elever jämfört med andra elever?
Hur skapar du tillgängliga lärandemiljöer för elever med språkstörning?
Kan du ge konkreta exempel?
Upplever du att du har tillräckliga kunskaper och hur kommer det sig?
Vilka praktiska åtgärder skulle behövas som du i dagsläget eventuellt inte kan ge?
37