5. Diskussion
5.3 Förslag till vidare forskning
Den ursprungliga tanken för denna studie var att jämföra det stöd som särbegåvade elever och deras lärare erhåller och behöver, genom ett lärarperspektiv. Jämförelse skulle ske mellan grundskolor i norra Sverige och profilerade grundskolor i södra Sverige. Det geografiska perspektivet tillkom med anledningen att de flesta profilerade grundskolor återfinns i södra Sverige. Personligen har jag varit verksam på grundskolor i landets norra del. Eftersom studien var tidsbegränsad och respondenternas antal få, uteslöts det geografiska perspektivet och inriktningen ändrades till enbart lärarperspektiv, vilket Mellroth (2018a) anser är ett underforskat område. Eftersom utbildning på svenska skolor ska vara likvärdig, oavsett vart i landet en skola ligger, är det geografiska perspektivet ett område som även det behöver mer forskning. Något annat att ta i beaktning vid vidare forskning, som framkom i denna studie, är att samtliga respondenter verksamma på sju olika grundskolor ansåg att kunskapen om begreppet särbegåvning var låg på de olika skolorna. Är detta generellt för samtliga grundskolor i Sverige? För att kunna minska forskningsglappet och för att alla särbegåvade elever ska kunna upptäckas, behövs forskning som tar reda på skolpersonals kunskaper i ämnet, eller brist på kunskaper, samt vilket stöd som faktiskt erhålls. Detta för att i sin tur kunna ge särbegåvade elever det stöd de har rätt till.
5.4 Avslutande reflektioner
Denna studie har givit mig många nya tankar om hur jag, i min egen framtida undervisning, kan påverka och utveckla mina elevers lärmiljö på ett positivt sätt. Min tanke om vikten av att se eleverna och bekräfta deras behov kommer att fortsätta vara viktigt för mig. Genom min studie har jag förstått att de elever som av sin omgivning uppfattas som bråkiga, ovilliga att arbeta i matteboken och ofta försvinner iväg i sina egna tankar, kanske gör detta på grund av en anledning. Jag har alltid förstått att det är något särskilt som ligger bakom elevens beteende och nu förstår jag att det kan röra sig om en särbegåvning.
Det jag tar med mig från studien är att man som lärare inte får låta sin egen prestige i att kunna allt stå i vägen för elevers matematiska utveckling. Ingen kan allt och jag tror att man som lärare kan utvecklas mycket i sin profession bara genom att vara öppen och våga fråga samt lyssna på annan kunnig personal ute på skolorna. Det gör mig ledsen att upptäcka att inte alla elever inom den svenska skolan idag får det stöd de har rätt till.
Det jag fann mest anmärkningsvärt, under tiden jag genomförde denna studie, var att jag upplevde okunskapen som stor. Ett flertal personer besvarade mina mejl och då framkom det att trots att personerna arbetat 20 år inom grundskolan, uppgav de sig aldrig ha stött på en särbegåvad elev i ämnet matematik. Forskning säger att det i genomsnitt finns 1-2 särbegåvade elever i varje klass. Vad beror detta på? När jag själv skulle ta reda på vad särbegåvning är så upptäckte jag snabbt att det inte finns ett material som tydligt ger en djupare definition av begreppet. Istället fick jag leta flera källor för att i detta arbete kunna presentera en djupare bild av vad särbegåvning är och hur den identifieras. Mina förhoppningar är därför att denna studie ska kunna hjälpa till att öka förståelsen för vad särbegåvning är.
38
Referenser
Almer, S. (2013, 21 november). Sverige dåligt på att hantera särbegåvade. Skolvärlden. Hämtad 10 mars, 2019, från https://skolvarlden.se/
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2011). Vetenskapliga tankeverktyg: till
grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur AB.
Brinkmann, A., & Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2014). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. (3., uppdaterade uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Fischbein, S. & Folkander, M. (2000). Reading and writing ability and dropout in the Swedish upper secondary school. European Journal of Special needs Education, 15, 3, 264-274.
Hartman, J. (2009). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur AB.
Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.). Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kylén, J. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. (1. uppl.). Stockholm: Bonnier utbildning.
Larsen, A.K. (2018). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (2. uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Larsson, S. (2011). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Hämtat 6 juni, 2019, från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:253401/FULLTEXT01.pdf
Leikin, R., Berman, A. & Koichu, B. (2009). Creativity in Mathematics and the Education of
Gifted Students. Rotterdam: Sense Publishers.
Lindkvist, K. (2007). De särbegåvade eleverna: En studie om de särbegåvade elevernas
skolvardag, ur ett elevperspektiv. Stockholms universitet.
Manger, T., Lillejord, S., Nordahl, T. & Helland, T. (2013). Livet i skolan 1: grundbok i
39
Mattsson, L. (2013). Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet & Chalmers, Matematiska vetenskaper). Från
http://hdl.handle.net/2077/34120
Mayer, R. (2005). The Scientific Study of Giftedness. i R. J. Sternberg, & J. E. Davidson,
Conceptions of Giftedness (ss. 437-448). Cambridge: Cambridge University Press.
Mellroth, E. (2018a). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly
able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom
(Doktorsavhandling, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap). Hämtad 18 maj, 2019, från
http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1253540&dswid=2958
Mellroth, E. (2014). High achiver! Always a high achiver?: A comparison of student
achievements on mathematical tests with different aims and goals.
(Licentiatuppsats, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap). Hämtad 20 april, 2019, från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:759482/FULLTEXT02.pdf
Mellroth, E. (2018b). Med rätt att utmanas – i en skola för alla: Att utveckla verksamheten
kring att inkludera särskilt begåvade elever i lärande. [With the right to be challenged – in a
school for everyone: To develop practice on including highly able pupils in learning.] Hämtad 5 april, 2019, från
https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v2_del1.pdf
Mensa. (2019). GCP Begåvade barn. Hämtad 22 februari, 2019, från
https://www.mensa.se/gcp/
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Persson, R. S. (1997). Annorlunda land, särbegåvningens psykologi. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Persson, R. S. (1998). Paragons of virtue: Teachers’ conceptual understanding of high ability
in an egalitarian school system. High Ability Studies. doi:10.1080/1359813980090204
Persson, R. S. (2015). Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den svenska skolan. Jönköping: Högskolan i Jönköping för lärande och kommunikation. Hämtad 3 mars, 2019, från
http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A800406&dswid=-9972
Pettersson, E. (2008). Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk
praktik. (Licentiatavhandling, Växjö universitet). Från
40
Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor (Mathematically gifted student’s study situation). Linnaeus University Dissertations No 48/2011.
Pettersson, E. & Wistedt, I. (2013). Barns matematiska förmågor – och hur de kan utvecklas. Lund: Studentlitteratur AB.
Porter, L. (2005). Gifted young children. A guide for teachers and parents. (2nd ed.). Maidenhead, UK: Open University Press.
Silverman, L. K. (2013). Giftedness 101. New York, NY: Springer Publishing Company. Skolinspektionen. (2018). Utmanande undervisning för högpresterande elever. Kvalitetsgranskning på gymnasieskolans naturvetenskapliga program. Hämtad 16 april, 2019,
från
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/utmanande-undervisning-for-hogpresterande-elever/
Skolverket. (2018a). Att arbeta med särskilt begåvade elever. Hämtad 1 februari, 2019, från Skolverket,
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sarskilt-begavade-elever
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Hämtad 25 maj, 2019, från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65cb18/1553967410999/pdf3794 .pdf
Skolverket. (2018b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad
2018. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018c). Ämnesdidaktiskt stöd i matematik. Hämtad 26 mars, 2019, från Skolverket,
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sarskilt-begavade-elever#h-Uppmarksammaelevernaochanpassaundervisningen
SKL, Statens Kommun och Landsting. (2016). Handlingsplan särskilt begåvade barn och
elever 2016. Hämtad 14 mars, 2019, från
https://skl.se/download/18.1fae8ed6156b062e29497858/1473239906709/Handlingsplan-sarskilt-begavade-2016.pdf
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Stålnacke, J. (2007). Att se mönster i prickar – en föga användbar förmåga? Intervju och
41
Svensk författarsamling 2003:460. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser
människor. Hämtad 5 april, 2019, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Svensk författarsamling 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 21 februari, 2019, från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800,
SPSM. (2019). Elever med särskild begåvning och NPF. Hämtad 17 april, 2019, från SPSM
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/sarskild-begavning/
TIMSS 2007. (2007). Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i
ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
TIMSS 2011. (2011). Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i
ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
TIMSS 2015. (2015). Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i
ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet Hämtad den 10 mars, 2019, från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Webb, J. T., Amend, E. R., Webb, N. E., Goerss, J., Beljan, P., & Olenchak, R. F. (2005).
Misdiagnosis and dual diagnoses of gifted children and adults. Scottsdale, AZ: Great Potential
Press, Inc.
Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processer. Cambridge, MA.: Harvard University Press.
Wennström, B. (2013): Kort skiss till handledning angående särbegåvade barn i skolan.
Socialpedagogisk tidsskrift – att undervisa 2013(2) (s 11–13).
Winner, E. (1999). Begåvade barn. Jönköping: Brain Books AB.
Bilaga 1: Intervjufrågor
Inledande frågor:
Vilken yrkestitel har du?
Är du behörig att undervisa matematik i årskurserna 4-6? Hur många år har du varit verksam som lärare?
Hur många särbegåvade elever uppskattar du att du har undervisat i ämnet matematik? Vilken typ av skola arbetar du på?
Intervjufrågor:
Vilken erfarenhet har du av begreppet särbegåvning i ämnet matematik?
Hur skulle du beskriva en särbegåvad elev i ämnet matematik och hur identifierar du en sådan elev?
Känner du dig trygg i din egen kunskap om särbegåvning i ämnet matematik? (Hur man
kan identifiera en särbegåvad elev, hur man tillhandahåller rätt stöd etc).
Hur och på vilket sätt har du erhållit din kunskap om begreppet särbegåvning? (Via
kurs/självlärd/information från specialpedagog eller annan, etc.)
Upplever du att det pratas om särbegåvning bland personal på skolan du arbetar?
Vilket stöd upplever du att de särbegåvade elever du undervisar i ämnet matematik
erhåller? (T.ex. anpassat material, särskild undervisningsgrupp, enbart stöd av dig som
klasslärare?)
Vilket stöd upplever du att de särbegåvade elever du undervisar behöver i ämnet matematik?
Anser du att de särbegåvade elever du undervisar får ett fullgott stöd i undervisningen? Vilket stöd upplever du själv att du erhåller i undervisningen av särbegåvade elever i ämnet matematik? Från vem och hur ser stödet ut?
Vilket stöd upplever du att du själv behöver i undervisningen av särbegåvade elever i ämnet matematik?
Något övrig du vill tillägga?