Förslag på vidare forskning

Jag konstaterade under arbetet med mitt examensarbete att det fanns mycket forskning om inkludering. Det vore mycket intressant att även få undersöka hur elever upplever hur det känns att vara inkluderad i klassrummet. Att få ta del av elevers upplevelser om olika former av särskilt stöd skulle vara givande. Även att ta reda på vad eleverna anser fungerar positivt och negativt i inkludering. Att både kunna undersöka elever som fortfarande går i skolan och de elever som har fått stöd under sin skolgång och nu är vuxna skulle vara berikande. På så sätt skulle det gå att jämföra de olika perspektiven både utifrån lärares och elevers uppfattningar av inkludering och få ny användbar kunskap av det.

Referenslista

Able, H., Sreckovic, M.A., Schultz, T.R., Garwood, J.D. & Sherman, J. (2015). Views From the Trenches: Teacher and Student Supports Needed for Full Inclusion of Students With ASD.

Teacher Education and Special Education. 38(1), 44-57.

Allwood, C.M. & Eriksson, M, G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och

andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.

Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010) Perspektiv på en skola för alla: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2.a upplagan. Malmö: Liber Ekonomi.

Cameron, L-D. (2014). An examination of teacher–student interactions in inclusive

classrooms: teacher interviews and classroom observations. Journal of Research in Special

Education Needs, 14(4), 264-273.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2:a upplagan. Malmö: Gleerups.

Eriksson Gustavsson, A-L., Göransson, K., & Nilholm, C. (2011). Inledningen I A-L.Eriksson Gustavsson, K.Göransson & C.Nilhom .(red.). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. (s.13-25). Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A., & Thornberg, R. (2014). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys I A, Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. 2:a upplagan. (s.13-37). Stockholm: Liber.

Flem, A., Moen, T. & Gudmunsdottir, S. (2007) Towards inclusive schools: a case study of inclusive education in practice. European Journal of Special Needs Education, 19(1), 85-98.

Goodman, R.L. & Burton, D.M. (2010). The inclusion of students with BESD in mainstrean schools: teachers´ experiences of and recommendations for creating a successful inclusive environment. Emotional and Behavioural Difficulties, 15(3), 223-237.

Göransson, K., Nilholm, C. & Karlsson, K. (2011). Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of Inclusive education.15(5), 541-555.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Skolverket.

Kratochvílova´, J. (2014). Learning Conditions-Part of the Support system for Pupils in an Inclusive Classroom. Social and Behaviour Scienses, 186, 637-643.

Larsson, S. (2005) Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25, (1), 16-36.

Nilholm, C. & Alm, B. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children’s experiences. European Journal of Special Needs Education,

25(3), 239-252.

Nilholm,C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Mowat, J. (2015).”Inclusion-that word!” examining some of the tensions in supporting pupils experiencing, social, emotional and behaviour difficulties/needs. Emotional and Behaviour

Difficulties, 20(2), 153-172.

Orsati, F.T. & Causton-Theoharis, J. (2013). Challenging control: inclusive teachers´ and teaching assistants´ discourse on students with challening behaviour. International Journal of

Inclusive Education, 17(5), 507-525.

Persson, B. (2007). Elevers olikheter- och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.

Persson, P. & Persson, E. (2012) Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber.

Schwab, S., Holzinger, A., Krammer, M., Gebhardt, M., Hessels & M.G.P. (2015) Teaching practices and beliefs about inclusion of general and special needs teachers in Austria.

Learning Disabilities: A Contemporary Journal. 13(2), 237-254.

Socialstyrelsen (2015). Psykologiska och sociala insatser vid utmanade beteende hos barn

och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Stockholm: Socialdepartementet.

Topkin,B., Roman,N.V. & Mwaba, K. Attention Deficit Disorder (ADHD): Primary school teacher´s knowledge of symptoms, treatment and managing classrooms behaviour. South

African Journal of Education. 35(2), 1-8.

Trost, J. (2012) Enkätboken. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Tucker, V.M. (2012). How my involvement with an inclusive, educational, gifted and talented programme has influenced my work with students who have social, emotional and behaviour difficulties. Gifted Educational International 29(3), 274-284.

Vetenskapsrådet. (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

Bilaga 1

Missivbrev

Hej!

Mitt namn är Karin Persson och jag går min sista termin på Specialpedagogprogrammet på Linköpings Universitet. Jag håller på att skiva mitt examensarbete som kommer att undersöka lärares tankar och resonemang om inkludering och möten med elever med ett utmanade beteende. Det kommer att bli en kvalitativ studie som bygger på tidigare forskning och intervjuer med lärare som undervisar i helklass i låg- eller mellanstadiet.

Min fråga till dig är om du är intresserad av att bli intervjuad och i så fall kommer intervjutillfället att ta cirka en timme.

Jag följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer och det innebär att du som deltagare har rätt att avbryta din medverkan samt att få möjlighet att ta del av den färdiga studien.

Intervjun kommer att spelas in, anonymiseras och raderas efter att studien är färdigställd. Min handledare heter Susanne Kreitz-Sandberg, lektor vid Linköpings Universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

Jag är mycket tacksam för svar om deltagande så fort som möjligt eftersom jag behöver intervjuresultatet för mitt fortsatta examensarbete.

Med vänliga hälsningar Karin Persson karinpersson71@live.se

Bilaga 2

Intervjuguide

1. Inledning: Kortfattad beskrivning av mig själv (arbetsplats, utbildningar, vetenskapsrådets forskningsetiska principer) och studiens syfte.

2. Hur länge har du arbetat som lärare och vilka åldersgrupper och ämnen har du undervisat i?

3. Hur beskriver du som lärare pedagogiska situationer när de blir som bäst? 4. När känner du att du lyckas i dina möten med elever med behov av särskilt stöd? 5. Vilka arbetssätt anser du fungerar gynnande i möten med elever med utmanande

beteende?

6. Hur” hittar du in” till de olika eleverna och deras olika förutsättningar? 7. Vad upplever du hindrar respektive utvecklar inkluderingsarbete? 8. Vad upplever du som utmaningar i möten inom klassrumsmiljön? 9. Vad upplever du som lärare när elever inte ”passar in” i klassrummet?

10. Vad tänker du finns inom ”ramen” för vad som är möjligt att anpassa för en elev? 11. Vad betyder och innebär inkludering för dig som lärare?

12. Hur tänker du om vad som är viktigast när det handlar om inkludering för varje elev och hens behov av stöd?

13. Har du ytterligare tankar eller idéer som skulle kunna öka inkluderingsmöjligheterna men som du inte kunnat genomföra och i så fall varför?

14. Någonting som behöver förtydligas? 15. Har du några frågor till mig?