De flesta variationsteoretiska studier och undersökningar som jag har stött på är inom naturvetenskap eller matematik. Jag skulle vilja genomföra studier, eller ta del av studier, i fler ämnen för att se om variationsteorin är fruktbar där. I genomförandet av denna studie har jag lärt mig mycket om mig själv som pedagog och fått möjligheten att tillämpa mitt kommande yrke. Jag har lärt mig att det är centralt att utvärdera sig själv, vad jag har lyckats med och inte lyckats med i undervisningen, för att på sätt kunna utveckla elevernas lärande. Vidare har jag lärt mig att fokusera undervisning kring det som eleverna måste få syn på för att utveckla en förståelse för det som avses läras, det vill säga kritiska aspekter för lärandeobjekt (Lo, 2012). Relationen lärande och undervisning borde alltid vara i fokus. Frågan är om variationsteorin går att tillämpa i vardagen? Under den stress och tunga administration som finns i skolan?
Referenslista
Andersson, B. (2008a). Grundskolans naturvetenskap: helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, B. (2008b). Att förstå skolans naturvetenskap: Forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur.
Carlsson, B. (2002). Variationsteori och naturvetenskapligt lärande. Forskningsrapport 2002:04 Luleå: Luleå tekniska universitet.
Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar: kommunikationens
betydelse. Stockholm: Liber.
Dysthe, O. (2003).Dialog samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap:
upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Enwall, L., Johansson, B. & Skiöld, G. (2011). Puls NO-Boken 1-3: Grundbok. Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson, A. (2008). Growing plants on the moon: a design concept pre-study for the lunar
equator. Master’s thesis 2008:177 CIV. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Eskilsson, O. (2001). En longitudinell studie av 10-12 åringars förståelse av materians
förändringar. Gothenburg Studies in Educational Sciences 167. Acta universitatis
Gothoburgensis.
Haraldsson Sträng, M. (2013). Yngre elevers lärande om naturen: En studie av
kommunikation om modeller i institutionella kontexter. Gothenburg Studies in Educational
Sciences 332. Acta universitatis Gothoburgensis.
Helldén, G., Jonsson, G., Karlefors, I & Vikström, A. (2010) . Vägar till naturvetenskapens
värld: ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.
Holme, I. M. & Krohn Solvang, B. (2006). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Jacobsson, C. (1987). Atmosfären: Vad består luften af? & Temperatur. I
Elementa-jord-berg-luft-vatten (s. 92-95). Stockholm: Utbildningsradion.
Kvale, S. (2012). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Ling, M.L., Chik, P., & Pang, M. (2006). Patterns of Variation in Teaching the Colour of Light to Primary 3 Students. Instructional Science: An International Journal Of Learning And Cognition, 34(1), 1-19.
Lo, M.L. (2012). Variation Theory and the Improvement of Teaching and Learning. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Marton, F.& Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. & Lo, M.L. (2007).Learning from The Learning Study. Journal of Research in Teacher Education, 14(1), 31-44.
Marton, F. & Morris, P. (2002). What matters? Discovering critical conditions of classroom
learning. Göteborg studies in educational sciences 181. Acta universitatis Gothoburgensis.
Marton, F., & Trigwell, K. (2000). Variatio Est Mater Studiorum [Variation Is the Mother of Learning]. Invited Contribution. Higher Education Research & Development, 19(3), 381-95. Pang, M., & Ling, M.L. (2012). Learning Study: Helping Teachers to Use Theory, Develop Professionally, and Produce New Knowledge to Be Shared. Instructional Science: An
International Journal Of The Learning Sciences, 40(3), 589-606.
Olsson, C. & Hjorth, C. (2011). Vår planet jorden. I Rymden (s. 11-12). Stockholm: Liber Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Pringle, R. M. (2006). Preservice Teachers' Exploration of Children's Alternative
Conceptions: Cornerstone for Planning to Teach Science. Journal Of Science Teacher
Education, 17(3), 291-307.
Skolverket. (2007). Att läsa och skriva - forskning och erfarenhet. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011). Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2003). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?: Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.
Smolleck, L. & Hershberger, V. (2011). Playing with Science: An Investigation of Young Children’s Science Conceptions and Misconceptions. Current Issues in Education, 14(1). SOU 2005:31. Utredningen om utbildningsvetenskaplig forskning (2005). Stödet till utbildningsvetenskaplig forskning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Thurén. T. (2004). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Tsui, A.B.M. (2004). The Shared Space of Learning. Ingår i F. Marton &
A. Tsui, (Ed.) Classroom Discourse and the Space of Learning. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associate Publishers.
Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för
dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Departement of Mathematics
Technology and Science Education. Doktorsavhandling inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete nr 20. Umeå: Umeå universitet.
Vikström, A. (2005). Ett frö för lärande: En variationsteoretisk studie av undervisning och
lärande i grundskolans biologi. Doktorsavhandling 2005:14. Luleå: Luleå tekniska
universitet.
Vikström, A. (2008). What Is Intended, What Is Realized, and What Is Learned?: Teaching and Learning Biology in the Primary School Classroom. Journal Of Science Teacher
Education, 19(3), 211-233.
Internetkälla
NASA. (2013). Is There an Atmosphere on the Moon?
(http://www.nasa.gov/mission_pages/LADEE/news/lunar-atmosphere.html#.U2pefigqSOs.
Hämtad 2014-05-07
Film
Bilaga 1 - Lektionsplanering
Avsett lärandeobjekt
Atmosfären och de gröna växterna, varför de är förutsättningarna för liv
Mål
• Eleven ska kunna urskilja skillnader mellan månens och jordens livsmiljö.
• Eleven ska kunna nämna några faktorer varför atmosfären och de gröna växterna är en förutsättning för liv.
Lektion 1
Förstå att luften är atmosfären runt jorden, som innehåller olika ämnen.
Förstå att jordens dragningskraft gör så att atmosfären, luften, hålls kvar kring jorden så att det kan finnas liv på jorden.
Förstå att atmosfären ser till att en del värme hålls kvar på jorden, så att det inte blir för varmt eller för kallt på jorden.
Förstå att allt levande behöver syre och att syre finns i atmosfären.
Moment 1 – Samtal om frågeställningar kring atmosfären
– Varför är himlen blå när vi står på jorden och på månen ser man bara rymden?
Illustrera genom att titta på himlen, rita på tavlan hur ljuset sprider sig, se bilder från månen och jorden för att visa på skillnader mellan jorden och månen (se bilaga 3).
– Varför finns det en atmosfär runt jorden? https://www.youtube.com/watch?v=PrSD8tpoSz0
Illustrera genom att tappa saker mot marken. Be eleverna att hoppa. Visa film från månen, för att visa skillnad mellan jorden och månen.
– Vad innehåller atmosfären på jorden och vad innehåller atmosfären på månen?
Illustrera genom att andas. Andas ut på handen. Vifta i luften. Be eleverna att göra detsamma. Reflektera över vad som skulle hända om vi försökte göra detsamma på månen.
– Varför är det lagom varmt på jorden och inte på månen?
Illustrera skillnader mellan jorden och månen genom att rita på tavlan. Metafor/liknelse om luften som ett skyddande täcke runt jorden. Visa bild (bilaga 3).
Moment 2 – Läsa/skriva individuellt.
Eleverna får läsa en text om atmosfären och fylla i svar i en text om atmosfären av Olsson och Hjorth (2011). Vår planet jorden. I Rymden (s. 11-12).
Lektion 2
Förstå att de gröna växterna ger människor syre och att människor ger växter koldioxid. Förstå att växter behöver vatten, koldioxid och solljus, för att tillverka socker och syre. Förstå att utan de gröna växterna skulle vi inte kunna leva på jorden.
Bilaga 1 - Lektionsplanering
Moment 1 – Fotosyntessaga (se bilaga 4) Moment 2 – Samtal om kretslopp
Jorden har en atmosfär, ett lufttäcke runt sig som innehåller olika ämnen, bland annat syre. Månen har en tunn atmosfär som inte innehåller något syre. Varför finns det inget syre på månen?
Illustrera med hjälp av klassens kretslopp med växter i burkar. Hur kan de leva? Vad skulle hända om vi satte in ett djur eller en människa i en burk istället för en växt? Vad händer om vi öppnar burkarna? Varför är några växter döda i burkarna?
När människor och djur andas ut släpper vi ut ämnet koldioxid. Hur hänger allt ihop? Varför finns det inga gröna växter på månen?
Visa film om fotosyntes. Illustrera koldioxid + vatten + solljus → syre och socker på tavlan. https://www.youtube.com/watch?v=gEbAA9RbB4c
Moment 3 – Läsa/skriva i par
Eleverna får läsa en text i NO-boken Puls NO-Boken 1-3: Grundbok av Enwall, L., Johansson, B. och Skiöld, G (2011), s. 34-35 om luft och fylla i svar i arbetsboken s. 20.
Moment 4 - Rita och skriva egna fotosyntessagor eller texter om vad de lärt sig
Lektion 3
Moment 1 – Samtal och repetition om atmosfären och de gröna växterna, varför de är förutsättningar
för liv. Jämföra jordens och månens livsmiljö.
Moment 2 – Filmvisning av de sista 20 min ur en film om atmosfären, Luften och atmosfären -
Jorden, en biografi del 2 (BBC, 2007), som berör atmosfären, syre, växter och liv.
Moment 3 – Eleverna får skriva och rita egna faktaarbeten som illustrerar deras kunskaper om
atmosfären och de gröna växterna, varför de är förutsättningar för liv, utifrån följande:
Rubriker: Stödord:
Titel Atmosfär
Innehåll Syre, koldioxid, vatten, socker, sol
Egenskaper Gröna växter
Livet Kretslopp
Skillnader mellan månen och jorden Dragningskraft
Övrigt Värme
Lektion 4
Moment 1 – Eleverna får skriva och rita färdigt faktatexter Moment 2 – Muntlig redovisning av faktatexter
Moment 3 – Eftertest och samtal
Bilaga 2 – Observationsschema
Observationsschema
Mål
• Eleven ska kunna urskilja skillnader mellan månens och jordens livsmiljö.
• Eleven ska kunna nämna några faktorer varför atmosfären och de gröna växterna är en förutsättning för liv.