I denna uppsats har jag med anledning av införandet av betyg från årskurs 6 undersökt musiklärares syn på betyg, bedömning och betygssättning, detta under den första termin då betyg ska ges i årskurs 6. Skolan befinner sig, som så ofta, i en tid av förändring. Verksamheten i skolan bedrivs i ett spänningsfält mellan politiska beslut och lärarprofessionen, att frågorna i diskussionen ovan är många är därför knappast konstigt. Om några år, när betyg har givits från årskurs 6 under ett tag, vore det intressant att genomföra en uppföljande studie av denna. Vad har införandet av betyg då kommit att medföra och hur ser musiklärare på detta? Även en uppföljande och fördjupande studie kring kunskapskraven i relation till musikämnets resurser kan vara ett förslag till framtida forskning.
34
KÄLLFÖRTECKNING
Fredriksson, Anders (2007): Läraryrket och den politiska styrningen av skolan. I Jon Pierre, red: Skolan som politisk organisation, s 165-184. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Gerrevall, Per (2008): Lärares professionalitet och betygssättningen – om bedömningens och
betygssättningens dubbla karaktär. I Christer Fritzell, red: Att tolka pedagogikens språk
– perspektiv och diskurser, s 93-114. Växjö: Växjö universitet, Växjö University Press.
Houmann, Anna (2010): Musiklärares handlingsutrymme – möjligheter och begränsningar. Malmö: Malmö Academy of Music, Studies in music and music education, 16.
Jönsson, Anders (2010): Lärande bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Klapp Lekholm, Alli (2010): Vad mäter betygen? I Christian Lundahl & Maria Folke- Fichtelius, red: Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik, s 127-140. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (2010): Bedömning i och av skolan – praktik,
principer, politik. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, Christian & Forsberg, Eva (2006): Kunskapsbedömningar – utvärdering, betyg och nationella prov. I Eva Forsberg & Erik Wallin, red: Skolans kontrollregim – ett
kontraproduktivt system för styrning? s 19-45. Stockholm: Stockholms universitets
förlag.
Lundgren, Ulf P. (1999): Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk
Forskning i Sverige, 4(1), s 31–41. http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-
filer/lundgren.pdf [Hämtad 2012-11-29].
Myndigheten för skolutveckling (2007): Musik - En samtalsguide om kunskap, arbetsätt och
bedömning. Stockholm: Skolverket.
Månsson, Eva (2004): Dagens lärare – klämd mellan oförenliga krav? I: Arbetslivsinstitutet, red: Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv, s 19-46. Malmö: Arbetslivsinstitutet.
Olsson, Bengt (2010): Bedömning i estetiska ämnen – mer än bra eller dålig konst eller musik. I Solweig Eklund, red: Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande, s 44-55. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet.
35
Parding, Karolina & Ringarp, Johanna (2008): Kommunaliseringen av lärartjänsterna – förändrad styrning ur ett professionsteoretiskt perspektiv. I Carola Aili; Ulf Blossing & Ulrika Tornberg, red: Läraren i blickpunkten – olika perspektiv på lärares liv och
arbete. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011): Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Upplaga 4:1. Lund: Studentlitteratur AB
Pierre, Jon (2007): Decentralisering, styrning och värdekonflikter i skolan. I Jon Pierre, red:
Skolan som politisk organisation, s 9-22. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Prop 2008/09:87. Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan. Prop 2009/10:219. Betyg från årskurs 6 i grundskolan.
Rostvall, Anna-Lena, & West, Tore (1998): Handlingsutrymme. Om utvecklingsarbete i
musikundervisning. Stockholm: KMH förlaget.
Samuelsson, Johan (2008): Betygshistorik. I Maria Jansdotter Samuelsson & Kenneth Nordgren, red: Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Sandberg, Ralf (1996): Musikundervisningens yttre villkor och inre liv. Institutionen för pedagogik. Lärarhögskolan i Stockholm. Stockholm: HLS Förlag.
Sandberg, Ralf; Heiling, Gunnar & Modin, Christer (2005): Nationella utvärderingen av
grundskolan 2003 (NU-03) – Musik. Stockholm: Skolverket.
SFS 2010:800. Skollagen.
Skolverket (2012a): Bakgrunden till införandet.
http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/betyg/2.5350/bakgrunden-till-
inforandet-1.172416Hämtad 2012-12-15.
Skolverket (2012b): Betygshistorik.
http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/betyg/betygsskalan/betygshistorik- 1.46885Hämtad 2013-01-06.
36
BILAGOR
Bilaga 1
Intervjuguide
Börja med att berätta om dig
Hur länge har du arbetat som musiklärare?
I vilka årskurser har du undervisat? I vilka årskurser undervisar du nu?
Undervisar du i något annat ämne också?
Vad har du för utbildning?
Hur ser musikundervisningen ut i årskurs 6?
Vad har ni gjort hittills denna termin?
Vad tycker du att eleverna ska lära sig? Hur? Varför?
Hur påverkar införandet av betyg ditt val av undervisningsinnehåll?
Har du kommit att ändra innehållet i undervisningen?
Hur?
Vad anser du om det?
Hur ser du på införandet av betyg i årskurs 6?
Både som företeelse överlag och i musikämnet specifikt?
Tycker du att betygen är till för att hjälpa eleverna i deras utveckling? Eller är det ett urvalsinstrument? Eller både och?
37
Bilaga 2
Kunskapskrav musik
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-, bas-och slagverksstämma samt bidra till ackompanjemang på ett ackordinstrument med några ackord. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i viss mån med tajming.
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan bidra till en fungerande komposition.
Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan även uttrycka sig på ett enkelt sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Dessutom kan eleven med viss säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer samt med viss säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan delta i gemensam sång och följer då relativt säkert rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela övervägande delar av en enkel anpassad melodi-, bas-och slagverksstämma samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då några ackord med flyt. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument med relativt god tajming och med relativt passande
karaktär.
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan sättas samman till en i vissa delar fungerande komposition.
Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan även uttrycka sig på ett utvecklat sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer samt med relativt god säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela en enkel anpassad melodi-, bas-och slagverksstämma samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med flyt. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument med god tajming och med passande karaktär.
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan sättas samman till en i stora delar fungerande komposition.
38
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan även uttrycka sig på ett välutvecklat sätt om egna musikupplevelser och beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Dessutom kan eleven med god säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer samt med god säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.