Förslag till vidare forskning

Utifrån den genomförda studien har vi identifierat behov av ytterligare forskning kring hur patientens livskvalité är och erfars, då en stor del av den forskningen vi fann handlade om påverkan på livskvalité. Angående de svårigheter med olika familjesituationer, så som att gifta sig eller skaffa barn, som vissa patienter gav uttryck för, skulle det vara av intresse att utforska bakomliggande orsaker. Kan det vara till följd av de fysiska begränsningar som den hjärttransplanterade måste leva med, eller handlar det om mentala spärrar? För att sjuksköterskan skall kunna förbereda patienter på ett optimalt sätt inför en hjärttransplantation, krävs ytterligare forskning om patientupplevelser och anpassning efter hjärttransplantation.

8 Slutsatser

Livskvalité är något individuellt och påverkas av yttre och inre omständigheter. Den går inte att jämföra mellan varje individ utan måste alltid ses som en unik erfarenhet. I studien framkom olika aspekter av livskvalité och skillnader i patienternas uppfattning av den. Till exempel fanns det skillnader i hur arbetssituationen påverkade livskvalitén, och skillnader i hur livsförändringarna uppfattades och hanterades. I mötet med en hjärttransplanterad person måste sjuksköterskan vara öppen för att prata om den personliga innebörden av att ha fått ett nytt hjärta och på vilket sätt det påverkar just den personen. Patientens resurser bör uppmärksammas och tas till vara på för att skapa en god förutsättning för livskvalité och en känsla av sammanhang.

Referenser

*Anand-Kumar, V., Kung, M., Painter, L., & Broadbent, E. (2014). Impact of organ transplantation in heart, lung and liver recipients: Assessment of positive life changes.

Psychology & Health, 29(6), 687-697.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.

Arlebrink, J. (2013). Grundläggande vårdetik - teori och praktik. Lund:

Studentlitteratur.

Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 203-220). Lund:

Studentlitteratur.

Bakken, P-A., Myrseth, A.S., Kongshaug, K., Relbo, A., & Grov, I. (2011). Omvårdnad vid organdonation och organtransplantation. I H. Almås, D-G. Subberud & R. Grönseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (s.499-518). Stockholm: Liber.

Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2009). Familj och sociala relationer. I F.

Friberg & J. Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt (s.

67-88). Lund: Studentlitteratur.

Bergh, C-H., & Nilsson, F. (2002). Transplantation av hjärta och hjärta-lunga. I C.

Johnsson & G. Tufveson (Red.), Transplantation (s.200-220). Lund: Studentlitteratur.

Bennerdt, K. (2014). Hjärttransplantation. Hämtad 8 december, 2014, från Transplantationscentrum Sahlgrenska,

http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/Omraden/5/Verksamheter/Transplantationscentrum/In formation-for-patienter-och-anhoriga/Typ-av-transplantation/

Birkler, J. (2007) Filosofi och omvårdnad. Stockholm: Liber.

Bullington, J. (2004) Den objektiva kroppen och den levda kroppen i

behandlingsrummet. I S. Olin Lauritzen., F. Svenaeus., & A-C. Jonsson (Red.), När människan möter medicinen (s. 49-68). Falun: Carlsson bokförlag.

Bäckman, L., & Fehrman- Ekholm. (2002). Donation - en förutsättning för

transplantation. I C. Johnsson & G. Tufveson (Red.), Transplantation (s.82-105). Lund:

Studentlitteratur.

Conway, A., Schadewalt, V., Clark, R., Ski, C., Thompson, D.R., & Doering, L. (2013) The psychological experiences of adult heart transplantation recipients: a systemaic meta-summary of qualitative findings. Heart & Lung: The Journal of Acute and Critical Care. 42(6), 449-455.

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm:

Natur & Kultur.

Dahlborg Lyckhage, E. (2012). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling.

I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbete (s. 23- 35). Lund: Studentlitteratur.

Ekström, H. (2014). Livskvalité. Hämtad 8 december 2014, från Region Skåne, http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-universitetssjukhus/Organisation-A-O/Kunskapscentrum-for-geriatrik/Kunskapsbank/Livskvalitet/

Evangelista, L S., Doering, L., & Dracup, K. (2003). Meaning and life purpose: the perspectives of post-transplant women. Heart & Lung: The Journal of Acute and Critical Care, 32(4), 250-257.

Evangelista, L., Dracup, K., Doering, L., Moser, D., & Kobashigawa, J. (2005).

Physical activity patterns in heart transplant women. Journal Of Cardiovascular Nursing, 20(5), 334-339.

*Evangelista, L., Dracup, K., Moser, D., Westlake, C., Erickson, V., Hamilton, M., &

Fonarow, G. (2005). Two-year follow-up of quality of life in patients referred for heart transplant. Heart & Lung, 34(3), 187-193.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm: Natur & Kultur.

Friberg, F. (2012). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbete (s. 37-46). Lund:

Studentlitteratur.

*Grady, K.L., Naftel, D.C., Kobashigawa, J., Chait, J., Young, J.B., Pelegrin, D., ...

Kirklin, J.K. (2007). Patterns and Predictors of Quality of Life at 5 – 10 Years after Heart Transplantation. The Journal of Heart and Lung Transplant, 26(5), 535–543.

Hedelin, B., Jormfeldt, H., & Svedberg, P. (2009). Hälsobegreppet - synen på hälsa och sjuklighet. I F. Friberg & J. Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder - perspektiv och förhållningssätt (s.237-262). Lund: Studentlitteratur.

*Holtzman, S., Abbey, S. E., Stewart, D. E., & Ross, H. J. (2010). Pain after heart transplantation: Prevalence and implications for quality of life. Psychosomatics:

Journal Of Consultation And Liaison Psychiatry, 51(3), 230-236.

Jansson, L., & Andersson, A. (2002). Transplantationens historia. I C. Johnsson & G.

Tufveson (Red.), Transplantation (s.11-22). Lund: Studentlitteratur.

Järhult, J., & Offenbartl, K. (2006). Kirurgiboken - Vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. Stockholm: Liber.

Kaba, E., Thompson, D R., & Burnard, P. (2000). Coping after heart transplantation: a descriptive study of heart transplant recipients' methods of coping. Journal of Advanced Nursing, 32(4), 930-936.

*Kaba, E., Thompson, D., Burnard, P., Edwards, D., & Theodosopoulou, E. (2005).

Somebody else's heart inside me: a descriptive study of psychological problems after a heart transplantation. Issues In Mental Health Nursing, 26(6), 611-625.

Karlsson, E.K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s. 95-113). Lund:

Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik - för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

McAleer, M.J., Copeland, J., Fuller, J., & Copeland, J.G. (1985). Psychological aspects of heart transplantation. Joumal of Heart Transplantation, 4(2), 232-233.

Mer organdonation. (2014). Situationen i Sverige. Hämtad 7 December 2014, från Mer organdonation,

http://merorgandonation.se/om-organdonation/organdonation-sverige/#organdonation

Molzahn, A. (1991). Quality of life after organ transplantation. Journal Of Advanced Nursing, 16(9), 1042-1047.

*O'Connor, K., Janelle, C., Coutu, M., Rouleau, A., Lessard, M., Kirouac, C., &

Bélanger, M. (2009). 'I'm cured but....': perceptions of illness following treatment.

Journal Of Health Psychology, 14(2), 278-287.

Persson, N.H,. & Omnell Persson, M. (2002). Fördelning av organ. I C. Johnsson & G.

Tufveson (Red.), Transplantation (s.106-114). Lund: Studentlitteratur.

*Peyrovi, H., Raiesdana, N., & Mehrdad, N. (2014). Living with a heart transplant: a phenomenological study. Progress In Transplantation, 24(3), 234-241.

Ringsberg, K.C. (2009). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder - perspektiv och förhållningssätt (s.263-294). Lund:

Studentlitteratur.

*Ross, H., Abbey, S., De Luca, E., Mauthner, O., McKeever, P., Shildrick, M., & Poole, J. (2010). What they say versus what we see: “Hidden” distress and impaired quality of life in heart transplant recipients. The journal of heart and lung transplantation, 29(10), 1142- 1149.

*Rybarczyk, B., Naftel, D., Kirklin, J., White-Williams, C., Young, J., Pelegrin, D., &

... Higgins, R. (2007). Emotional adjustment 5 years after heart transplant: a multisite study. Rehabilitation Psychology, 52(2), 206-214.

*Ruzyczka, E.W., Milaniak., I, Przybyłowski, P., Wierzbicki , K., Siwińska, J., Hubner, F.K., & Sadowski, J. (2011). Depression and quality of life in terms of personal

resources in heart transplant recipients. Transplantation Proceeding, 43(8), 3076-3081.

Sanner, M. (2002). Psykologiska aspekter. I C. Johnsson & G. Tufveson (Red.), Transplantation (s.363-379). Lund: Studentlitteratur.

Sanner, M. (2003). Transplant recipient’s conceptions of three key phenomena in transplantation: the organ donation, the organ donor, and the organ transplant. Clinical Transplantation 17(4), 391-400.

*Sadala, M., & Stolf, N. (2008). Heart transplantation experiences: a phenomenological approach. Journal Of Nursing & Healthcare Of Chronic Illnesses, 17(7B), 217-225.

Svalander, C.T., & Mölne, J. (2002). Transplantationspatologi. I C. Johnsson & G.

Tufveson (Red.), Transplantation (s.330-350). Lund: Studentlitteratur.

Tseng, P H., Wang, S S., Chang, C L., & Shih, F J. (2010). Job Resumption Status, Hindering Factors, and Interpersonal Relationship Within Post–Heart Transplant 1 to 4 Years as Perceived by Heart Transplant Recipients in Taiwan: A Between-Method Triangulation Study. Transplantation Proceedings, 42(10), 4247-4250.

The World Health Organization Quality of Life assessment (WHOQOL): position paper from the World Health Organization. Soc. Sci. Med. 1995; 41 (10) 1403-1409.

*Tung, H., Chen, H., Wei, J., & Tsay, S. (2011). Predictors of quality of life in heart-transplant recipients in Taiwan. Heart & Lung, 40(4), 320-330.

Wright, L.M., Watson, W.L., & Bell, J.M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund:

Studentlitteratur.

Östlundh, L. (2012). Informationsökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbete (s.57-79). Lund: Studentlitteratur.

* Använts till litteraturstudiens resultat

Bilagor

S6 Psychosocial factors* 105048 3

Bilaga 2 Artikelmatris

Artikel - Författare, titel, år, tidsskrift, land

Syfte Metod o Urval Resultat Kvalitet

1 Sadala, M., & Stolf, N.

3 Kaba, E., Thompson,

"det är ett litet pris att betala för att vara vid liv","coping" och "leva

5 Anand-Kumar, V., Kung, M., Painter, L.,

& Broadbent, E.

(2014). Impact of organ transplantation in heart, lung and liver recipients: Assessment

7 Tung, H., Chen, H., väntar på ett nytt hjärta och de som stabiliserad på medicinsk

behandling.

Medel

9 Holtzman, S., Abbey, and quality of life in terms of personal

11 Ross, H., Abbey, S., quality of life in heart transplant recipients. orden de använde för att beskriva sin livskvalité

Bilaga 3 Analysexempel

Utsaga Kondensering Kod Subkategori Kategori

Mer social gemenskap

Närmare familjen Närmare familjen

Mindre familjerelaterad Deltagare inser att de är

självständiga när de kan

Klara sig själv Självständighet

Vissa litade på sig själva som viktigaste resursen.

Lita på sig själv Lita på sig själv Det fanns inget behov

av att lyssna på andra för att fatta beslut om vad som var bra för