Det vore fördelaktig om det i framtiden skulle utföras liknande studier med större urvalsgrupp, där livskvaliteten skulle undersökas på ett bredare plan, utifrån fler perspektiv än de som Naess (1987) använder sig av. Detta skulle medföra en
omfattande uppfattning av livskvaliteten hos vuxna med CI. Det vore även intressant att utföra vidare forskning i hur olika åldersgrupper och kön upplever sin livskvalitet samt om det finns en skillnad i upplevelsen mellan dessa grupper. Det kan eventuellt finnas en viss skillnad i vad som utgör livskvaliteten mellan exempelvis en ung vuxen kvinna och en pensionerad man. En annan aspekt som skulle vara intressant att forska vidare i är huruvida sysselsättningen påverkar livskvaliteten hos vuxna med CI. Inom audiologin har det utförts kvantitativa studier i omfattande grad. Emellertid skulle kvalitativ forskning även den vara värdefull och kompletterande för
Referenser
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson, Övers. 2. uppl.). Malmö: Liber.
Contrera, K., Betz, J., Li, L., Blake, C., Sung, Y., Choi, J. & Lin, F. (2016). Quality of life after intervention with a cochlear implant or hearing aid. The american
laryngolocigal, rhinological and otological society Inc, 126(9), 2110-2115
Cooper, H. (2006). Selection criteria and prediction of outcomes. In H. R. Cooper & L. C. Craddock (Eds.), Cochlear implants: a practical guide (pp. 132-150). London: Whurr
Danermark, B. (2005). Att (åter)erövra samtalet: en bok om hörselskada och kommunikation. Örebro: Läromedia, tryckversta’n
Fielden, C. (2006). Assessment of adult patients. In H. R. Cooper & L. C. Craddock (Eds.), Cochlear implants: a practical guide (pp. 80-105). London: Whurr
Fox, J., Murray, C., & Warm, A. (2003). Conducting research using web-based questionnaires: practical, methodological and ethical considerations. International Journal of social research methodology, 6(2), 167-180. doi:
10.1080/13645570210142883
Grayden, D. & Clark, G. (2006). Implant design and development. In H. R. Cooper & L. C. Craddock (Eds.), Cochlear implants: a practical guide (pp. 1-20). London: Whurr
Hallberg, L-M. & Ringdahl, A. (2004) Living with cochlear implants: experiences of 17 adult patients in Sweden, International Journal of Audiology, 43:2, 115-121, doi: 10.1080/14992020400050016
Hallberg, L-M. & Ringdahl, A. (2007). Vad innebär Cochlea implantat (CI) som
rehabilitativt hjälpmedel för vuxna med postlingual dövhet? Socialtmedicinskt tidskrift, 84(3), 220-229
Hétu, R. (2003). Stigmatisering vid hörselnedsättning. (M. Hageltorp övers.). Stockholm: Södersjukhuset (Originalarbete publicerat 1996).
Hogan, A., Stewart, M., & Giles, E. (2002) It's a whole new ball game! Employment experiences of people with a cochlear implant, Cochlear Implants International, 3:1, 54-67, doi: 10.1179/cim.2002.3.1.54
Holme, Idar Magne & Solvang Krohn, Bernt (1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Hua, H., Anderzén-Carlsson, A., Widén, S., Möller, C., & Lyxell, B. (2015). Conceptions of working life among employees with mild-moderate aided hearing impairment: A phenomenographic study. International Journal of Audiology, 54(11), 873-880. doi:10.3109/14992027.2015.1060640
James, N., & Busher, H. (2012). Internet interviewing. In: J. F. Gubrium., J.A. Holstein, A. B. Marvasti & K. D. McKinney (Eds.), Handbook of interview research: the complexity of the craft (pp. 177-191). (2nd ed.). Thousand Oaks: Sage
Publications Ltd.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (S. E. Torhell, Övers. 3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Manchaiah, V., Danermark, B., Ahmadi, T., Tomé, D., Zhao, F., Li, Q., Krishna, R., & Germundsson, P. (2015). Social representation of "hearing loss": cross-cultural exploratory study in India, Iran, Portugal, and the UK. Clinical Interventions in Aging, 10, pp.1857–1872. Doi: 10.2147/CIA.S91076
Manchaiah, V., Ratinaud, P., & Beukes, E. (2019). Representation of Hearing Loss and Hearing Aids in the U.S. Newspaper Media: Cross-Sectional Analysis of
Secondary Data. American Journal of Audiology, [s. l.], v. 28, n. 1, p. 11–25, 2019. Doi: 10.1044/2018_AJA-18-0058
Manchaiah, V., & Stephens, D. (2013). Perspectives on defining ‘hearing loss’ and its consequences. Hearing, Balance and Communication, 11(1), 6-16, doi:
10.3109/21695717.2012.756624
Mäki-Torkko, E., Vestergren, S., Harder, H., & Lyxell, B. (2015). From isolation and dependence to autonomy – expectations before and experiences after cochlear implantation in adult cochlear implant users and their significant others. Disability and Rehabilitation, 37:6, 541-547, doi: 10.3109/09638288.2014.935490
Naess, S. (1987). Quality of life research - Concepts, methods and applications. Oslo: Institute of applied social research
Nationella medicinska indikationer. (2011). Indikation för unilateralt kokleaimplantat till vuxna. Stockholm: Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Punch, R., Hyde, M., & Power, D. (2007). Career and Workplace Experiences of Australian University Graduates Who Are Deaf or Hard of Hearing. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 12(4), 504-517. doi:10.1093/deafed/enm011
Rapport, F., Bierbaum, M., McMahon, C., Boisvert, I., Lau, A., Braithwaite, J., & Hughes, S. (2018). Qualitative, multimethod study of behavioural and attitudinal responses to cochlear implantation from the patient and healthcare professional perspective in Australia and the UK: Study protocol. BMJ Open, 8(5), E019623. DOI: 10.1136/bmjopen-2017-019623
Rembar, S., Lind, O., Arnesen, H., & Helvik, A-S. (2009). Effects of cochlear implants: a qualitative study. Cochlear Implants International, 10(4), 179–197. Rembar, S., Lind, O., Romundstad, P., & Helvik, A-S. (2012). Psychological well- being among cochlear implant users: a comparison with the general population. Cochlear Implants International, 13:1, 41-49, doi:
10.1179/1754762810Y.0000000008
Tye-Murray, N. (2015). Foundations of aural rehabilitation: children, adults, and their family members. (Fourth ed.). Stamford, CT: Cengage Learning.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vieira, S., Dupas, G., & Chiari, B. (2018). Effects of cochlear implantation on adulthood. CoDAS, 30(6), doi: 10.1590/2317-1782/20182018001
Bilaga 1
Information - och samtyckesbrev till deltagande i en intervjustudie om livskvalitet bland vuxna med postlingual dövhet/grav hörselnedsättning med cochleaimplantat.
Vi är två studenter från Örebro universitet som läser termin 6 på
audionomutbildningen, vi heter Symela Marouki och Cenet Yüce. Vi ska skriva vårt examensarbete som är på grundnivå. Syftet med vår studie är att undersöka hur vuxna med postlingual hörselnedsättning som använder cochelaimplantat upplever sin livskvalitet.
Vill du delta i vår studie?
För att besvara vårt syfte har vi tänkt oss att genomföra intervjuer online, vilket innebär att intervjuerna kommer att ske via Messenger. Messenger går att använda på både datorn (Facebook) och mobilen. Dock vore det bättre om ni kan använda er av mobilen, eftersom det finns en funktion i Messenger som heter “Hemliga
konversationer”, vilket innebär att det som skrivs kommer endast att ses av oss och ingen annan. Facebook kommer inte heller ha tillgång till konversationen.
Konversationen kommer att raderas bort automatiskt efter 12 timmar. Om ni väljer att använda Messenger på datorn kan denna funktion inte användas. Då intervjuerna kommer att ske över internet, innebär det att vi inte kan garantera fullständig anonymitet.
Under intervjuerna kommer du att få svara på frågor som berör din upplevelse av livskvalitet efter att du fått cochleaimplantat. Intervjun kommer att ta cirka 45-60 minuter och den kommer finnas tillgänglig för oss i 12 timmar, för att den i efterhand skall kunna transkriberas och analyseras.
Vi och vår handledare Johanna Gustafsson är dem enda som kommer att ha tillgång till online-intervjuerna. Informationsmaterialet kommer att förvaras säkert så att endast vi tre kommer att ha tillgång till det. Ni som väljer att delta i denna studie kommer att vara anonyma, vi kommer endast bearbeta de svar som framgår under intervjun. Era namn och personuppgifter kommer inte att framgå någonstans i vårt examensarbete. Studien kommer att presenteras skriftligt och muntligt (under en opponering).
Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst avbryta det om du känner för det. Dock vill vi bli informerade om det via mejl eller telefon. Väljer du att avbryta ditt deltagande kommer den information som framgått under intervjun att raderas och inte presenteras i resultatet av studien.
För att kunna delta i vår intervjustudie behöver du uppfylla följande kriterier: • Du ska vara mellan 18–65 år
• Du ska ha fått cochleaimplantat efter att du har utvecklat talat språk (postlingual hörselnedsättning)
Vi hoppas och uppskattar att du är villig att delta i vår studie! Med vänlig hälsning,
Symela Marouki & Cenet Yüce Hör gärna av er till oss om ni har några frågor eller funderingar!
Symela Marouki Johanna Gustafsson
Audionomstudent Forskare
Xxxxxxxxx@ hotmail. com xxxxxxxxxx@ oru. se
telefon nr: xxx-xxxx xxx telefon nr: xxx-xxxx xxx Cenet Yüce Audionomstudent xxxxxxx@ hotmail. com telefon nr: xxx-xxxx xxx Samtycke
Härmed bekräftar jag att jag tagit del av ovanstående information och samtycker till att:
• Delta i intervju
• Informationen som framgår under intervjun kommer att presenteras i studieresultatet
• Med online-intervju kan det inte garanteras full anonymitet eftersom den sker över internetm
Bilaga 2
Intervjuguide Bakgrundsfrågor:
• Hur gammal är du? • Kön
• Hur länge har du haft cochleaimplantat? • Hur ofta använder du ditt cochleaimplantat?
• I vilka situationer använder du ditt cochleaimplantat?
• Vad har du för sysselsättning? (Student, arbetar, sjukskriven, pensionär m.m?)
Aktivitet
• Vad gör du på fritiden?
• På vilket sätt upplever du att ditt CI påverkar ditt engagemang i olika aktiviteter/intressen?
• På vilket sätt påverkar CI:t hur du hanterar det som sker i ditt liv? • Upplever du att CI;t skapar möjligheter till andra val, än innan du fick
ditt CI?
- I vilka situationer?
- På vilket sätt? kan du utveckla? • Är att ha ett aktivt liv meningsfullt för dig?
- Varför upplevs det som meningsfullt?
• På vilket sätt påverkar CI:t det du anser vara meningsfullt i livet? • På vilket sätt påverkar CI:t din livslust?
Samhörighet
• Vad innebär det för dig att känna samhörighet?
• På vilket sätt har samhörigheten med personer som du har nära dig påverkats sedan du fått ditt CI?
• Hur tycker du att CI:t påverkar kvaliteten på dessa nära relationer? • På vilket sätt har grupptillhörigheten med exempelvis dina grannar,
vänner eller arbetskollegor påverkats efter att du har fått ditt CI? Självkänsla
• På vilket sätt känner du att du har förändrats med ditt CI? • På vilket sätt känner du dig annorlunda med ditt CI? • På vilket sätt påverkar CI:t din självsäkerhet?
• Hur påverkar CI:t ditt självförtroende?
• Har du upplevt skamkänslor på grund av din hörselnedsättning? - Hur påverkar ditt CI detta?
• Upplever du att CI:t påverkar din egen känsla av värde? - Isåfall på vilket sätt?
Grundstämning av glädje
• Hur upplever du i allmänhet din sinnesstämning? • Vad innebär livslust för dig?
• Upplever du oro och ångest på grund av din hörselnedsättning? - Hur påverkar ditt CI detta?
• På vilket sätt påverkar CI:t din upplevelse av glädje, trygghet och harmoni?
• Upplever du tomhetskänsla och nedstämdhet på grund av din hörselnedsättning?
- Hur påverkar ditt CI detta?