Framtida forskning skulle kunna undersöka forskningsfrågan genom att intervjua även familjehemsföräldrar eller de placerade barnen själva. Ju fler som får ge sina perspektiv på diagnosen desto bredare blir förståelsen för hur diagnosen upplevs samt dess funktion och effekter inom detta område. Det är viktigt att inte bara spekulera eller teoretisera kring hur en diagnos kan upplevas av en individ som fått den utan att faktiskt också fråga dem själva.
Vilka kan ge ett bättre svar på ifall en diagnos upplevs som frigörande eller stämplande än de personer som själva lever med diagnosen?
Det vore också spännande att närmare undersöka diagnosens eventuella självuppfyllande effekt, dvs. teorin om att en diagnos i sig ändrar barnens beteende.
Min forskning har gett en bild av hur ADHD beskrivs, används och vilka konsekvenser den ger inom en liten del av socialtjänsten. En kvantitativ studie med mer generaliserbara resultat skulle kunna göras för att ta reda på om min urvalsgrupps erfarenheter gäller också för en större grupp socialtsekreterare och kanske också inom andra verksamhetsgrenar än bara familjehemsvård.
44
Referenslista
APA (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5. (5. ed.) Arlington, Va.: American Psychiatric Association.
Beckman, V. (2007). Strider under hjärnåldern: om ADHD, biologism, sociologism.
Enskededalen: Pavus utbildning.
Beckman, V. & Fernell, E (2007). Utredning och diagnostisk. I Beckman, V. (red.) ADHD/DAMP: en uppdatering. (2., [uppdaterade och kompletterade] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Bergmark, A., Bergmark, Å. & Lundström, T. (2011). Evidensbaserat socialt arbete: teori, kritik, praktik. Stockholm: Natur & kultur.
Brante, T. (2006). Den nya psykiatrin: exemplet ADHD. I Hallerstedt, G. (red.). Diagnosens makt: om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3:2, s. 77-101.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Ekström, B. (2012). Kontroversen om DAMP: en kontroversstudie av vetenskapligt
gränsarbete och översättning mellan olika kunskapsparadigm. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2012. Göteborg.
Elinder, L. (2012). Snart kan alla som vill få en diagnos. Svenska Dagbladet 2012-05-22.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/snart-kan-alla-som-vill-fa-en-diagnos_7217151.svd (Hämtad 2014-05-21)
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (red.) (2012). Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Fahlén, T. (2001). Diagnoserna ADHD och DAMP – politik eller vetenskap? Läkartidningen nr 7 s. 690-694.
Fass (2013). http://www.fass.se Hämtad 2014-03-06.
Gillberg, C. (2005). Ett barn i varje klass: om ADHD och DAMP. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Cura.
Hacking, I. (1999). The social construction of what?. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press.
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige 1-2: 12-23
45 Hellström, A. (2007). Psykosociala och pedagogiska insatser. I Beckman, V. (red.)
ADHD/DAMP: en uppdatering. (2., [uppdaterade och kompletterade] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Hjörne, E & Säljö, R (2004). ”There is something about Julia” – Symptoms, categories, and the process of invoking ADHD in the Swedish school: A case study. Journal of Language, Identity, and Education, 3(1), s. 1-24.
Isaksson J., Nilsson KW., Nyberg F., Hogmark A., Lindblad F. (2012). Cortisol levels in children with attention-deficit/hyperactivity disorder. Journal in psychiatric research 46.
Johannisson, K. (2006). Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I Hallerstedt, G.
(red.). Diagnosens makt: om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos.
Johansson, K. & Johansson, S. (2014). En sjukdom utan namn finns inte - en kvalitativ studie om diagnosens betydelse. Kandidatuppsats. Lunds Universitet: Socialhögskolan.
Kadesjö, B. (2000). Neuropsychiatric and neurodevelopmental disorders in a young school-age population: epidemiology and comorbidity in a school health perspective. Diss.
(sammanfattning) Göteborg : Univ.. Göteborg.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Kärfve, E. (2000). Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan. Eslöv: B. Östlings bokförl.
Symposion.
Kärfve, E. (2006). Den mänskliga mångfalden – diagnosen som urvalsinstrument. I Hallerstedt, G. (red.). Diagnosens makt: om kunskap, pengar och lidande. Göteborg:
Daidalos.
Larsson, S. (2005) Teori, metod och empiri. I Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (red.).
Forskningsmetoder i socialt arbete. Malmö: Studentlitteratur
Ljungberg, T. (2011) AD/HD - dags att också uppmärksamma psykosociala förhållanden?
Socialmedicinsk tidskrift 6, s. 486-495.
Majes, R. (2008). ADHD and the rise in stimulant use among children. Harvard Review of Psychiatry 16, s. 151-166.
Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, A. (2012). Dags att ifrågasätta att fler får adhd-diagnos. Svenska Dagbladet 2012-05-17.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/dags-att-ifragasatta-att-fler-far-adhd-diagnos_7208414.svd (Hämtad 2014-05-21)
O´Neal, J. (2006). Child and Adolescent Psychopharmacology Made Simple. Oakland, CA:
New Harbinger Publications.
46 Payne, M. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. (2., svenska utg.) Stockholm: Natur
& Kultur.
Rafalovich, A. (2001). Disciplining domesticity: Framing the ADHD Parent and Child. The Sociological Quarterly, 42:3, s. 373-393.
Snaprud, P. (2003). Hjärnkampen. Dagens Nyheter 2003-06-07.
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/hjarnkampen/ (Hämtad 2014-06-12)
Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2009). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. (2., [kompletterade och utvidgade] uppl.) Malmö: Liber.
Svenaeus, F. (2013). Homo Patologicus: medicinska diagnoser i vår tid. Hägersten:
Tankekraft.
Tideman, M. (2000). Normalisering och kategorisering: om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Lund:
Studentlitteratur
Thunman, G. C. & Wiedersheim-Paul, F. (2002). Validitet.
http://www.eki.mdh.se/Kurshemsidor/foretagsekonomi/robhan/validitet.htm (Hämtad 2014-05-14).
Velasquez, A. (2012). AD/HD i skolans praktik: en studie om normativitet och motstånd i en särskild undervisningsgrupp. Diss. Uppsala: Uppsala universitet
Vetenskapsrådet (2014). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2014-05-20)
Whitaker, R. (2010). Pillerparadoxen: varför lider fler och fler av psykiska problem när medicinerna bara blir bättre och bättre?. Stockholm: Karneval.
Woodhead, M (1990). Psychology and the Cultural Construction of Children’s Needs. I:
James, A and Prout, A (red.). Constructing and Reconstructing Childhood: Contemporary Issues in the Sociological Study of Childhood. London: Fairner Press.
47
Bilaga 1: Diagnoskriterier för ADHD enligt DSM-5 (APA, 2013)
People with ADHD show a persistent pattern of inattention and/or hyperactivity-impulsivity that interferes with functioning or development:
1. Inattention: Six or more symptoms of inattention for children up to age 16, or five or more for adolescents 17 and older and adults; symptoms of inattention have been present for at least 6 months, and they are inappropriate for developmental level:
• Often fails to give close attention to details or makes careless mistakes in schoolwork, at work, or with other activities.
• Often has trouble holding attention on tasks or play activities.
• Often does not seem to listen when spoken to directly.
• Often does not follow through on instructions and fails to finish schoolwork, chores, or duties in the workplace (e.g., loses focus, side-tracked).
• Often has trouble organizing tasks and activities.
• Often avoids, dislikes, or is reluctant to do tasks that require mental effort over a long period of time (such as schoolwork or homework).
• Often loses things necessary for tasks and activities (e.g. school materials, pencils, books, tools, wallets, keys, paperwork, eyeglasses, mobile telephones).
• Is often easily distracted
• Is often forgetful in daily activities.
2. Hyperactivity and Impulsivity: Six or more symptoms of hyperactivity-impulsivity for children up to age 16, or five or more for adolescents 17 and older and adults; symptoms of hyperactivity-impulsivity have been present for at least 6 months to an extent that is disruptive and inappropriate for the person’s developmental level:
• Often fidgets with or taps hands or feet, or squirms in seat.
• Often leaves seat in situations when remaining seated is expected.
• Often runs about or climbs in situations where it is not appropriate (adolescents or adults may be limited to feeling restless).
• Often unable to play or take part in leisure activities quietly.
• Is often "on the go" acting as if "driven by a motor".
• Often talks excessively.
• Often blurts out an answer before a question has been completed.
• Often has trouble waiting his/her turn.
• Often interrupts or intrudes on others (e.g., butts into conversations or games) In addition, the following conditions must be met:
• Several inattentive or hyperactive-impulsive symptoms were present before age 12 years.
• Several symptoms are present in two or more setting, (e.g., at home, school or work; with friends or relatives; in other activities).
• There is clear evidence that the symptoms interfere with, or reduce the quality of, social, school, or work functioning.
48
• The symptoms do not happen only during the course of schizophrenia or another psychotic disorder. The symptoms are not better explained by another mental disorder (e.g. Mood Disorder, Anxiety Disorder, Dissociative Disorder, or a Personality Disorder).
Bilaga 2: Intervjuguide
Inledande frågor
Om jag säger ADHD, vad tänker du då?
Hur vanligt är det att du möter barn med ADHD i ditt arbete?
Vad brukar känneteckna dessa barn?
Vilken funktion upplever socialsekreterarna att diagnosen ADHD fyller i deras arbete med de placerade barnen och familjehemmen?
Vilken funktion tycker du att ADHD-diagnosen fyller i ditt arbete?
Hur påverkar diagnosen det stöd du ger till barnen?
Hur påverkar diagnosen det stöd du ger till familjehemmet?
Hur påverkar diagnosen din förståelse för barnet?
Hur påverkar diagnosen ditt bemötande av barnet?
Hur påverkar diagnosen valet av familjehem?
Är en diagnos något som medför högre ersättning till familjehemmet?
Hur påverkar diagnosen ert samarbete med andra aktörer inblandade i vården?
Hur upplever socialsekreterarna att de behandlar barn diagnostiserade med ADHD i jämförelse med odiagnostiserade barn?
Vilka särskilda behov anser du att ett barn med ADHD har inom familjehemsvård?
Erbjuder ni någon särskild insats för barn med ADHD?
Hur tycker du att ADHD hjälper dig att förstå ett barns problematik?
Hur bemöter du barn med ADHD till skillnad från andra barnen?
För vems skull behövs diagnosen?
Hur talar du med barnet om dess diagnos?
Hur talar barnet om sin diagnos?
Hur talar familjehemmet om diagnosen?
Vad tycker du är viktigt att tänka på när man möter ett barn med ADHD?
Vilka fördelar respektive nackdelar ser socialsekreterarna med ADHD-diagnostisering i deras arbete?
Varför behövs diagnoser?
Fördelar med diagnos?
Nackdelar med diagnos?
Är det viktigt för dig att ett barn som du misstänker kan diagnostiseras med ADHD får diagnosen, och i så fall varför?
Vilka faktorer gör att du uppmuntrar till en utredning för diagnos (ADHD eller annan) av barnet?
Hur upplever socialsekreterarna att familjehemsföräldrarna påverkas av att de får veta att barnet som placerats hos dem har ADHD?
49 Något du vill tillägga?
Stockholms universitet SE-106 91 Stockholm Telefon: 08 – 16 20 00 www.su.se