27
maskulinitet som överordnat och femininitet som underordnat. Resultatet av studien tyder på att genusarbete behövs jobbas med mer kontinuerligt och vardagligt för att inget barn ska behöva bli diskriminerat oavsett kön eller könsöverskridande identitet (Diskrimineringslagen, 2008:567).
7.7 Implikationer för yrkesuppdraget
Arbetet med denna studie har bidragit med en ökad förståelse för vikten av genus och jämställdhetsarbete i förskolans verksamhet. Genom att arbeta med genus och kön bidrar det till att könsstereotypiska normer bryts och genus konstrueras utan påverkan om att det manliga könet ses som normen och det kvinnliga könet som underordnad. Innan studiens gång var jag insatt och medveten om de normer som samhället är grundat på som även är synliga inom förskolans verksamhet. Däremot var jag inte medveten om på vilket sett dessa uttrycktes i barnens lek. Det är viktigt att arbeta vidare med genus och jämställdhetsarbete samt en medvetenhet om hur normer kring kön och genus upprätthålls av barnen och vilka konsekvenser dessa kan få.
7.8 Förslag till vidare forskning
Eftersom denna studie har varit av mindre karaktär där enbart ett fåtal barn har deltagit hade det varit intressant att se vilka resultat en liknande studie hade fått med en större omfattning där fler barn är deltagande för att se hur resultatet hade påverkats. Det hade också varit intressant att se vilka resultat en liknande studie hade fått på två olika förskolor där den ena arbetar mer eller mindre aktivt med genusarbete. Sist hade det varit intressant att forska vidare i hur de yngsta barnen konstruerar kön, genus och normer i leken då de verbalt inte kan kommunicera med varandra.
8 Referenslista
Allwood, C M. & Erikson, M G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och
andra beteendevetenskaper. (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Berger, P.L. & Luckmann, T. (1966). The social construction of reality: a treatise in the
sociology of knowledge. Repr. London: Penguin; 1991
Bodén, L. (2011). Könsneutralitet och kompensatorisk pedagogik. Dominerande föreställningar i förskolans jämställdhetsarbete. I H. Lenz Taguchi, L. Bodén & K. Ohrlander (Red.), En rosa
pedagogik – jämställdhetspedagogiska utmaningar (s. 35–47). Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Burr, V. (2003). Social constructionism. (2.ed.) London: Routledge.
Connell, R.W. (1987) Gender and power. Society, the person and sexual politics. California: Stanford University Press.
Connell, R. (2009). Om genus. (2. Uppl.) Göteborg: Daidalos AB.
Dahlberg, G., Moss. P. & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna
perspektiv – exemplet förskolan. (3. Uppl.) Stockholm: Liber.
Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm Liber.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn – makt, normer och delaktighet i förskolan. Stockholm: Ordfront förlag.
Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare – att förstå kön som position i förskolans
vardagsrutiner och lek. Diss… Jönköping.
Eidevald, C. (2011) Anna bråkar! – att göra jämställdhet i förskolan. Stockholm: Liber AB. Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. I G. Ahrne. & P. Svensson (Red.), Handbok i
kvalitativa metoder. (2., [utök och aktualiserade] uppl.) (s.114–127). Stockholm: Liber.
Fangen, K. (2011). Deltagande observation. I K. Fangen. & A-M. Sellerberg (Red), Många
möjliga metoder. (s. 37-56). Lund: Studentlitteratur.
Franzén, K. (2014). De yngsta barnen – exemplet matematik. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s. 58-68). Stockholm: Liber AB.
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod. Den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa? förhandlingar om pojkighet och normalitet på en
förskola. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2010. Göteborg.
Hellman, A. (2013). Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. Hirdman, Y. (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. (1. uppl.) Malmö: Liber. Hultman, K. (2008). Children’s gendered subjectivities and becoming in relation to places and
‘non places’ within preschool. Paper presented at the Area Annual Meeting, New York.
Knutsdotter Olofsson, B. (1987). Lek för livet. Stockholm: HLS Förlag. Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. (2. Uppl.). Stockholm: Liber.
Knutsdotter Olofsson, B. (2017). Den fria lekens pedagogik. Teori och praktik om fantasileken. Stockholm: Liber.
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i
kvalitativa metoder (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) (s. 93–113). Stockholm: Liber.
Lenz Taguchi, H. (2008). ’Gender-equality must start with the youngest!’ A critical discourse
analysis of Swedish gender-equality discourses in the arena of preschoo- ling. Paper presented
at the Area Annual Meeting, New York.
Månsson, A. (2000). Möten som formar: interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger
och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Lund: Universitet, Malmö.
Månsson, A. (2010) Becoming a preschool child: subjectification in toddlers during their
introduction to preschool, from a gender perspective. Springer Science: Business Media. 43:7–
22.
Odenbring, Y. (2010). Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioner i
Odelfors, B. (1998). Förskolan i ett könsperspektiv: att göra sig hörd och sedd. Lund: Studentlitteratur.
Ohrlander, K. (2008). The Lack of Feminism in the Prechool Reform of 1972. Paper presented at the Area Annual Meeting, New York.
Ohrlander, K., Palmer, A. & Thelander, L. (2011). ”Ta det lugnt, tänk på att Lina är en tjej…” Kollektivt minnesarbete som verktyg för att utmana vårt tänkande om kön i pedagogisk praktik. I H. Lenz Taguchi, L. Bodén & K. Ohrlander (Red.), En rosa pedagogik –
jämställdhetspedagogiska utmaningar (s. 142–156). Stockholm: Liber.
Olofsson, B. (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar: genusmedveten pedagogik i
praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2014). Det lekande lärande barnet: i en
utvecklingspedagogisk teori. (2. Uppl.). Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund: perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne. & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök och aktualiserade] uppl.) (s. 220– 234). Stockholm: Liber.
Rithander, S. (1991). Flickor och pojkar i förskolan: hjälpfröknar och rebeller. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Salmson, K. & Ivarsson, J. (2015). Normkreativitet i förskolan – om normkritik och vägar till
likabehandling. (2. uppl.) Linköping: OLIKA förlag AB.
Sverige (2008). Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Stockholm: Regeringskansliet.
Sverige (2010). Skollagen (SFS 2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket. Skolverket (2016). Förskolan: reviderad 2016. (2 rev. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Nordstedts Juridik.
Socialstyrelsen 1987:3. Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna råd från socialstyrelsen. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 1972:26. Förskolan del 1. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Liber.
SOU 1977:157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Slutbetänkande av
Barnomsorg- och Skolakommittén. Stockholm: Fritzes förlag.
SOU 2004:115; Den könade förskolan: om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans
pedagogiska arbete. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
SOU 2006:75. Jämställdhet i förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans
pedagogiska arbete. Stockholm: Skolverket.
Svaleryd, K. (2003). Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och
unga. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Svenning, C. (2003). Metodboken – samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling,
klassiska och nya metoder i informationssamhället, källkritik på internet. (5. Uppl.). Eslöv:
Lorentz förlag.
Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Lärarutbildningen: Malmö högskola.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Utbildningsdepartementet: Regeringskansliet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wedin, E-K. (2014). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. (3., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Winther Jørgensen. M. & Phillips. L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Åkerlund, C. (red.) (2011). Bryt!: ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen
i synnerhet. (3. uppl.) Stockholm: Forum för levande historia.
Ärlemalm-Hagsér, E. (2014). Skogen som pedagogisk praktik ur ett genusperspektiv. I A, Sandberg, (Red), Miljöer för lek, lärande och samspel (s.107-132) Lund: Studentlitteratur.
9 Bilagor
Observationsguide
Bilaga (1:3)• Vilken miljö sker leken i?
• Vilken tid utspelar sig leken?
• Vilka barn?
• Vad leker barnen?
• Vilka könsroller är tydliga?
• Är det en könsstereotypisk lek? Hur?
• Vilka lekroller intar barnen?
• Vilka normer synliggörs?
• Bryts det några normer? Hur?
• Annat
Bilaga (2:3)
Hej!
Jag heter Assal Zayer och läser min sista termin på förskollärarutbildningen på Luleå Tekniska Universitet. Just nu skriver jag mitt examensarbete där syftet är att studera är att analysera hur barn konstruerar genus i den fria leken inomhus.
För att studera detta kommer observationer att genomföras av barn på avdelningen under två till tre dagar under vecka xx. Observationerna dokumenteras för hand med hjälp av penna och papper. För att kunna observera barnen behöver jag er tillåtelse som vårdnadshavare. Jag
kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer
(http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf) och det innebär att deltagandet är helt frivilligt och barnen kan när som helst avbryta sitt deltagande. All datainsamling bearbetas konfidentiellt där ingen annan förutom jag får ta del av materialet vilket kommer att förstöras efter att examensarbetet är slutfört. I det färdiga examensarbetet kommer varken barn, avdelning eller förskola kunna identifieras. Examensarbetet kommer att publiceras på http://ltu.diva-portal.org Ni är välkomna att höra av er till mig vid eventuella frågor och funderingar.
Med vänliga hälsningar, Assal Zayer Assal Zayer
Mail: asszaxxxx@student.ltu.se Tel.nr: 076-xxxxxxx
Underskrift för samtycke att ert barn deltar i studien.
____________________________ _____________________________ Ort och datum Vårdnadshavares underskrift ____________________________
Bilaga (3:3) TABELL 1
Tabell ett visar vilka observationer som gjordes under den första dagen samt vilka som var deltagande respektive icke deltagande observationer.
OBSERVATIONSDAG 1 DELTAGANDE OBSERVATION ICKE DELTAGANDE OBSERVATION BYGGHÖRNAN X MAGNETHÖRNAN X MAGNETHÖRNAN X MAGNETHÖRNAN X
RÖRLIG LEK – RUNT OM AVDELNINGEN
X
TABELL 2
Tabell två visar vilka observationer som gjordes under den andra dagen samt vilka som var deltagande respektive icke deltagande observationer.
OBSERVATIONSDAG 2 DELTAGANDE OBSERVATION ICKE DELTAGANDE OBSERVATION BYGGHÖRNAN X BYGGHÖRNAN X LEGOHÖRNAN X SAMLINGSMATTAN X LEKYTA UTANFÖR AVDELNINGEN X