Många av studierna jag har läst har handlat mycket om hur pedagogerna kan synliggöra och väcka intresse för tekniken, men det finns nästan ingen forskning kring hur barnen själva upplever området. Därför vore det intressant att ta reda på och forska vidare om hur barnen ser på tekniken i förskolan och vad de upplever som spännande och intressant. Har de exempelvis samma syn på begreppet teknik som pedagogerna har eller har det någon helt annan betydelse för dem?
Många av de intervjuade pedagogerna i min studie kände att de inte hade tillräckligt mycket kunskap om teknik och hur man på ett enkelt sätt kan arbeta med det i förskolan. Det var endast några få av pedagogerna som fått erbjudande om fortbildning inom området. Därför skulle det vara intressant att forska vidare om det och se om fortbildningar har påverkan på arbetet med teknik i förskolan. Om pedagogerna får mer kunskap, skulle det då bidra till att tekniken fick en större roll i verksamheten? Det vore också intressant att undersöka ytterligare hur pedagoger som har mer utbildning inom teknik arbetar med ämnet i deras verksamheter jämförelsevis med pedagoger som inte har någon direkt utbildning.
Några av pedagogerna ansåg att det var skillnad mellan intresset hos pojkar och flickor, vilket är ett annat spännande område som vore intressant att forska vidare i. Hur kommer det sig att det redan när barnen är så små är någon skillnad i intresset? Vad beror det på och vad kan man mer konkret göra för att motverka dessa skillnader?
30
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap: forskningsresultat och nya idéer. (1. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Askland, Leif. & Sataöen, Svein O. (2003). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt.
Stockholm: Liber.
Bjurulf, V. (2011). Teknikdidaktik. Stockholm: Norstedt.
Björklund, J. & Omanovic, J. (2008). Barns och ungdomars intresse för teknik och vetenskap. Hämtad 2015-05-01, från: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Svar-pa-skriftliga-fragor/Barns-och-ungdomars-intresse-f_GV121389/
Brage, C. & Linde, J. (2012). Naturvetenskap och teknik i förskolan: med utemiljön som inspiration. 1.
uppl. Linköping: Calluna utbildning.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Dimenäs, J. & Sträng Haraldsson, M. (1996). Undervisning i naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Elvstrand, H. & Hellberg, K. (2014). Pedagogers tankar om teknik i förskolan. Hämtad 2015-05-01, från:
https://www.liu.se/uv/lararrummet/venue/pedagogers-tankar-om-teknik-i-forskolan?l=sv Elvstrand, H; Hellberg, K. & Hallström, J. (2012). Technology and Gender in Early Childhood education:
How Girls and Boys Explore and Learn Technology in Free Play in Swedish preschools. Bidrag presenterat vid PATT 26, Technology Education in the 21st Century, Stockholm, juni 2012.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun. Tekniker och genomförande. Malmö: Holmbergs.
Ginner, T. (2013). Allt är inte teknik – men mycket. Hämtad 2015-05-01, från:
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2013/01/17/allt-ar-inte-teknik-mycket
Holme, I. & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund:
Studentlitteratur.
Jerlang, E., Egeberg, S., Halse, J., Jonassen, A-J., Ringsted, S. & Wedel-Brandt, B. (2005).
Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber.
Knutsdotter Olofsson, B. (2010). Vad barn lär när de leker. I M. Jensen & Å. Harvard (red). Leka för att lära. Utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur.
Kroksmark, Tomas. (2011). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
31
Kvale, S. och Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. Uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A, Franzèn, K. &
Hjalmarsson, M. (Red.), Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. (ss. 32-43). Stockholm:
Liber.
Mattsson, G. (2002:01). Teknik i ting och tanke – Skolämnet teknik i lärarutbildning och skola. Göteborg:
IPD-rapport Nr 2002:01.
Mylesand, Mia. (2007). Bygg och konstruktion i förskolan. Malmö: Lärarförbundets förlag.
Nationalencyklopedin. (2015a). Teknik. Hämtad 2015-04-27, från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/teknik Nationalencyklopedin. (2015b). Teknik. Hämtad 2015-04-27, från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/teknik
Pramling Samuelsson, I. & Pramling, N. (2008). Att skapa betingelser för att följa små barns lärande. I I.
Pramling Samuelsson & N. Pramling (red.), Didaktiska studier från förskola och skola. Malmö:
Gleerups förlag.
Schreiner, C. (2006). Exploring a ROSE-garden: Norwegian youth’s orientations towards science - seen as signs of late modern identities. Doctoral thesis, University of Oslo, Faculty of Education, Department of Teacher Education and School Development, Oslo.
Siraj-Blatchford, John & MacLeod-Brudenell, Iain. (1999). Supporting science, design, and technology in the early years. Buckingham: Open University Press.
Skogh, I-B. (2001). Teknikens värld – flickors värld: en studie av yngre flickors möte med teknik i hem och skola. Stockholm: HLS Förlag.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö-98 (Rev. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012). Regeringens uppdrag till Skolverket. Hämtad 2015-05-01, från:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.228646!/Menu/article/attachment/NTuppdraget2012.pdf
Skolverket. (2015a). Förskoledidaktik med fokus på naturvetenskap och teknik. Hämtad 2015-05-01, från:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.214763!/Menu/article/attachment/forskoledidaktik-med-fokus-pa-naturvetenskap-och-teknik.pdf
Skolverket (2015b). Kursplan teknik. Hämtad 2015-05-01, från:
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/teknik Skolverket (2015c). Genus och teknik. Hämtad 2015-05-01, från:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.219432!/Menu/article/attachment/Genus%20och%20teknik.pdf Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Studentlitteratur AB.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur Svaleryd, K. (2005). Genuspedagogik. Stockholm: Liber AB.
32
Svensson, M. (2011). Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i grundskolan. Diss.
(sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2011. Hämtad 2015-04-23, från:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-63750
Sveriges Ingenjörer. (2012). Teknik gör Sverige bättre– allmänhetens syn på teknik och ingenjörer. Hämtad 2015-05-01, från:
http://www.sverigesingenjorer.se/Global/Dokumentbibliotek/Rapporter/teknik%20g%c3%b6r%
20Sverige%20b%c3%a4ttre_del1.pdf
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Thulin, S. (2006). Vad händer med lärandets objekt?: en studie av hur lärare och barn i förskolan
kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Lic-avh. Växjö : Växjö universitet, 2006. Hämtad 2015-04-23, från: http://www.avhandlingar.se/avhandling/4226a5445d/
Thulin, S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis. Hämtad 2015-04-23, från:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/25276
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Tu, T. (2006). Preschool Science Environment: What is Available in a Preschool Classroom? Early Childhood Education Journal, 33(4) (ss. 245-251).
Utbildningsdepartementet. (2010). Förskola i utveckling - bakgrund till ändringar i förskolans läroplan.
Stockholm: Utbildningsdepartementet. U10.027.
Vetenskapsakademien. (2015). NTA kort historik. Hämtad 2015-04-23, från:
http://www.ntaskolutveckling.se/Om-NTA1/Kort-historik/
Vetenskapsakademien. (2015). NTA Skolutveckling ekon. förening. Hämtad 2015-04-23, från:
http://www.ntaskolutveckling.se/Om-NTA1/NTA-Skolutveckling/
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Vikström, A. (2005). Ett frö för lärande – en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå universitet.
Williams, P. (2006). När barn lär av varandra – samlärande i praktiken. Stockholm: Liber AB.
Åman, B. (2002). Kunskap gör vardagen roligare. I Matematik, teknik och naturvetenskap: teori och praktik i förskolan. (ss. 63-71). Stockholm: Lärarförbundets förlag: Tidningen Förskolan.
1