I studien har det framkommit att speciallärarna saknar alternativ till klasscreening och att den summativa bedömningen genomförs rutinmässigt utan att nya alternativ eftersöks. Det hade varit intressant att i en kvalitativ studie undersöka hur skolor som inte använder normerande
30
Referenser
Afflerbach, Peter., Parker, E. L., Armengol, R., Brooke, L. B., Carper, K. R., Cronin, S. M.,...Kurtz, N.P. (1995). Reading Assessment: Teacher's' Choices in Classroom Assessment.
International Reading Association. Vol. 48, (7), 622–624.
Från: http://www.jstor.org.ezp.sub.su.se/stable/20201513
Alvesson, M. (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Arnesson, D. (2016). PISA i skolan - Hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig till
internationella kunskapsmätningar (Doktorsavhandling, Umeå Universitet: Institutionen för tillämpad
utbildningsvetenskap).
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Black, P., & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational
Assessment, Evaluation and Accountability, Vol.21 (1), 5–31. doi:10.1007/s11092-00890685
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in
Psychology. Vol. 3, (2), 77–101.
doi:10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Carlgren, I., Forsberg, E., & Lindberg, V. (2009) Perspektiv på den svenska skolans
kunskapsdiskussion. Stockholms universitets förlag.
Från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:371489/FULLTEXT01.pdf
Dahlgren, L. O., & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I: Fejes, A., & Thornberg, R., (Red.)
Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Dalén, M. (2015). Intervju som metod. (2., utök. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning. Fejes, A., & Thornberg, R. (red) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber
Fischbein, S. (red.) (2014). Ungdomar läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
31
Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen). Från: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:546887/FULLTEXT01.pdf
Gough, P. B. & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and
special education, vol.7, (6–10). doi=10.1.1.905.7606&rep=rep1&type=pdf
Green, K., Tønnesen, F., Tambs, K., Thoresen, M., & Bjertness, E. (2009). Dyslexia: Groupscreening among 15–16-Year-Olds in Oslo, Norway. Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 3 (53), 217 - 227. doi:10.1080/00313830902917246
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Herkner, B. (2011). Läsutveckling i årskurs 2–6 belyst genom standardiserade test och nationella
provet i svenska i årskurs 3 (Licentiatavhandling, Stockholms universitet: Specialpedagogiska
institutionen). Från:
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:410026/FULLTEXT01.pdf
Johansson, S. (2015). Validitet och lärares bedömningar. Pedagogisk forskning i Sverige, Vol. 20(1–
2), 33–53.
Järpsten, B. (2002). DLS för skolår 7–9 och år 1 i gymnasiet. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget AB.
Keenan, J. M., & Meenan, C. E. (2014). Test differences in diagnosing reading comprehension deficits. Journal of Learning Disabilities, Vol. 47(2), 125–135.
doi: 10.1177/0022219412439326
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Levlin, M. (2014). Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår.
(Doktorsavhandling, monografi. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.) Från: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:763839/FULLTEXT01.pdf
LÄSK-pärmen (2014). Tips om läs- och skrivsvårigheter. Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn, FDB.
Från: http://www.fdb.nu/wp-content/uploads/2015/07/L%C3%84SK-p%C3%A4rm1.pdf
Myrberg, M. & Lange, A-L., (red.) (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser
32
Specialpedagogiska institutionen och Lärarhögskolan i Stockholm. Från:
file:///C:/Users/Admin/Documents/uppsats%20vt17/litteratur%20att%20läsa/konsensusprojektet2006. pdf
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk
Forskning i Sverige, Vol. 10 (2), 124–138.
Perfetti, C.A., Landi, N. & Oakhill, J. (2005). The Acquisition of Reading Comprehension Skill. In M.J. Snowling & C. Hulme (Eds), The Science of Reading: A Handbook. (pp. 227–247) Oxford, UK: Blackwell Publishing Ltd.
Pehrsson, A. & Sahlström, E. (1999). Kartläggning av läsning och skrivning ur ett deltagarperspektiv:
analysverktyg för alla. (2. omarb. uppl.) Göteborg: Univ., Institutionen för specialpedagogik.
PISA (2015). 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik (nr 450) Stockholm: Wolters Kluwer.
Från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3725
Reichenberg, M. (2012). Texter, läsförståelse och läsundervisning i Norge och Sverige: En översikt.
Acta Didactica Norge, Vol. 6 (1), 1–24.
Sadler, D. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional
Science,18:119–144. doi:10.1007/BF00117714
SBU (2014) Dyslexi hos barn och ungdomar - tester och insatser: En systematisk litteraturöversikt. (nr 225). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Från:
http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/dyslexi-hos-barn-och-ungdomar---tester-och-insatser/
Shepard, L. A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29 (7), 4–14. Från: http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.3102/0013189X029007004
Sivertun, U. (2010). Stoppa utslagning av utsatta elevgrupper! I: Helldin, R., & Sahlin, B., (red.). Etik
i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800 Skollag, Hämtad 29 april, 2017, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K3
33
Sjunnesson, H. (2014). Bedömning av läsförståelse – och sen då? Pedagogers meningsskapande i en
kommunövergripande process (Licentiatavhandling, Lunds universitet: Lärarutbildningen Malmö
Högskola).
Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar: kvalitetsgranskningsrapport (2015:2217). Stockholm. Från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgransknin gar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra-anpassningar.pdf
Skolverket. (2010). Stödja och styra: om bedömning av yngre barn. Stockholm: Fritzes. Från:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/sok?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsk olbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2457.pdf%3Fk%3D2457
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Från:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubex t%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575
Skolverket. (2016). Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16. Stockholm: Skolverket. Från:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/prov-och-resultat?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2 Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3710.pdf%3Fk%3D3710
Snowling, M. J., Duff, F., Petrou, A., & Schiffeldrin, J. (2011). Identification of children at risk of dyslexia: the validity of teacher judgements using "Phonic Phases". Journal of Research in Reading,
Vol. 34, (2), 157–170. doi: 10.1111/j.1467-9817.2011.01492.x
Snowling, M.J. (2012). Early identification and interventions for dyslexia: a contemporary view.
Journal of Research in Special Education, Vol.13, (1), 1–14.
doi: 10.1111/j.1471-3802.2012.01262.x
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2013). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Från:
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las--och-skrivsvarigheterdyslexi/pedagogisk-utredning-av-las--och-skrivsvarigheterdyslexi---ett-stodmaterial/
34
Stanovich, K. (1986). Matthew Effects in Reading. Some Consequenses of Individual Differences in the Aquisition of Reading. Reading Reasearch Quarterly, Vol. 21(4), 360–407.
http://people.uncw.edu/kozloffm/mattheweffect.pdf
Stenlund, K. (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet: en longitudinell studie av
läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet:
Specialpedagogiska institutionen).
Stukát, S. (1993). Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Svenska dyslexiföreningen (2013). Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Stockholm. Från:
https://static1.squarespace.com/static/571639e41bbee0fbd85c9f51/t/57cecf7a9f7456813a381939/1473 171327278/Utredningsmodellen-20141.pdf
Tengberg, M. (2014). Att pröva elevers läsförmåga i årskurs nio. En analys av uppgiftskonstruktioner i det nationella provet i svenska, delprov A Att läsa och förstå. Utbildning & Demokrati, Vol. 23 (2), 109–132.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad studie med
utgångspunkt i skolpraktiken (Doktorsavhandling, Stockholms Universitet: Specialpedagogiska
institutionen).
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie. Från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från:
https://publikationer.vr.se/produkt/kunskapsoversikt-om-las-och-skrivundervisning-for-yngre-elever/
Wedin, Å. (2010). Bedöma eller döma? Språkbedömning och lästest i grundskolans tidigare år.
Pedagogisk forskning i Sverige, Vol. 15 (2), 102–114. Från:
https://www. http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/8108
Westlund, B. (2010). Bedömning av och för läsförståelse. I: Lundahl, C. & Folke-Fichtelius, M. (red.) (2016). Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik. (2., [utök.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och
35
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
36