Det vore intressant att göra en interventionsstudie med en grupp på cirka tio deltagare som är nydebuterade med diabetes typ 2. Där skulle de få träffas och dela erfarenheter med varandra samt få information och utbildning kring diabetes typ 2. Genom att ha cirka fem mötestillfällen för gruppen där de får träffa en diabetesläkare, diabetessköterska, fotvårdsspecialist, tandläkare och en dietist kunde de få relevant information som rör deras sjukdom och få stort utrymme att ställa frågor samt diskutera frågor med varandra i gruppen. Det skulle vidare vara intressant att se om utfallet på en sådan interventionsstudie bidrog till minskad oro, rädsla, frustration och förnekelse kring sjukdomen i jämförelse med de patienter som inte deltar gruppen.
11 Referenser
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Burcusa, S. L., & Iacono, W. G. (2007). Risk for recurrence in depression. Clinical Psychological Review, 27, 959-985.
Chang H. K., Grandinetti A., Haynes S. N., & Kaholokula J. K. (2006). Ethnic differences in the relationship between depressive symptoms and health-related quality of life in people with type 2 diabetes. Etnicity and Health 2006, 11, 59-80.
Chang H. K., Grandinetti A., Haynes S. N., & Kaholokula J. K. (2003). Biological, psychosocial and sociodemographic variables associated with depressive symptoms in persons with type 2 diabetes. J Behav Med 2003, 26(5), 435-458.
Cullberg, J. (2006) Kris och utveckling. Stockholm: Natur och kultur
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henriksson (Red), Vetenskaplig teori och metod (s. 163-176). Lund: Studentlitteratur.
Delahanty, L. M., Grant, R. W., Wittenberg, E., Bosch, J. L., Wexler, D. J., Cagliero, E., & Meigs, J. B. (2007). Association of diabetes-related emotional distress with diabetes treatment in primary care patients with Type 2 diabetes. Diabetic Medicine, 24(1), 48- 54.
Distriktssköterskeföreningen i Sverige (2008). Kompetensbeskrivning: legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska [Broschyr]. Hämtad 2016-02-08 från http://www.distriktsskoterska.se/
Eide, T., & Eide, H. (2006). Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Eriksson, K. (1994). Theories of caring as health. I D.A. Gaut & A. Boykin. (Red.), Caring as healing: reneval through hope (s.3-20) New York: National League for Nursing Press.
Goldney R. D., Fisher L. J., Phillips P. J., & Wilson D. H. (2004). Diabetes, Depression, and Quality of Life. Diabetes Care, 27, 1066-1070.
Granbom A-K. (1998). Att motivera till hälsa: en teoretisk och praktisk framställning om motivationens roll för förändring. Lund: Studentlitteratur.
Ha M., Hu J., Petrini M. A., & McCoy T. P. (2014). The Effects of an Educational Self-Efficacy Intervention on Osteoporosis Prevention and Diabetes SelfManagement Among Adults With Type 2 Diabetes Mellitus. Biological Research for Nursing, 16 (4), 357-367.
Henricson M. (Red.). (2012). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 1:4.). Lund: Studentlitteratur.
Holm Ivarsson B. (2010). MI- motiverande samtal- praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Stockholm: Gothia förlag.
Holmström I. M., & Rosenqvist U. (2005). Misunderstandings about illness and treatment among patients with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 49(2), 146-154.
Hörnsten Å., Lundman B., Selstam E. K., & Sandstrom H. (2005). Patient satisfaction with diabetes care. Journal of Advanced Nursing, 51(6), 609-617.
Hörnsten Å., Sandström H., & Lundman B. (2004). Personal understandings of illness among people with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 47(2), 174-182.
International Diabetes Federation (IDF) (2015). Signs and symptoms of diabetes. Hämtad: 2016-02-08, från http://www.idf.org/signs-and-symptoms-diabetes
Johansson K., Almerud Österberg S., Leksell J., & Berglund M. (2015). Manoeuvring between anxiety and control: Patients’experience of learning to live with diabetes: A lifeworld phenomenological study. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 10, 1-10.
Kristensson J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.
Kvale S., & Brinkmann S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a uppl.). (S. E. Torhell, övers.). Lund: Studentlitteratur.
Kutze A. J., Woolf S. H., Gilchrist V. J., Engel J. D., & LaVeist T. A. (2004). Patient reports of preventable problems and harms in primary health care. Ann Fam Med, 2004(2), 333-340.
Lawton J., Rankin D., Peel E., & Douglas M. (2009). Patients’ perceptions and experiences of transitions in diabetes care: a longitudinal qualitative study. Health Expectations, 12 (2), 138-148.
Lindh A., Lagging E., Jörgensen L., & Lohm L. (2011). Mer av dialog, delaktighet och ansvar önskas inom diabetesvården. Enkätundersökning bland diabetespatienter i Stockholm. Läkartidningen, 108(5), 203-206.
Lundman B., & Hällgren Graneheim U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nilsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s.187-201). (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lökk J. (2005). Svåra besked – om vikten av rätt information i rätt tid på rätt sätt. Läkartidningen, 102(36), 2494-2497.
Macdonald L., Stubbe M., Tester R., Vernall S., Dowell T., Dew K., Kenealy T., Sheridan N., Docherty B., Gray L., & Raphael D. (2013). Nurse-patient communication in primary care diabetes management: an exploratory study. BMC Nursing, 12, 20-30.
Malpass A., Andrews R., & Turner K.M. (2008). Patients with type 2 diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study. Patient Education and Counseling, 74, 258-263.
Maslow A. H. (1970). A theory of human motivation. New York: Harper & Row. (Original work published 1954).
McCulloch P. (2004). The patient experience of receiving bad news from health professionals. Prof Nurse, (19), 276-280.
Mulder H. (2012). Diabetes mellitus – ett metabolt perspektiv. Studentlitteratur: Lund.
Nationella diabetesregistret (2016). Forskning. Hämtad 2016-02-02, från
https://www.ndr.nu/#/forskning/109
Polit D. F., & Beck C. T. (2012). Generating and assessing evidence for nursing in practice (9:e uppl.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Rosenbaum M. E., Ferguson K. J., & Lobas J. G. (2004). Teaching medical students and residents skills for delivering for delivering news: a review of strategies. Acad Med, (79), 107-117.
Sandman L., & Kjellström S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
SBU (2010). Mat vid diabetes. Hämtad 2016-02-09, från:
http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/mat-vid-diabetes/
SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. ÅRL 2014. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2016-05-10 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2016-02-08 från, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20030460.htm
Socialstyrelsen (2014). Nationella riktlinjer för diabetesvård: Stöd för styrning och
ledning. Preliminär version. Hämtad: 2016-02-09 från:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-6-19
Storstockholms diabetesförening (2015). Krisreaktion efter diagnos. Hämtad 2016-04-08, från http://ssdf.nu/om-diabetes/introduktion/krisreaktion-efter-diagnos
Svenningsson I., Gedda B., & Marklund B. (2010). Experiences of the encounter with the diabetes team-A comparison between obese and normal-weight type 2 diabetic patients. Patient Education and Counseling, 28(1), 58-62.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2016-04-27, från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Watson J. (1988). Nursing: Human science and human care: A theory of nursing. (2a uppl.) New York: National League for Nursing.
Watson J. (2002). Intentionality and caring – healing consciousness: a practice of transpersonal nursing. Holistic Nursing Practice, 16(4), 12-19.
World health organization (2016). Diabetes programme. Hämtad 2016-02-06, från
http://www.who.int/diabetes/en/
Wright L., Watson W., & Bell J. (2002). Familjefokuserad omvårdnad – föreställningar i samband med ohälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur AB.