Jag vill avsluta min uppsats med några uppslag för vidare forskning. Undersökningen av konstruktionen av äldre kvinnors moderskap skulle kunna utvecklas genom en intervjustudie med äldre mödrar. I denna undersökning skulle det finnas en möjlighet att gå djupare in på kopplingen av moderskap, kropp och åldrande för att bland annat ringa in hur pass explicit sociobiologiska argument om den ”biologiska klockan” eller ”tickande äggstockar” uttrycks. I en sådan intervjustudie eller genom att studera fler tidskrifter skulle dessutom de samhälleliga föreställningarna om äldre kvinnors moderskap respektive moderskap i allmänhet kunna undersökas där fokus vänds från barnet mot yrkeslivet, det vill säga där moderskap och barnomvårdnad beskrivs som positivt för yrkeslivet. Dessutom borde en förnyad undersökning av tidskrifterna kunna inriktas på om genussystemet reproduceras i
framställningen av kvinnor som mödrar genom att fokusera mannens roll och delaktighet i barnuppfostran och familjeliv.
Ett vidare uppslag är en undersökning som fokuserar konstruktionen av äldre heterosexuella kvinnors sexualitet i förhållande till partnerns ålder. Flera gånger stötte jag på beteckningen ”toyboy” i tidskriften mama när det gällde äldre kvinnors yngre manliga partner. Vilka föreställningar om äldre kvinnors sexualitet döljer sig bakom denna benämning?
Referenslista Litteratur
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994) Tolkning och reflektion – Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur
Berg Slagnes, Jorun m.fl. (1974) Myten om den goda modern. Stockholm: Aldus
Berg Slagnes, Jorun (1974) ”Att vara mor”, s.9-35 i Berg Slagnes, Jorun m.fl. (1974) Myten om den goda modern. Stockholm: Aldus
Boyatzis, Richard E. (1998) Transforming Qualitative Information – Thematic Analysis and Code Development. Thousand Oaks, California: Sage
Brante, Thomas m fl (red) (2001) Sociologiskt lexikon. Stockholm: Natur och kultur Bäck-Wiklund, Margareta & Bergsten, Birgitta (1997) Det moderna föräldraskapet – en studie av familj och kön i förändring. Stockholm: Natur och kultur
de los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005) Intersektionalitet - kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber
Elvin-Nowak, Ylva (1999) Accompanied by guilt – Modern motherhood the Swedish way. Stockholm: Stockholms universitet, psykologiska institutionen
Haavind, Hanne (1974) ”Myten om den goda modern”, s.36-101 i Berg Slagnes, Jorun m.fl. (1974) Myten om den goda modern. Stockholm: Aldus
Hirdman, Anja (2004) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Stockholm: Atlas
Hirdman, Yvonne (1988) ”Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, s. 49-63 i Kvinnovetenskaplig tidskrift 3/1988, årgång 8. Stockholm: Föreningen
kvinnovetenskaplig tidskrift
Hirdman, Yvonne (2003) Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber. 2:a upplagan
Holm, Ulla M. (1993) Modrande och praxis – en feministfilosofisk undersökning. Göteborg: Daidalos
Johannisson, Karin (1994) Den mörka kontinenten – kvinnan, medicinen och fin-de-siècle. Stockholm: Norstedts
Mirlas, Caroline (2003) ”Att konsumera kvinnlighet – representation och identifikation i damernas värld”. Magisteruppsats i programmet Kultur, samhälle, mediegestaltning. Norrköping: Linköping universitet, Campus Norrköping
Orrenius, Ann Mari (1989) ”Att bli mamma efter 40”. Examensarbete i psykologi. Stockholm: Stockholms universitet, psykologiska institutionen
Elektroniskt material
Asker, Anna (2004a) ”Populärt skaffa barn efter 40” [www]. Hämtat från
<http://www.svd.se/dynamiskt/idag/did_8232946.asp>. Publicerat 4 oktober 2004, kl 09:34. Hämtat 2007-05-12, kl 14:48
Asker, Anna (2004b) ”Så här stora är riskerna att föda efter 40” [www]. Hämtat från
<http://www.svd.se/dynamiskt/idag/did_8275576.asp>. Publicerat 12 oktober 2004, kl 05:30. Hämtat 2007-05-12, kl 14:48
Bonnier tidskrifter, Gravid (2007) Om tidningen [www]. Hämtat från
<http://www.bonniertidskrifter.se/tidningar/gravid/>. Hämtat 2007-04-17, kl 15:12 Bonnier tidskrifter, Gravid (2007) Om läsaren [www]. Hämtat från
<http://www.bonniertidskrifter.se/tidningar/gravid/om_lasaren/>. Hämtat 2007-04-17, kl 14:50
Braw, Elisabeth (2002) ”Tro inte att du kan lura den biologiska klockan” [www]. Hämtat från <http://www.svd.se/dynamiskt/idag/did_2700795.asp>. Publicerat 2002-09-17, kl 05:00. Hämtat 2007-05-12, kl 14:49
Dagens media (2006) ”Damtidningarna ökar - data/it fortsätter tappa” [www]. Hämtat från <http://www.dagensmedia.se/mallar/dagensmedia_mall.asp?version=67066>. Publicerat 2006-02-24. Hämtat 2007-04-17, kl 14:56
Folcker, Annika (2007a) ”Stockholmarna skjuter upp barnafödandet” [www]. Hämtat från <http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=653059>. Publicerat 2007-05-23, kl 6:39. Hämtat 2007-05-24, kl 11:21
Folcker, Annika (2007b) ”Större risk föda barn efter 40” [www]. Hämtat från
<http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=653411>. Publicerat 2007-05-23, kl 23:24. Hämtat 2007-05-24, kl 11:19
Hansson, Anita (1999) ”Malou von Sivers var 43 när hon fick dottern Julia” [www]. Hämtat från <http://www.aftonbladet.se/nyheter/9911/20/blair.html>. Publicerat 1999-11-20. Hämtat 2007-05-12, kl 14:51
Löfgren, Lena (2007) ”Jag födde tre barn efter 40” [www]. Hämtat från
<http://www.icakuriren.se/ArticlePages/200701/09/20070109145917_Icak311/200701091459 17_Icak311.dbp.asp>. Publicerat 2007-01-09. Hämtat 2007-05-12, kl 14:50
Mama (2007) Om mama [www]. Hämtat från <http://www.mama.nu/om_mama/>. Hämtat 2007-04-13, kl 10:47
Melin, Ann (2007) Re: fråga om tidskriften Gravid pga uppsatsskrivning <ann.melin@vf.bonnier.se> [e-post]. Email från Ann Melin, 2007-04-16
Ramnevall, Alexandra (2004) ”Ökad risk att barnet dör när mamman är över 40” [www]. Hämtat från <http://www.aftonbladet.se/vss/foraldrar/story/0,2789,544317,00.html>. Publicerat 2004-10-08. Hämtat 2007-05-12, kl 14:50
Sjögren, Julia (2007) Sv: fråga om mama pga uppsatsskrivning <julia@mama.bonnier.se> [e-post]. Email från Julia Sjögren, 2007-04-16
Källmaterial (tillgängligt på Kungliga biblioteket)
Gravid 1/2005, februari – april, årgång 5. Stockholm: Vi föräldrar, Bonnier tidskrifter Gravid 2/2005, april – juni, årgång 5. Stockholm: Vi föräldrar, Bonnier tidskrifter Gravid 4/2005, augusti – oktober, årgång 5. Stockholm: Vi föräldrar, Bonnier tidskrifter Gravid 5/2005, oktober – december, årgång 5. Stockholm: Vi föräldrar, Bonnier tidskrifter Gravid 6/2005, december – februari, årgång 5. Stockholm: Vi föräldrar, Bonnier tidskrifter mama 1/2005, januari, årgång 3. Stockholm: Bonnier Zoo Förlag
mama 2/2005, februari, årgång 3. Stockholm: Bonnier Zoo Förlag mama 3/2005, mars, årgång 3. Stockholm: Bonnier Zoo Förlag mama 4/2005, april, årgång 3. Stockholm: Bonnier Zoo Förlag
gravid & baby, bilaga till mama 4/2005, april, årgång 3. Stockholm: Bonnier Zoo Förlag mama 5/2005, maj, årgång 3. Stockholm: Bonnier Zoo Förlag
mama 6/2005, juni, årgång 3. Stockholm: Bonnier Zoo Förlag mama 7/2005, juli, årgång 3. Stockholm: Bonnier Zoo Förlag mama 8/2005, augusti, årgång 3. Stockholm: Bonnier Zoo Förlag mama 9/2005, september, årgång 3. Stockholm: Bonnier Zoo Förlag mama 10/2005, oktober, årgång 3. Stockholm: Bonnier Zoo Förlag mama 11/2005, november, årgång 3. Stockholm: Bonnier Zoo Förlag mama 12/2005, december, årgång 3. Stockholm: Bonnier Zoo Förlag
Bilaga 1
Kodbok
Biologin som ödet
Kroppen och åldrande
Definition: Personen eller texten uttalar sig om kroppen i samband med åldrandet. Indikatorer: Personens eller textens utsagor behandlar kroppens biologi i samband med kvinnans åldrande, ökande risker för missfall, fostermissbildningar och minskande fertilitet tas upp. Kroppens förändring i samband med graviditet, födsel, amning och ålder tas upp. Implicita och explicita utsagor om moderskap och åldrande i samband med kroppen ingår också.
Exempel: artiklar om fostervattenprov/moderkaksprov, nupp (nackuppklarning), Downs syndrom, IVF (in vitro fertilization) i samband med äldre heterosexuella mödrar som hade svårt att få barn (Brooke Shields), utsagor om ”tickande äggstockar”, att kroppens förändring beskrivs som inte så hemskt då det ändå ”var dags” på grund av åldern, att kroppen måste hämta sig mellan graviditeterna,
Moderskap som möjlighet
Karriär och barn
Definition: Personen eller texten uttalar sig om yrkesliv och barn respektive mödrar i karriären figurerar i artiklar.
Indikatorer: Uttryck används som visar hur yrkeslivet och barnomvårdnad går att förena. Detta kan uttryckas som svårighet, möjlighet och/eller tillgång med eller utan hänvisning till ålder respektive åldrande. Mödrar i karriären figurerar i artiklar med koppling till temat karriär och barn eller i artiklar med andra teman.
Exempel: barn kan ge karriären en skjuts, barnuppfostran gör mödrar smartare, kvinnliga stjärnkockar figurerar i artiklar om mat, artiklar om toppchefer som är mödrar, svårt att bara vara hemma med barn, bättre mor om jag jobbar, förväntningar på jobbet att modern ska jobba hela tiden och inte vara hemma med barnet eller omvänt att modern förväntas vilja vara hemma och lycklig, ingen anledning att inte ha både barn och karriär,
Den goda modern
Definition: Personen eller texten uttalar sig om sitt och/eller andras moderskap på ett sätt som kan kopplas till de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen om den ”goda modern” och till Elvin-Nowaks resultat gällande förväntningarna på mödrar.
Indikatorer: Uttryck används som visar att modern vill vara nära barnet, tillgänglig för barnet, att en känsla av saknad infinner sig om modern inte är nära barnet. Personen eller texten uttrycker en önskan om barn, eller fler barn, en önskan och/eller vilja att skydda barnet eller en känsla av oro för barnet alternativt en önskan att ge det omsorg/omvårdnad. Personen eller texten kan även nämna myten om den goda modern. Personens eller textens uttalande kan kopplas till Elvin-Nowaks resultat gällande förväntningarna på mödrar.
Exempel: Heather Locklear som känner saknad då hon inte kan ta med sig barnet till inspelningarna, kändisar uttalar önskan om fler barn respektive tillskrivs en önskan om det, ”som mamma är det fulaste man kan säga att man inte vill vara med sin familj”, ”att vara mamma är det jag gör bäst”, uttalande om att myten om den barnfokuserade modern är stark, ”löjligt förälskad i sin dotter”, ”inte den som föder dig utan den som älskar dig som formar dig som person”, bättre mor om jag jobbar, förväntningar på jobbet att modern ska jobba hela tiden och inte vara hemma med barnet eller omvänt att modern förväntas vilja vara hemma och lycklig
Skuld
Definition: Personen eller texten uttalar sig om skuldkänslor eller dåligt samvete i samband med moderskapet.
Indikatorer: Personens eller textens uttrycker skuldkänslor eller dåligt samvete i samband med moderskapet. Personens eller textens uttalande görs på ett sätt som kan kopplas till Elvin-Nowaks resultat gällande situationer som utlöser skuldkänslor. Personen eller texten uttrycker skuldkänslor i samband med ett misslyckande av att leva upp till de krav som ställs på en god mor.
Exempel: dålig mor, känner sig otillräcklig, stress som upplevs som negativt, oro för andras åsikter om ens moderskap, skuldkänslor utlöst av problem med amningen eller misslyckad anknytning till barnet (Brooke Shields), att det känns jobbigt när dottern frågar om inte moderna kan hämta från dagis eftersom de flesta andra mödrarna jobbar deltid och hämtar barnen
Annat
Regnbågsfamiljer
Definition: Personen eller texten uttalar sig om lesbiska äldre mödrar respektive personen är en lesbisk äldre moder.
Indikatorer: se definition
Exempel: bildreportage där ett lesbiskt par figurerar, längre reportage som handlar om lesbiska föräldrar, Louise Bojje af Gennäs uttalar sig om homosexualitet och föräldraskap
Annan etnicitet än vit västerländsk
Definition: Personen som uttalar sig har en annan etnicitet än västerländsk eller texten handlar om personer med en annan etnicitet än den västerländska.
Indikatorer: se definition
Exempel: artikel om mödravård i Indien där ålder för fostervattenprov nämns