I förhållande till vår studie som genomfördes finner vi många intressanta områden som bör studeras vidare i nästa forskningsarbete. I vår studie har undersökningen baserats på hur matematiklärare väljer att använda just läroböcker, digitala läromedel eller en kombination av de två metoderna i sin undervisning. Att studera möjligheter som digitala verktyg erbjuder på ett meningsfullt sätt som kan användas för att berika undervisningen, om digitala verktyg leder till djupare inlärning är intressant att ta reda på. Ett ytterligare förslag som är intressant till vidare forskning är att utföra en undersökning utifrån elevernas perspektiv och att ta reda på elevernas syn på användningen av digitala läromedel jämfört med läroböcker samt vilka metoder eleverna föredrar i klassrummet för att öka deras motivation i sitt lärande.
Referenser
Brandell, G & Pettersson, A (2011). Matematikundervisning,Vetenskapliga perspektiv. Stockholms universitets förlag.
Bregseth, L; Granath, Ch & Sköld, J (2020). Digital kompetens och källkritik i praktiken.
Stockholm. Sanoma Utbildning.
Bronäs, A & Runebou, N (2016). Ämnesdidaktik. Malmö:Studentlitteratur
Bruun, Sara. (2015). Digitala arbetssätt i klassrummet. Att våga ta språnget, Stockholm. Gothia Fortbildning AB.
Cobb, P., & Yackel, E. (1996b). Sociomathematical Norms, Argumentation, and Autonomy in Mathematics. Journal for Research in Mathematics Education, Vol. 27, No. 4, pp. 458-477. Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. Lund. Studentlitteratur. Hämtad från: http://www.kursplaneringen.se/files/Denscombe_Urval_och_Survey.pdf
Diaz, P. (2012). Webben i undervisningen.Digitala verktyg och sociala medier för Lärande. Lund. Studentlitteratur.
Diaz, P. (2019). Digitala verktyg för språkutvecklande undervisning. Lund. Studentlitteratur AB. Ejlertsson, G .(2014) . Enkäten i praktiken. Lund. studentlitteratur AB.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun. Tekniker och genomförande. Malmö.Studentlitteratur. Hershkowitz, R & Schwarz, B. (1999). The emergent perspective in rich learning environments: Some roles of tools and activities in the construction of sociomathematical norms. Educational Studies in Mathematics, 39(1-3), 149-166.
Holmlund, Anna. (2014). Lärobokens betydelse vid lektionsplanering. En intervjustudie med åtta finska och åtta svenska matematiklärare. Nämnaren, 2014(1), 37-41. Hämtad från:
https://www.researchgate.net/profile/Anna_Holmlund/publication/337415497_Larobokens_betydelse _vid_lektionsplanering/links/5dd6693c299bf11ec8676a08/Laerobokens-betydelse-vid-lektionsplaneri ng.pdf
Häggblom, L. (2005). Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik? Nämnaren, 2005(2), 8-9. Hämtad från: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0809_05_2.pdf
Johansson, M. (2006). Teaching Mathematics with Textbooks – A Classroom and Curricular
Perspective. (Doktorsavhandling, Luleå Universitet, Luleå, 1402-1544). Hämtad från:
http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:998959/FULLTEXT01.pdf
Justesen, L & Mik-Meyer, N. (2013). Kvalitativa Metoder. Lund. studentlitteratur AB.
Jäder, J. (2015). Elevers möjligheter till lärande av matematiska resonemang. (Licentiatuppsats, Linköpings Universitet, Norrköping). Hämtad från:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:813138/FULLTEXT01.pdf
Kroksmark, Tomas (red), 2013. Den trådlösa pedagogiken. – En - till- en i skolan på vetenskaplig
grund, Studentlitteratur
Kylén, J. (2004). Att få svar. Stockholm. Bonniers AB.
Lantz-Andersson, Annika & Säljö, Roger (red.), 2014. Lärare i den uppkopplade skolan, Gleerups. Phillips, D., & Soltis, J. F. (2017). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur
Prensky, M. (2001). “Digital Natives, Digital Immigrants”. In On the Horizon. October 2001, 9 (5). Lincoln: NCB University Press. Hämtad från:
https://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20-%20Digital%20Natives,%20Digital%20Immigra nts%20-%20Part1.pdf
Riksdagens forskningsöversikt, 2015. Digitaliseringen i skolan - dess påverkan på kvalitet,
likvärdighet och resultat i utbildningen, rapport 2015/16:RFR18. Hämtad
från:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/rapport-fran-riksdagen/digitaliseringen-i- skolan---dess-paverkan-pa_H30WRFR18
Skolinspektionen (2020). Matematikundervisningen i årskurserna 4-6. dnr. 400-2018:10258. Hämtad från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporterstat/granskningsrapporter/tkg/2020/ matematik/matematikundervisningen-4-6.pdf
Skolverket (2000). Barns samlärande- en forskningsöversikt. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653f89/1553957217892/pdf778.pdf Skolverket (2000). Att samla in och bearbeta data. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653c62/1553957025311/pdf717.pdf Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen: grundskollärares val, användning och
bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). Digitaliseringen i skolan – möjligheter och utmaningar. Hämtad från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3971
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtad från:https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/lar oplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcomp ulsorycw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f
Skolverket (2020). Så väljer och värderar du digitala lärresurser. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sa-valjer-och-va rderar-du-digitala-larresurser
Steinberg, J(2013). Lyckas med digitala verktyg i skolan. Stockholm:Gothia Fortbildning AB.
Tallvid, M. (2010). En-till-En. Falkenbergs väg till framtiden? En utvärdering av projektet En-till-En
i två grundskolor i Falkenbergs kommun. Göteborgs Universitet, Falkenberg: Barn- och
utbildningsförvaltningen. Hämtad från:
https://iktockero.files.wordpress.com/2015/03/en-till-enfalkenbergsvc3a4gtillframtiden3f.pdf Utterberg, M; Tallvid, M; Lundin, J & Lindström, B. (2019). Challenges in Mathematics Teachers’
Introduction to a Digital Textbook: Analyzing Contradictions. Göteborgs Universitet. Jl. of
Computers in Mathematics and Science Teaching (2019) 38(4), 337-359
Bilaga
Bilaga 1. Informationsbrev
Information om studie av lärares syn på digitala läromedel och läroböcker i matematikundervisningen
Hej,
Vi är två studenter som går Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) - ämneslärare åk 7-9 vid Högskolan i Halmstad. Vi skriver just nu vårt examensarbete och söker yrkesverksamma lärare som kan ställa upp och svara på vår studies enkät. Du som matematiklärare tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Syftet med studien är att analysera hur matematiklärare ser på användningen av digitala läromedel och läroböcker. Lärares val av olika arbetssätt i undervisning samt deras syn på digitala läromedel och läroböcker avseende elevernas möjligheter att utveckla olika matematiska förmågor och även dess betydelse för planering i undervisningen undersöks i arbetet.
Frågeställningar
1. Hur ser matematiklärare på digitala läromedel jämfört med läroboken i ämnet matematik avseende elevernas möjligheter att utveckla olika matematiska förmågor?
2. Vad finns det för fördelar och nackdelar med digitala läromedel jämfört med läroboken i matematik enligt lärarna?
3. Vilka urvalskriterier tillämpas vid val av läromedel i ämnet matematik?
Urval
För att få en viss variation på arbetssätt samt synsätt har vi gjort ett urval genom att tillfråga matematiklärare som vi har varit i kontakt med tidigare genom våra VFU:er i olika skolor och genom en grupp på Facebook.
Genomförande
Metoden som vi kommer att använda är i form av enkätintervjuer och intervjuer. Materialet som vi har samlat in genom enkätintervjun kommer att transkriberas och endast användas av oss för att presenteras i vårt examensarbete på Högskolan i Halmstad. Materialet kommer att avidentifieras både vad gäller person och skola och behandlas konfidentiellt. Det är helt frivilligt att delta och du kan närsomhelst avbryta utan anledning och förklaring.
Genom vår studie ges möjligheter att dela med sig av och ta del av tillförlitliga erfarenheter, därför är din medverkan betydelsefull för oss.
Vi är oerhört tacksamma för er medverkan.
Vid eventuella frågor eller funderingar kontakta:
Mouna Rizik Nattika Lilja
e-post: mouriz19@student.hh.se e-post: natkar14@student.hh.se
Tel: Tel:
Bilaga 2. Enkät
En enkätstudie om lärares syn på digitala läromedel samt läroböcker i matematikundervisningen
1. Arbetslivserfarenhet som lärare ● 1-5 år
● 5-10 år ● Mer än 10 år
2. Var har du huvuddelen av din tjänstgöring på grundskola? ● Årskurs 4-6
● Årskurs 7-9
3. Vilket lärarmaterial använder du i din matematikundervisning?
● Digitala läromedel (ett pedagogiskt material med koppling till lärokurs- och kursplaner)
● Läroboken
● Kombination mellan digitala läromedel och läroböcker
4. Vad är de avgörande faktorerna (urvalskriterierna) för dig att välja just det läromedlet eller den läroboken i din undervisning?
5. Vilka fördelar upplever du med användningen av det digitala läromedlet eller läroboken i din undervisning?
6. Vilka nackdelar upplever du med användningen av det digitala läromedlet eller den läroboken i din undervisning?
7. På vilket sätt anser du att eleverna ges möjlighet att utveckla olika matematiska förmågor med hjälp av läroboken eller digitala läromedel du använde i undervisningen?
8. På vilket sätt kan du utveckla din undervisning med hjälp av det digitala läromedlet eller den läroboken du använde i din undervisning?
9. Vad har digitala läromedel / läroboken för betydelse när du planerar din undervisning? Tack för din medverkan!
Mouna Rizik och Nattika Lilja, KPU studenter i ämneslärare åk 7-9 vid Högskolan i Halmstad
Bilaga 3. Intervjuguide
1. Arbetslivserfarenhet som lärare
● 1-5 år ● 5-10 år ● Mer än 10 år
2. Var har du huvuddelen av din tjänstgöring på grundskola?
● Årskurs 4-6 ● Årskurs 7-9
3. Vilket lärarmaterial använder du i din matematikundervisning?
● Digitala läromedel (ett pedagogiskt material med koppling till lärokurs-
och kursplaner)
● Läroboken
● Kombination mellan digitala läromedel och läroböcker
4. Vilka fördelar upplever du med användningen av det digitala läromedlet eller den läroboken i din undervisning?
5. Vilka nackdelar upplever du med användningen av det digitala läromedlet eller den läroboken i din undervisning?
6. Om du har möjlighet att välja / bestämma själv när det gäller arbetssätt eller läromedel i matematik undervisning vilken metod och vilka läromedel ska du använda?
7. På vilket sätt anser du att eleverna ges möjlighet att utveckla olika matematiska förmågor med hjälp av läroboken eller digitala läromedel du använde i undervisningen?
8. Vad har digitala läromedel / läroboken för betydelse när du planerar din undervisning? ● Hur lägger du upp undervisningen med läromedel/ digitala läromedel du använder? ● Använder du målet i kursplanen när du planerar? [Hur?]
● Vilken hänsyn tar du till de matematiska förmågorna när det gäller planering? [Hur?]
9. Vilket arbetssätt upplever du att dina elever föredrar? ● Hur syns det i undervisningen?
● Arbetar alla elever med samma uppgifter eller individanpassade uppgifter i en lektion?
● Vad utgår du ifrån när du väljer uppgifter till eleverna? ● Får de välja material/verktyg själva?
10. Avrundning
● Har du något du vill tillägga innan vi avslutar intervjun?
För att vi skulle få tydligare svar på frågorna har vi använt ytterligare följdfrågor såsom:
● Varför?, Hur menar du?, Motivera. Tack för din medverkan!
Mouna Rizik och Nattika Lilja, KPU studenter i ämneslärare åk 7-9 vid Högskolan i Halmstad
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Mouna Rizik Nattika Lilja