Förslag på vidare forskning

Utifrån resultaten i denna studie framträder ett antal forskningsfrågor. Ett sätt att arbeta vidare är att göra samma studie på flera skolor och på så vis få ta del av fler lärares syn på motivation i samband med matematik. Detta sätt skulle om möjligt också göra studien mer generell. En annan forskningsfråga som väckts är att göra samma studie på både lärare och elever för att se ur bådas perspektiv och huruvida uppfattningarna skiljer sig åt. Man skulle också kunna göra undersökningar på fler arbetslag och göra jämförelser mellan dessa och försöka få fram hur respektive arbetslag ser på och arbetar med motivation, undersöka vilka likheter och skillnader det finns samt att studera om det finns någon särskild arbetsmetod som skapar bättre motivation hos eleverna. Man kan också tänka sig att välja ut delar av

32 | S i d a studien, till exempel inre motivation och göra en djupare studie kring de samband som kan tänkas finnas mellan elevernas inre motivation och deras prestationer i matematik.

33 | S i d a

Referenser

Primärkällor

Ahrne, G., Roman, C. & Franzén, M. (2000). Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 50-tal till 90-tal. (2., omarb. uppl.) Göteborg: Korpen.

Aspelin, J. (1999). Klassrummets mikrovärld. Diss. Lund: Universitetet Eslöv.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund:

Studentlitteratur

Bentley, P-O. (2004). Vem ska undervisa i matematik? Nämnaren. Nr 2. ss. 4–5.

Berggren, P & Lindroth, M. (2004). Positiv Matematik: lustfyllt lärande för alla. Solna:

Ekelund.

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2002). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Björkman, K & Reistad, H (red). (2010). Lust för matte: matematikutveckling i praktiken.

Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Bolstad, A. (2011). Handbok i lärande: hur du lär ut för att andra ska lära in. (2., [oförändrade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bourdieu, P. (1992). Kultur och kritik: anföranden. Göteborg: Daidalos.

Bourdieu, P. (1993). Kultursociologiska texter. (4. uppl.) Stockholm: B. Östlings bokförl.

Symposion.

Bourdieu, P. (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos.

Bourdieu, P. & Passeron, J. (2008). Reproduktionen: bidrag till en teori om utbildningssystemet. Lund: Arkiv

Brembeck, H. (1992). Efter Spock: uppfostringsmönster idag. Diss. Göteborg: Univ..

Göteborg.

Broady, D. (1991). Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. (2., korr. uppl.) Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning).

Broady, D. (red.) (2000). Skolan under 1990-talet: sociala förutsättningar och

utbildningsstrategier. Välfärd och skola / [Donald Broady ... ; Jan-Eric Gustafsson ...]. (s.

5-133).

Davidsson, L. & Flato, D.W. (2010). Motivera mera: möjligheternas pedagogik: [övningar för att stärka motivation, självkänsla och framtidstro hos högstadie- och

gymnasieungdomar]. (1. uppl.) Malmö: Epago.

Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (1999). Förskolebarn i matematikens värld. (1.

uppl.) Stockholm: Liber.

Engström, A. (1997). Reflektivt tänkande i matematik: om elevers konstruktioner av bråk.

Diss. Lunds Universitet.

Engström, L. (2006). Möjligheter till lärande i matematik: lärares problemformuleringar och dynamisk programvara. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

Gilje, N & Grimen, H. (2003). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos.

Glasser, W. (1996). Motivation i klassrummet. Jönköping: Brain Books.

Granbom, A. (1998). Att motivera till hälsa: en teoretisk och praktisk framställning om motivationens roll för förändring. Lund: Studentlitteratur.

Hartman, S.G. (2005). Det pedagogiska kulturarvet: traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Stockholm: Natur och kultur.

34 | S i d a Hilding, L-O (2000). Det börjar hemma – om föräldrastöd och högre utbildning. I SOU

2000:47. Utredningen om social och etnisk mångfald i högskolan. Mångfald i högskolan: reflektioner och förslag om social och etnisk mångfald i högskolan:

slutbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Hugo, M. (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan: en studie om elevers och lärares

erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Diss. Jönköping:

Högskolan i Jönköping.

Holmström, O. (2000). Tre utbildningsberättelser. Arbetarklass- och invandrarstudenters väg till och upplevelse av Universitetet. I SOU 2000:47. Utredningen om social och etnisk mångfald i högskolan. Mångfald i högskolan: reflektioner och förslag om social och etnisk mångfald i högskolan: slutbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga

publikationer.

Imsen, G. (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. (4., rev. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm:

Myndigheten för skolutveckling.

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning. (4. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.

Klingberg, K & Leach, S. (2011). Motivation för lärande i matematik i grundskolan. Några elever i årskurs 2, 5 och 9 om lärande i samspel. Högskolan i Gävle

Kullberg, B. (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande: ett teoribygge. Lund:

Studentlitteratur.

Lendahls, B. & Runesson, U. (red.) (1996). Vägar till lärares lärande. Lund: Studentlitteratur.

Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik?: en longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Diss. Göteborgs universitet.

Löfgren, H. & Löfqvist, G. (1990). Relationships between pupils' sociocultural background, instruction in school and writing achievement. Malmö: Dep. of Educational and Psychol. Research, Malmö School of Education.

Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman: hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.

Malmer, G. (1992). Matematik - ett glädjeämne: synpunkter på matematikundervisningen:

sju föredrag vid matematikbiennalerna 1980-1992. Solna: Ekelund.

Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla: nödvändig för elever med inlärningssvårigheter.

(2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Revstedt, P. (2002). Motivationsarbete. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Stensmo, C. (2000). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Sterner, G. (2006). Språk, kommunikation och representationer. I (red) Doverborg, E, &

Emanuelsson, G. Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.

Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?: en multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Diss. Umeå: Umeå universitet.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Skolverket (1999). Samband mellan resurser och resultat: en studie av landets grundskolor med elever i årskurs 9. Stockholm: Statens skolverk

Skolverket, (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:

Norstedts Juridik/ Fritzes AB.

35 | S i d a Skolverket (2006). Vad händer med likvärdigheten i svensk skola?: en kvantitativ analys av

variation i måluppfyllelse och likvärdighet över tid. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Skolverkets lägesbedömning 2011. Del 2 – Bedömningar och slutsatser.

Stockholm: Skolverket.

Skolverkets Nyhetsbrev Nr 9/december 2008:2 a. Försämrade resultat i matematik.

Skolverkets Nyhetsbrev Nr 9/december 2008:4 b. Upptäckter kring svenska elevers misstag i matematik.

Solem, I.H. & Reikerås, E.K.L. (2004). Det matematiska barnet. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Svärdemo Åberg, E. (2004). Lärande genom möten: en studie av kommunikation mellan lärare och studerande i klassrumsmiljö och datorbaserad nätverksmiljö. Diss.

Stockholm universitet.

Thulin, S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Öhman, M. (2007). Kropp och makt i rörelse. Diss. Örebro: Örebro universitet.

Internet

Bently, P- O. (2010). Svensk undervisning ger sämre resultat.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3371919 Nationalencyklopedin (2011-09-12). Motivation.

http://www.ne.se.webproxy.student.hig.se:2048/lang/motivation

Nationellt centrum för matematikutbildning. (2006). Matematikutvecklare. Med anledning av Regeringsbeslut (111:8. U 2006/564/G).

Arborelius, E. (1993). Varför gör dom inte som vi säger??: teori och praktik om att påverka människors levnadsvanor. Partille: Upjohn.

Eichinger, J. (1997). Successful student's perceptions of secondary school science. School Science & Mathematics, 97(3), 122-132.

Granath, G. (1996). Gäst hos overkligheten: en 48-årig sjundeklassares dagbok. Stockholm:

Ordfront.

Häggblom, L. (2005). Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik? Nämnaren 32 (2). Göteborg: NCM

Klein, P. (1989). Formidlet læring: om å fremme utvikling i sped- og småbarnsalder. Oslo:

Universitetsforlaget.

36 | S i d a Rogoff, B. (2003). The cultural nature of human development. New York: Oxford University

Press.

Weiner, B. (1972). Theories of motivation: from mechanism to cognition. Chicago: Rand McNally College.

37 | S i d a

Bilaga 1

1. Hur ser du på motivation, vad är det för dig?

2. Hur gör du för att skapa ett intresse kring matematik för eleverna, praktiskt?

3. Om man tänker ur elevernas perspektiv, vad tror du det är som gör en elev motiverad att lära sig matematik, handlar det om inre eller yttre motivation, kan det vara båda, i så fall hur tänker du då?

4. Kan du berätta om två elever du stött på - där den ena eleven varit motiverad och den andra inte varit det? (Varför var x inte motiverad? skolan? hemförhållanden? föräldrarna?

kunskapsnivå?)

5. Förutom att läraren kan bidra till elevens motivation, anser du att det finns något annat som kan motivera eleven och i så fall vad?

6. Hur tänker du kring arbetet med att eleverna skall ha/ få motivation – före lektionen, under lektionen och efter lektionen?

7. Använder du något slags belöningssystem för att motivera eleverna, om ja- vilket slags system?