Studiens syfte var att få fördjupade kunskaper om matematik- och speciallärares erfarenheter av hinder i matematiklärandet, särskilt avseende de elever som visar brist på motivation och intresse. Samt vad matematik- och speciallärare anser kan motivera och skapa intresse för de elever som visar sådana brister. Då studien antog ett lärarperspektiv vore det intressant att i framtiden göra en liknande studie men utifrån ett elevperspektiv. Resultat och
forskningsöversikt, med utgångspunkt från eleven, visar att faktorer som påverkar elevers matematiklärande ofta är av psykologisk karaktär. Andra påverkansfaktorer är motivation och drivkraft. Vad motivererar elever och var finner de sin drivkraft för sitt lärande? Vad ser de som hindrande i matematiklärandet? Vi tror att en studie från ett elevperspektiv kan bidra till fördjupade kunskaper i pedagogiska verksamheter. En annan intressant tanke är att genomföra en liknande studie, men utgå från Bronfenbrenners och Morris (2006) bioekologiska
teorimodell, vilket var vår första tanke. Forskning i Sverige kring elevers motivation är
bristfällig (Blomgren, 2016). Eftersom kontextens betydelse är viktig så kan vi se ett behov av vidare forskning kring motivation i den lärmiljö och den sociala kultur och kontext som råder i Sverige.
35
Referenslista
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.
Aunola, K., Leskinen, E.,& Nurmi J-E. (2006). Developmental dynamics between mathematical performance, task motivation, and teachers´ goals during the transition to primary school. British Journal of Educational Psychological, 76, 21-40.
Backlund, L., Brandell, G., & Jablonka, E. (2013). Matematikundervisning: vetenskapliga
perspektiv. Stockholm: Stockholms Universitets förlag.
Bergqvist, E., Bergqvist, T., Boesen, J., Helenius, O., Palmberg, B., Lithner, J., o.a. (2010).
Matematik- utbildningens mål och undervisningens ändamålsenlighet. Göteborg: NCM,
Göteborgs universitet.
Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Doktorsavhandling, Göteborg: Göteborgs universitet.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet - att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i
matematik. Stockholm: Liber.
Boaler, J. (2017). Matematik med dynamiskt mindset- hur du frigör dina elevers potential. Stockholm: Natur och kultur.
Boyd, B., & Bargerhuff, M. (2009). Mathematics Education and Special Education:
Searching for Common Ground and the Implications for Teacher Education. Mathematics
Teacher Education and Development, 11, 54-67.
Bronfenbrenner, U., & Morris, P. (2006). The bioecological theory of human development. In W. Damon & R.N Lerner (Eds), Handbook of child psychology Vol 1. Theoretical models of
human development. ( 6Th ed. Pp 793- 828) New York: Wiley
Chioncel N. E., Van Der Veen R.G.W., Wildemeersch, D., & Jarvis, P. (2003). The
validity and reliability of focus groups as a research method in adult education. International
Journal of Lifelong Education, 22(5), 495-517.
Chouinard, R., Karsenti, T., & Roy, N. (2007). Relations among competence beliefs, utility value, achievement goals, and effort in mathematics. British Journal of Educational
Psychology, 77, 501–517.
Creswell, J. (2013). Qualitative inquiry and research design:choosing among five
approaches.(3rd ed.). Thousand Oaks: SAGE Publications.
Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: en introduktion. Örebro: Pedagogiska institutionen.
36
Fischbein, S. (2009). Barns upplevelser av specialpedagogiska insatser. I L. Bjar, & A. Frylmark (Red.), Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. (s. 41-64). Lund: Studentlitteratur.
Fuglestad, A. (Ed.). (2013). Special needs eduacation in mathematics. New Trends, Problems
and Possibilities. Kristiansand: Portal forlag.
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken.
Akademisk avhandling. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Hannula, M. (2016). Regulating motivation in mathematics. Journal of Changde Teachers
University- Natural Science Edition, 96-105.
Hansson, Å. (2012). Ansvar för matematiklärandet. Effekter av undervisningsansvar i det
flerspråkiga klassrummet. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk
och internationell belysning. Stockholm: Natur och kultur.
Häggblom, L. (2000). Räknespår. Nämnaren, tidskrift för matematikundervisningen,
Göteborg: NCM, 4,17-20.
Jitendra, A., & Star, J. (2011). Meeting the Needs of Students with Learning Disabilities in Inclusive Mathematics Classrooms: The Role of Schema-Based Instruction on Mathematical Problem-Solving. Theory Into Practise, 50, 12-19.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (upplaga 3:3). Lund: Studentlitteratur AB.
Ljungblad, A-L. (2016). Takt och hållning- en relationell studie om det oberäkneliga i
matematikundervisningen. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs unviversitet.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos; Matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt
perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman. Hur lärare kan hantera lärandets
komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk
forskning i Sverige, 10(2), 124-138.
Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning- vad kan man lära sig av forskningen. FOU-skriftserie nr 3. SPSM.
Olteanu, C., (2013). Learning study-modellen som aktivitet i skolan och framgångsfaktorer i matematik-undervisningen. Nationell konferens i Pedagogiskt arbete 16-17 maj 2013, 1-14. Falun.
37
Peng, A., & Nyroos, M. (2012). Values in effective mathematics lessons in Sweden: what do they tell us? Mathematics Enthusiast. 9(3),409-429.
Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla pedagogiken- motiveringar, genomförande och
konsekvenser i Specialpedagogiska rapporter (1998:11). Göteborg: Institutionen för
specialpedagogik, Göteborgs universitet.
Petersen, A.-L. (2012). Matematik behöver också en berättelse: ett pedagogiskt ledarskap
med fokus på elevens motivation. Acta Didactica Norge. 6(1), 1-17.
Roos, H. (2013). Special educational needs in mathematics from an inclusive perspective. I Fuglestad, A. (ed.), Special needs eduacation in mathematics. New Trends, Problems and
Possibilities.(s.120-124) Kristiansand: Portal forlag.
Samuelsson, J. (2005). Lärarstudenters erfarenheter av matematikundervisning: Vad händer
med elever när de inte förstår. Linköping: Linköpings universitet.
Samuelsson, J., & Lawrot, K. (2009). Didaktik för elever med låsningar i matematik.
Didaktisk tidskrift. 18(3), 337-353.
Skollagen (2010:800). Hämtad den 8 december 2017 från http://riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattarssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.
Szklarski, A. (2015). Fenomenologi. I A. Fejes, & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ
analys. (s.131-145). Stockholm: Liber.
Taylor, B. A., & Fraser, B. J. (2013). Relationship between learning enviroment and mathematics and anxiety In Learning Enviroment Research, 16, 297-313.
Thornberg.R (2013). Det sociala livet i skolan – socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. Waege, K. (2010). A student´s motivation in mathematics when she experience an inquiry based mathematics teaching approach. Konferensens förhandlingar MAVI 15: Löpande
forskning om tro på matematikutbildning, 8-11 september 2009 (s.205-213). Genua, Italien:
Institutionen för matematik, Genua Universitetet.
Waege, K. (2009). Motivation for learning mathematics in terms of needs and goals. CERME
6 (s. 84-93). Lyon, France: Norwegian University of Science and Technology, Trondheim.
Waege, K., & Pantziara, M. (2010). Students´ motivation and teachers´ practices in the mathematics classroom. CERME 8 (s. 1-10). Norwegian University of Science and Technology, Cyprus Pedagogical Institute.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
38
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningsed (Elektronisk resurs). Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet. (2014). Delrapport från skolforskningsprojektet:Kartläggning av forskning
om formativ bedömning, klassrumsundervisning och läromedel i matematik. Stockholm:
Skolverket.
Wadlington, E., & Wadlington, P.L. (2008). Helping students with mathematical disabilities to succeed, eventing School Failure. Alternative Education for Children and Youth, 53(1), 2-7. Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Lund: Studentlitteratur AB.
39
Bilaga 1
Missivbrev Hej!
Vi är två lärare som läser vår sista termin på Speciallärarutbildningen, inriktning matematik, på Mälardalens högskola. Vi skriver nu vår uppsats i specialpedagogik på avancerad nivå. Vårt examensarbetes syfte är att få fördjupade kunskaper om speciallärares och
matematiklärares syn på vilka hinder som finns i matematikundervisningen för de elever som är omotiverade och ointresserade. För att få så rika och uttömmande svar som möjligt så söker vi efter lärare med bred yrkeserfarenhet i ämnet matematik. Vi har för avsikt att göra
gruppintervjuer i form av fokussamtal med verksamma lärare inom matematikämnet samt speciallärare för att få ytterligare kunskap. Fokussamtalen genomförs i grupp med 4-6
deltagare och gruppintervjun beräknas ta ca 1 timme. Vi önskar genom detta brev få namn på lärare som är villiga att delta i vår studie och att rektor kan hjälpa oss med det.
Deltagandet är frivilligt och intervjun och deltagandet kan när som helst avbrytas utifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Resultatet från intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt och endast användas som underlag till vårt examensarbete. Er medverkan, skola och personer, kommer att bli avidentifierade och i den färdiga studien kommer alla deltagare att anonymiseras. Inspelningarna kommer att raderas när studien är slutförd.
Har ni frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare för mer information.
Vänliga hälsningar
Camilla Haavisto Catrin Holmén
Student, Mälardalens högskola Student, Mälardalens högskola
Tina Hellblom-Thibblin
Handledare
40
Bilaga 2
Utvärdering av samtalen
Jag har fört fram mina synpunkter
• Nej, inte alls
• Nej, bara delvis
• Ja, i viss mån
• Ja, absolut
Anledningen till att jag inte har fört fram mina synpunkter helt och hållet:
• En känsla av grupptryck
• Rädsla att såra/genera någon
• Mina synpunkter kom fram ändå
• Annan orsak
Kommentar:
……… ……….