Då studien bevisar att problematik finns kring kvinnors rätt till jämlik behandling bör
forskning inom området prioriteras. Ett ytterligare aktuellt område för vidare forskning är att undersöka problematiken som finns kring normer och värderingar i samhället, vilket
påverkar synen på kvinnor med infektionssjukdomar. Genom tillämpningen av Health literacy och John Deweys kunskapsteori i studien uppmärksammades ett behov av ett mer organisationsteoretiskt perspektiv. Ett framtida forskningsområde inom det studerade ämnet bör göras med mer fokus på en organisatorisk problematik, vilket undersöker organisationen och inte personalen.
REFERENSLISTA
Amnesty. (2016). Våld mot kvinnor och kvinnors rättigheter. Hämtad (2017-04-04), från
https://www.amnesty.se/vad-gor-vi/kvinnors-rattigheter/vald-mot-kvinnor/
Bender, C., & Holmberg, C. (2001). När var och en sköter sitt... hur ser stöd och hjälp ut till
misshandlade kvinnor i kommuner utan kvinnojour? Stockholm: Sköndalsinstitutet. doi
saknas.
Bragard, I., Coucke, P., Pétré, B., Etienne, A., & Guillaume, M. (2017). Health literacy, a way to reduce social health inequalities. Revue Médicale De Liège., 72(1), 32-36.
doi.org/10.1093/her/cyw024
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Denscombe, M. (2004). Forskningens grunder: Samhällsforskarens handbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur
Dewey, J. (1998) How We Think. A Restatement of the Relation of Reflective Thinking to the
Educative Process. Boston: Houghton Mifflin. doi: (OCoLC)557594674
Diskrimineringsombudsmannen. (2012). Rätten till sjukvård på samma villkor. Hämtad (2017- 04-04), från http://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-ratten-till-sjukvard- lika-villkor2.pdf
Ekström, V. (2016). Negotiating and Justifying Social Services’ Support for Female Victims of Domestic Violence. Nordic Social Work Research. doi: 10.1080/2156857X.2016.1203813 Folkhälsomyndigheten. (2015a). Sjukdomsstatistik. Hämtad (2017-04-04), från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-
statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/hivinfektion/
Folkhälsomyndigheten. (2015b). Hepatit C. hämtad (2017-04-04), från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2015/juli/en-av- tolv-i-varlden-lever-med-hepatit-b-eller-c/
Folkhälsomyndigheten. (2016) Hiv idag. Hämtad (2017-04-04), från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/hividag/
Folkhälsomyndigheten. (u.å) Bemötande av hiv. hämtad (2017-04-12), från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/hividag/prevention-bemotande/
Folkhälsoinstitutet, (u.å). Sveriges elva folkhälsomål. Hämtad (2017-04-11), från
http://hk.wd6.se/UserFiles/Om_Hedemora_kommun/Folkhalsoarbetet/Folkhalsomal. pdf
FN, (1993). FN:s deklaration kring avskaffande av våld mot kvinnor. Hämtad (2017-05-01), från http://www.jamstall.nu/lagar-och-rattigheter/deklaration-om-avskaffandet-av-allt- vald-mot-kvinnor/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2004). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur
Globalportalen. (2016). Jämställdhet. Hämtad (2017-04-08), från
http://globalportalen.org/amnen/jamstalldhet?gclid=CjwKEAjwlKLHBRDztKr6wMnRt hMSJAALcT-sWlA1YQZsUOL9AfROTO9cLGIAGhvhhvz22qNKsQWBoBoC18nw_wcB
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24, 105-112. Doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Haaken, J., & Yragui, N. (2003). Going underground: Conflicting perspectives on domestic violence shelter practices. Feminism and Psychology, 13(1), 49–71. doi:
10.1177/0959353503013001008
Hartman, S-G., Roth, K., & Rönnström, N. (2003). John Dewey om reflektivt lärande i skola
och samhälle. Stockholm: HLS Förlag. doi: 10.1007/s10926-013-9459-4 59
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative Research in Nursing and Healthcare. (3. ed.) Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.nedt.2015.01.007
IVO. (2014). Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Slutrapport från en nationell
tillsyn 2012–2013. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg.
Jorm, A. F. (2012). Mental health literacy: Empowering the community to take action for better mental health. American Psychologist, 67(3), 231-243. doi:10.1037/a0025957
Kantor, V., Knefel, M., & Lueger-Schuster, B. (2017). Perceived barriers and facilitators of mental health service utilization in adult trauma survivors: A systematic review. Clinical
Psychology Review., 52, 52-68. doi:10.1016/j.cpr.2016.12.001
Karolinska institutet (2011). Beskrivning och utvärdering av ideella kvinnojourer. Hämtad (2017-04-04), från
http://www.pappamanualen.se/dokument/brott/utvardering_kvinnojourer_2011_2.pdf
Kvinna till kvinna, (2009). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Hämtad (2017-05-11), från http://old.kvinnatillkvinna.se/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter
Kvinnojoursrörelsen. (2015). Statestik och fakta. Hämtad (2017-04-04), från
https://www.roks.se/fakta-och-statistik/jourstatistik-2015
Kvinnokonventationen. (2016). FNs kvinnofridskonventation. Hämtad (2017-04-04), från
http://www.unwomen.se/om-oss/vad-gor-vi/kvinnokonventionen/
Ljungwald, C. (2011). The emergence of the crime victim in the Swedish Social Services Act. Stockholm: Department of Social Work, Stockholm University. doi:
Länsstyrelsen Östergötland. (2006). Våldsutsatta kvinnor och deras barn - en uppföljning. Hämtad (2017-05-11), från
http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/335/36.pdf
Montesanti, S., & Thurston, W. (2015). Mapping the role of structural and interpersonal violence in the lives of women: Implications for public health interventions and
policy. BMC Women's Health, 15(98), BMC Women's Health, Nov 11, 2015, Vol.15(98). doi: 10.1186/s12905-015-0256-4
Olander, E., Ringsberg, K-C., & Tillgren, P. (2014). Health literacy- ett dynamiskt begrepp. Ringsberg, C., Olander, E., Tillgren, P. (2014). Health literacy. Teori och praktik i
hälsofrämjande arbete (77-98). Lund: Studentlitteratur
Peate, I. (2016). NHS England's HIV scandal. British Journal of Nursing, 25(17), 947-947. doi- org.ep.bib.mdh.se/10.12968/bjon.2016.25.17.947
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande Folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber
Polisen. (2016). Hjälp och stöd som brottsoffer. Hämtad (2017-04-06), från
https://polisen.se/Utsatt-for-brott/Hjalp-och-stod-fran-samhallet/Om-du-behover- skydd/
Regeringen, (2007). En förnyad folkhälsopolitik. Hämtad (2017-05-12), från
http://www.regeringen.se/49bbde/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca984 6/en-fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Regeringen, (2007). Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat
våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Hämtad (2017-05-11), från
http://www.regeringen.se/49b70c/contentassets/bc62728a94904029aca939ce937238e 2/handlingsplan-for-att-bekampa-mans-vald-mot-kvinnor-hedersrelaterat-vald-och- fortryck-samt-vald-i-samkonade-relationer-skr.-20070839
Regeringen. (U.å). WHO- mänskliga rättigheter. Hämtad (2017-04-17), från
http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna
Ringberg, K., Olander, E., & Tillgren,P. (2014). Health literacy. Teori och praktik i
hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur
ROKS, (U.å). Kvinnojourer i Sverige. Hämtad (2017-04-17), från
https://www.roks.se/kontakta-en-jour/vad-ar-en-kvinnojour
Sarvimäki, A., & Stenbeck-Hult, B. (2013). Etik och centrala värden i health literacy. Ringsberg, C., Olander, E., Tillgren, P. (2014). Health literacy. Teori och praktik i hälsofrämjande
arbete (77-98). Lund: Studentlitteratur
Shulman, L. S. (1998). Theory, practice, and the education of professionals. (John Dewey: The Chicago Years). The Elementary School Journal, 98(5), 511-526. doi/10.1086/461912
Socialstyrelsen, (2005). Folkhälsorapport 2005. Hämtad (2017-04-04), från
http://www.dn.se/Documents/sos_folkhalsorapport.pdf
Socialstyrelsen, (2006). Kvinnojoursprojekt. Hämtad (2017-04-30), från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9681/2006-124- 8_20061248.pdf
Socialstyrelsen. (2009b). Folkhälsorapport 2009. Hämtad (2017-04-04), från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71
Socialstyrelsen. (2013). Vårdens ansvar. Hämtad (2017-04-06), från
http://www.socialstyrelsen.se/valds-
ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/upptackavald
Smittskyddsinstitutet, (2011). Epidemiologisk årsrapport 2011. Hämtad (2017-04-11), från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/14996/epidemiologisk-arsrapport- 2011.pdf
Unicef. (U.å). Utbildning och kunskap. Hämtad (2017-04-06), från
https://unicef.se/fakta/utbildning
UN Woman. (2008). Kvinnors mänskliga rättigheter. Hämtad (2017-04-06), från
http://www.jamstall.nu/wp-content/uploads/2014/02/Jamstalldhet-ar-en-mansklig- rattighet.pdf
Uppsala universitet. (2009). Våld mot kvinnor - ett globalt perspektiv. Hämtad (2017-04-06), från http://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/mans-vald-mot-kvinnor-ett- globalt-perspektiv/mans-vald-mot-kvinnor---ett-globalt-perspektiv/
Uppsala Universitet. (2010). Brottsofferstatistik - mäns våld mot kvinnor. Hämtad (2017-04- 04), från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/258/NCK_Anamnes_ww w_kap08_Aktuell_brottsofferstatistik.pdf#__utma=1.1059700362.1489478623.148947 8623.1489493175.2&__utmb=1.4.10.1489493175&__utmc=1&__utmx=- &__utmz=1.1489493175.2.2.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr =(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=45372196
Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt. (2012). Kvinnor med funktionsnedsättning på kvinnojour.
Kunskap, tillgänglighet och bemötande. Hämtad (2017-04-11), från
http://www.brackediakoni.se/sites/default/files/attachments/kvinnor_med_funktionsn edsattning_pa_kvinnojour.pdf
Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt (2012). Otillgängliga kvinnojourer - sant eller falskt?. Hämtad (2017-04-11), från
http://www.brackediakoni.se/sites/default/files/attachments/otillgangliga_kvinnojoure r_sant_eller_falskt_kort_version.pdf
Vårdboken. (2013). Sämre sjukvård idag. Hämtad (2017-04-11), från
http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg- genusperspektiv/Konsekvenser-i-varden/
WHO, (2006). WHOs definition av sexuell hälsa. Hämtad (2017-04-12), från
http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/
WHO. (2013). Health 2020: A European policy framework supporting action across
government and society for health and well-being. Hämtad (2017-04-18), från
http://www.euro.who.int/en/publications/abstracts/health-2020-a-european-policy- framework-supporting-action-across-government-and-society-for-health-and-well-being
WHO, (u.å). Sexual health. Hämtad (2017-04-11), från
http://www.who.int/topics/sexual_health/en/
Åsander, A., Björkman, A., Belfrage, E., & Faxelid, E. (2009). HIV-infected African parents living in Stockholm, Sweden: disclosure and planning for their children's future. Health
BILAGA A MISSIVBREV
Intervjuer om förutsättningarna för mottagande av kvinnor med
infektionssjukdomar
Hej!
Mitt namn är Sanna Nilsson och jag läser sista terminen i Folkhälsoprogrammet på Mälardalens Högskola. Jag kontaktar er då jag ska genomföra en studie som kommer resultera i ett examensarbete inom ämnet folkhälsovetenskap och som beräknas vara klart i mitten på maj. Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning personalen vid några kvinnojourer i Mellansverige har om infektionssjukdomarna hepatit, hiv och tbc samt vilka förutsättningar de har att ta emot kvinnor som bär på någon av dessa sjukdomar.
I denna studie vill jag intervjua dig som har erfarenhet av att arbeta på en kvinnojour i Mellansverige. Studien genomförs utifrån eget intresse av kvinnors mänskliga rättigheter. Därmed skulle jag vilja ta del av hur du och din arbetsplats arbetar med mottagandet av kvinnor med infektionssjukdomar samt hur du upplever att det finns förutsättningar för detta i ditt arbete. Intervjuerna kommer att ske individuellt och under de närmast
kommande veckorna. Tid och plats kommer bestämmas enligt överenskommelse med dig. Intervjun beräknas pågå i 20- 30 minuter och kommer att spelas in.
Deltagandet i denna studie är helt frivilligt och du kan när som helt avbryta din medverkan. Det du säger kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att din identitet kommer att skyddas. Materialet från intervjuerna kommer enbart att användas för denna studies syfte och endast jag och min handledare kommer att ha tillgång till det. Efter examensarbetets godkännande kommer intervjuerna och utskrifterna att förstöras. Examensarbetet kommer därefter att bli sökbart via den elektroniska databasen DIVA på Mälardalens Högskola. Kontakta gärna mig eller min handledare om du har några funderingar eller frågor. Vänliga hälsningar
BILAGA B INTERVJUGUIDE
Intervjuguide
Hej!Jag kommer ställa några frågor om dina uppfattningar eller hur du upplever
förutsättningarna för mottagande av kvinnor med infektionssjukdomar. Det är alltså dina egna uppfattningar/upplevelser som har betydelse i denna studie. Jag vill passa på att påminna dig om att ditt deltagande i denna studie är frivilligt och att du kan avbryta din medverkan om du så vill. Dina svar kommer enbart att användas för studiens syfte och ändamål och materialet kommer att behandlas med försiktighet och anonymt. Inga uppgifter kommer att kunna kopplas till dig personligen och efter att examensarbetet blivit godkänt så kommer både ljudfil och utskrift att raderas.
Är du något du undrar över innan vi sätter igång?
Inledning
1. Hur länge har du jobbat på den här kvinnojouren?
2. Vilken form av tjänst har du? (heltid, deltid, ideellt…) Eventuellt en heltidstjänst? 3. Har du ett annat arbete parallellt med detta (Vilken)?
4. Vad fick dig att börja jobba här?
5. Vad gjorde du innan du började jobba här?
Uppfattningar om infektionssjukdomar
6. Hur ser du på infektionssjukdomarna Hepatit, HIV och TBC? Typ av sjukdom
Spridning Behandling Skillnader
7. Hur skulle du beskriva uppfattningarna om hur dessa infektionssjukdomar ser ut ute i samhället idag?
Erfarenheter av mottagande av kvinnor med infektionssjukdomar
8. Hur vanligt skulle du säga att det är att ni får förfrågningar om att ta emot kvinnor eller barn med denna typ av infektionssjukdomar?
9. Vilka rutiner finns det för att ta emot kvinnor och barn med dessa sjukdomar? Policys, riktlinjer etc.?
10. Finns det några svårigheter med mottagande av kvinnor med dessa infektionssjukdomar? Vilka då?
Bemötandet från andra mottagna kvinnor?
Uppfattningar om förbättringsmöjligheter
11. Vad anser du skulle behövas för att underlätta mottagande av kvinnor med infektionssjukdomar?
Utbildning/kunskap Material/lokaler Policys
Broschyrer (till övriga mottagna)
12Hur tänker du kring förbättringsmöjligheter kring bemötandet av kvinnor med infektionssjukdomar hos kvinnojourer?
För dig och din kvinnojour
Från landstinget eller från andra aktörer
Avslutning av intervju
13. är det något som du vill tillägga?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00