Förslag till vidare forskning - Olika arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisningen

6. Diskussion

6.6 Förslag till vidare forskning

Då tre av de intervjuade lärarna tidigare hade arbetat som förskolelärare och dessa var mycket öppna för kreativa arbetssätt och för att lära sig mer så vore det intressant att se om det finns ett samband i en större urvalsgrupp.

Vidare vore det intressant om en större undersökning likt den som genomförts i denna studie kunde genomföras där man skulle ha möjlighet att generalisera huruvida lärarnas inställning har ändrats de senaste åren och om lärarna arbetar med mer kreativt arbetssätt utan stort inflytande från lärobok.

7 Slutord

I arbetet med denna rapport har jag fått en djupare förståelse för hur lärare tänker i sina val av arbetssätt i matematikundervisning. Jag har fått en inblick i hur de planerar sin undervisning samt hur deras inställning till matematikundervisningen har förändrats under deras

yrkesverksamma tid genom erfarenhet och genom att ta del av forskning. Det jag funnit extra intressant är att undervisningen ter sig ha förbättrats så till vida att läraren arbetar mer kreativt och varierat.

Vidare har denna rapport visat vikten av att lärare i matematik är väl insatta i läroplanen, har ett gediget intresse för ämnet samt vågar prova nya arbetssätt för att eleverna ska få så

gedigna matematikkunskaper som möjligt. Dessutom blir eleverna mer intresserade av ämnet och får bättre självförtroende.

Slutligen menar jag att arbetet som lärare i allmänhet är dynamiskt och att det är en ständig lärandeprocess för såväl lärare som elever. En lärare blir aldrig fullärd eftersom alla elever är individer och nya forskningsrön visar hela tiden på nya förbättrade arbetssätt. Den lärare som är nyfiken att utvecklas borde därför vara den bästa läraren.

Referenser

Ahmady, S., & Matic, S. (2014). Grundläggande kunskaper är en viktig förutsättning för en lyckad kunskapssutveckling i matematik. Examensarbete. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Backlund, L., & Backlund, P. (1999). Att förändra arbetssätt - svårt men nödvändigt. Nämnaren, 4, pp. 105-112.

Boaler, J. (1998). Alternative approaches to teaching, learning and assessing mathematics. Evaluation and Programming Planning 21, pp. 129-141.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Brändström, A. (2005). Differentiated Tasks in Mathematics Textbooks - An analysis of the levels of difficulty. Licentiatavhandling. Luleå: Luleå Universitet.

Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. Doktorsavhandling. Göteborg: Centrum för utbildningsvetenskap och

lärarforskning, Göteborgs universitet.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur.

Heiberg Solem, I., Alseth, B., & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke - matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur AB.

Johansson, M. (2006). Teaching Mathematics with textbooks. A Classroom and Curricular perspective. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet.

Liljekvist, Y. (2014). Lärande i matematik - Om resonemang och matematikuppgifters egenskaper. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads Universitet.

Lindström, G., & Pennlert, L. (2009). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. Fundo förlag AB.

Lithner, J. (2008). A reaserch framework for creative and imitative reasoning. Educational Studies in Mathematics, pp. 67, 255-276.

Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. Avhandling. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum. Diskurser i grundskolans matematikundervisning. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms Universitet.

Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor. Doktorsavhandling. Växjö: Linnéuniversitetet.

Riesbeck, E. (2000). Interaktion och problemlösning - att kommunicera om och med matematik. Licentiatavhandling. Linköping: Linköpings Universitet.

Rystedt, E., & Trygg, L. (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikundervisning.

40 Salomonsson, S. (2011). Varierad matematikundervisning - en kvalitativ studie om hur

matematiklärare använder alternativa undervisningsformer. Examensarbete. Linköping: Linköpings universitet.

Skolinspektionen. (2009). Undervisningen i matematik - utbildningens innehåll och ändamålsenlighet Skolinspektions rapport 2009:5. Stockholm: Skolinspektionen.

Skollag. (2010:800). Svensk författningssamling. Retrieved from www.riksdagen.se:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K4

Skolverket. (2005). Matematik årskurs 9 Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. [Elektronisk version]Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011a). Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder. En utvärdering av Matematiksatsningen. [Elektronisk version]. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket. (2011c). Tid för matematik Erfarenheter från Matematiksatsningen 2009-2011. [Elektronisk version]. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014). Grundskolan i internationella kunskapsmätningar - kunskap, skolmiljö och attityder till lärande. [Elektronisk version]. Stockholm: Skolverket .

Säljö, R. (2010). Den lärande människan - teoretiska traditioner. In U. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg, Lärande Skola Bildning - grundbok för lärare (pp. 137-196). Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk version]. Vetenskapsrådet.

Bilaga 1

Intervjuguide

Bakgrundsfrågor

.

Hur länge har du arbetat som lärare? Arbetar du som klasslärare eller ämneslärare? Är du behörig att undervisa i matematik?

Berätta om och beskriv din matematikundervisning

. Vilka arbetssätt använder du? Varför arbetar du på det sätt du gör? Hur arbetar du med planering och elevinflytande?

Har din inställning till olika arbetssätt i matematik förändrats de senaste åren?

Frågor att ställa om samtalet avtar. Är det något arbetssätt som överväger? I så fall vilket? Är det något arbetssätt som är svårare att genomföra? Planerar du undervisningen utifrån

Bilaga 2

Samtyckesformulär

Studiens namn:

Undervisningssätt i matematikundervisningen - En studie i vilka

undervisningssätt som används i matematikundervisningen i de tidigare

årskurserna.

Utbildning: Karlstads Universitet, Grundlärarprogrammet Fk-3,

tel: 054-7001000 (växel)

Nivå: Avancerad

Ansvarig student: Maria Örnefors

Mail: maria.ornefors@kristinehamn.se

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av den skriftliga

forskningspersonsinformationen som tidigare erhållits. Jag är medveten om

att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta mitt

deltagande.

Härmed samtycker jag till att delta i studien Olika arbetssätt i

matematikundervisningen – en kvalitativ studie om lärares val av arbetssätt i

matematikundervisningen i årskurserna 1-3.

Ort och datum: ………

Bilaga 3

Forskningspersonsinformation

Jag är student vid Grundlärarprogrammet FK-3, Karlstads universitet. Som

avslutning på utbildningen skriver jag nu en c-uppsats med inriktning på

matematik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka arbetssätt som lärare väljer att

använda i matematikundervisningen och vad som gör att de valt de arbetssätt de

valt samt om dessa val förändrats de senaste åren.

För att genomföra studien hoppas jag kunna intervjua dig, samt ett antal lärare

till som undervisar i matematik i årskurserna 1-3, för att få en djupare förståelse

för vilka arbetssätt som just du använder i matematikundervisningen och varför,

samt om din inställning till de olika undervisningssätten förändrats de senaste

åren och i så fall hur. Intervjun kommer genomföras med hjälp av en enkel

intervjuguide där samtalet är det viktiga, detta är tänkt att vara en kvalitativ

intervju och därför kommer dina tankar att lyftas. Vårt samtal kommer spelas in

för att säkerställa att all data blir korrekt, resultatet kommer avidentifieras.

Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta intervjun.

Uppsatsen kommer publiceras på KAU´s hemsida och om du önskar kan en

kopia skickas dig.

För att säkerställa samtyckeskravet kommer du att få fylla i ett

samtyckesformulär innan vi påbörjar intervjun.

Maria Örnefors, student Lärarprogrammet Fk-3, Karlstads Universitet,

termin 8, avancerad nivå

In document Olika arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisningen (Page 44-49)