• För att se hur detta område prioriteras i Sverige vore det av intresse att utföra en liknande studie som Caspari et al. (2006) utförde på norska sjukhus, där en inventering av den estetiska dimensionen gjordes i verksamhetsplaner.
• Med syftet att ta reda på hur den omgivande sjukvårdsmiljön uppfattas kan en kvantitativ enkät- eller intervjustudie genomföras på patienter på Falu lasaretts medicinklinik. I denna studie kan frågor om färger, konstverk och inredning ingå. • För att komplettera resultatet kan det vara givande med några kvalitativa
patientintervjuer rörande samma frågeområden. Denna forskning skulle kunna visa hur viktigt patienterna uppfattar att den omgivande miljön är för deras hälsa och välbefinnande. Studien kan också vara vägledande inför ny- eller ombyggnation för hur en vårdavdelning bör utformas från en patients perspektiv. Resultaten från dessa studier bör, om de genomförs på ett korrekt sätt, kunna generaliseras till patienter som vårdas på medicinkliniker på andra ställen än Falu lasarett.
• På grund av uppsatsförfattarens svårighet att finna artiklar rörande färgers betydelse för patientens hälsa och upplevelse av välbefinnande kan det vara av vikt att söka fylla detta hål. En sådan studie kan antingen genomföras med kvantitativ ansats i form av en enkätstudie riktad till patienter eller med kvalitativ ansats i form av en mer djupgående intervjustudie på ett representativt urval av patienter.
• En annan studie skulle kunna genomföras som en kvantitativ jämförande studie mellan en nybyggd alternativt nyrenoverad avdelning och en äldre avdelning. Här skulle man kunna ta upp faktorer som användandet av smärtstillande läkemedel, sömnmediciner och vårdtid, för att ta reda på om den omgivande sjukvårdsmiljön kan påverka hälsa och välbefinnande i så stor grad att även vårdtiden påverkas.
• En vinkling på ämnet kan vara att rikta in sig på hur personalen mår av den miljö som de arbetar i. Kan patienternas hälsa och välbefinnande indirekt påverkas av hur
patienterna bättre om personalen mår bättre? Denna studie skulle kunna genomföras med kvantitativ ansats där patienternas vårdtid jämfördes med personalens sjukskrivningsgrad. En annan infallsvinkel skulle kunna vara en kvalitativ intervjustudie där både patienter och personal ingick. Informanterna skulle kunna tillfrågas om deras tankar kring hur den omgivande sjukvårdsmiljön påverkar personalen i deras arbete och hur detta i sin tur påverkar patientens hälsa.
REFERENSER
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Första utgåvan, sjunde tryckningen. Köping: Natur och Kultur.
Caspari, S., Eriksson, K., Nåden, D. (2006). The aesthetic dimension in hospitals – An
investigation into strategic plans. International Journal of Nursing Studies, 43, 851-859.
Dalke, H., Little, J., Niemann, E., Camgoz, N., Steadman, G., Hill, S. & Stott, L. (2006).
Colour and lighting in hospital design. Optics & Laser Technology, 38, 343-365.
Douglas, C. H. & Douglas M. R. (2005). Patient-centred improvements in health-care built
environments: perspectives and design indicators. Health Expectations, 8, 264-276.
Douglas, C. H. & Douglas M. R. (2003). Patient-friendly hospital environments: exploring
the patients´ perspective. Health Expectations, 7, 61-73.
Eriksson, K. (1996). Hälsans idé. Andra upplagan. Stockholm: Liber AB.
Forsberg, C. och Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.
Graham, G. (2000). Philosophy of The Arts. An Introduction to Aesthetics. Second edition. London and New York: Routledge.
Hamrin, E. (red.) (1997). Florence Nightingale – en granskning i nutida perspektiv. Stockholm: Vårdförbundet SHSTF.
Kandinsky, W. (1969). Om det andliga i konsten. Översättning: Linde, U. & Martinson, S. Stockholm: Konstakademins skriftserie nr 1.
Kraft, H. (1976). Das geeignete Krankenzimmerbild – Ergebnisse einer Patientenbefragung. Med. Welt 27(16).
Klarén, U. (1996). Vad färg är. Stockholm: HLS förlag.
Locsin, R. G. R. A. C. (1981). The effect of music on the pain of selected post-operative
patients. Journal of Advanced Nursing 6, 19-25.
Maslow, A. H. & Mintz, N. L. (1956). Effects of esthetic surroundings: I. Initial effects of
three esthetic conditions upon perceiving energy and well-being in faces. Journal of
Psychology, 41, 247-254.
Pattison, H. M. & Robertson, C. E. (1996). The effect of ward design on the well-being of
Statistiska Centralbyrån. (2006a). Invandring får befolkningen att växa kraftigt. Pressmeddelande från SCB, Nr. 2006:198. www.scb.se.
Statistiska Centralbyrån. (2006b). Preliminär befolkningsstatistik 2006. www.scb.se.
SFS 1982:763. (1982). Hälso- och sjukvårdslagen. Svensk författningssamling. Stockholm: Liber AB.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Staricoff, Lelchuk, Wright, Loppert och Scott (2001). A study of the effects of the visual and
performing arts in healthcare. The Journal for Healthcare Design & Development, Vol. 32,
Issue 6.
Thorgaard, B., Brønsted Henriksen, B., Pedersbæk, G. & Thomsen, I. (2004). Specially
selected music in the cardiac laboratory – an important tool for improvement of the wellbeing of patients. European Journal of Cardiovascular Nursing 3, 21-26.
Thorsén, H. (1997). Omvårdnadsmodeller, människosyn, etik. Stockholm: Liber AB.
Tse Bse, M. M . Y., Ng, J. K. F., Chung, J. W. Y. & Wong, T. K. S. (2002). The effect of
visual stimuli on pain threshold and tolerance. Journal of Clinical Nursing 11, 462-469.
Ulrich, R. S. (1984). View Through a Window May Influence Recovery from Surgery. Science 224, 420-421.
Ulrich, R.S., Quan, X., Zimring, C., Joseph, A., Choudhary, R. (2004). The Role of the
Physical Environment in the Hospital of the 21st Century: A Once-in-a-Lifetime Opportunity.
Report to The Center for Health Design for the Designing the 21st Century Hospital Project.
Wikström, B-M. (2003). Estetik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Wikström, B-M. (2002a). Nurses´ Strategies When Providing for Patients´ Aesthetic Needs.
Personal Experiences of Aesthetic Means of Expression. Clinical Nursing Research 11 (1),
22-33.
Wikström, B-M. (2002b). Social interaction associates with visual art discussions: a
controlled intervention study. Aging & Mental Health, 6 (1), 82-87.
Wikström, B-M. (2000). Visual art dialogues with elderly persons: effects on perceived life
situation. Journal of Nursing Management 8, 31-37.
Wikström, B-M., Theorell, T., Sandström, S. (1993). Medical Health and Emotional Effects
of Art Stimulation in Old Age. A controlled Intervention Study concerning the Effects of Visual Stimulation Provided in the Form of Pictures. Psychother Psychosom 60, 195-206.
Bilaga 1
Hur olika färger kan uppfattas ur ett filosofiskt perspektiv
Kandinsky
Grönt – ”Absolut grönt är den mest vilsamma färg som finns…” (Kandinsky, 1969 s.86). Vila, passivitet, en fullständig orörlighet. ”… för de mycket uttröttade själarna kan denna fullständiga frånvaro av rörelse erfaras som en lindring, men för de utvilade blir den lätt långtråkig” (s.86). Den gröna färgen är också självbelåten och självtillräcklig, vilket författaren beskriver som (s. 88): ”En fet och präktig däst ko som ingenting kan utom att idissla och glo på världen med en enfaldig och avtrubbad blick. Grönt är sommarens färg då naturen genomlevt sin jublande återfödelse, våren, och går in i en självbelåten ro.” Om man ger det gröna en gulare ton blir den genast mer levande, ungdomlig och upprymd. Om den istället ges lite blått, blir den mer allvarlig. Om man gör det gröna ljusare eller mörkare behåller den sin likgiltiga och rogivande karaktär, varav den ljusare nyansen är något mer likgiltig och den mörka något mer rogivande.
Gult – Den utpräglat jordiska färgen, blir lätt häftig och når aldrig något djup. Utstrålar andlig värme i en målning.
Blått – En aktiv färg, himmelens färg, får aldrig något oväntat utbrott. Verkar kylande.
Vitt – Den vita färgen är klanglös och ger betraktaren en tigande stillhet. Det vita är rikt på möjligheter, den finns före början och representerar födelse. Som ett tomt, vitt ark i väntan på att fyllas.
Svart – Orörlig, oåtkomlig, evig tystnad, klanglös, utan hopp och framtid, livets avslutning, motsvarigheten inom musiken är paus.
Grått – Vila. Klanglöst och orörligt, hopplöst. Ju mörkare, desto mer hopplös, en ljusare nyans gör det lättare att andas, ”… ett dolt hopp” (s. 91).
Rött – Varm, gränslös, levande, livlig, orolig, målmedveten, glödande, aktiv och bär på inre möjligheter.
Brunt – Gestaltar en inre skönhet, ”… det undertrycktas väntande liv” (s.93). Orange – Verkar utstrålande. Ger en sund känsla och visar tillit till egna krafter.
Violett – Sjuklig, utslocknad, sorgsen, rött som har kylts ned. Är sorgdräktens färg i Kina (a.a.).
Goethe
Den gula färgen ger ett varmt och behagligt intryck och stimulerar till ett roligt tänkande. Orange medför livliga känslor och rött aktiverar och stimulerar till upprörda känslor och grönt framkallar drömmande och sentimentalitet. Blått ger ett kyligt intryck och inbjuder till allvarligt betraktande samt verkar lugnande och gör att människan kommer in i sig själv. Det blå skapar också vakenhet och medvetenhet (Wikström, 2003).