I resultat i föreliggande litteraturöversikt belyses orsaker till självmord bland äldre. En intressant fortsättning på denna studie vore att utforska sjuksköterskors attityder till äldre som gjort ett självmordsförsök och vilken kunskap sjuksköterskor har vad gäller bakomliggande orsaker till självmord bland äldre. I förlängningen vore det även
intressant att studera hur ett screeningverktyg för upptäckt av riskpatienter skulle kunna användas på den äldre befolkningen. Skulle redan kända screeningverktyg kunna användas?
Referenser
Ahlm, K., Eriksson, A., Lekander, T., & Björnstig, U. (2001). Alla dödsfall i trafiken är inte
"dödsolyckor" - en analys av officiell statistik över dödsfall i svensk vägtrafik år 1999.
Läkartidningen, 98(17), 2016-22.
Browne, T. & Marshall, W. (1642). Religio medici. (The second edition, unauthorized.) [London]: Printed for Andrew Crooke.
Cacioppo, J. T., Hawkley, L. C., & Thisted, R. A. (2010). Perceived social isolation makes me sad: 5-year cross-lagged analyses of loneliness and depressive symptomatology in the Chicago Health, Aging, and Social Relations Study. Psychology And Aging, 25(2), 453-463.
doi:10.1037/a0017216
Cibis, A., Mergl, R., Bramesfeld, A., Althaus, D., Niklewski, G., Schmidtke, A., & Hegerl, U.
(2012). Preference of lethal methods is not the only cause for higher suicide rates in males.
Journal Of Affective Disorders, 136(1-2), 9-16.
Crocker, L., Clare, L., & Evans, K. (2006). Giving up or finding a solution? The experience of attempted suicide in later life. Aging and Mental Health. 10(6), 638-647.
Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och kultur
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, BO., & Fagerberg, I. (2003) Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Dyregrov, K., Dieserud, G., Hjelmeland, H., Straiton, M., Rasmussen, M., Knizek, B., &
Leenaars, A. (2011). Meaning-making through psychological autopsy interviews: The value of participating in qualitative research for those bereaved by suicide. Death Studies, 35(8), 685-710.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan Stockholm: Liber utbildning.
Eriksson, K. (red.) (1993). Möten med lidanden: Encountering suffering. Åbo: Åbo Akademi.
Erlangsen A., Jeune, B., Bille-Brahe, U., & Vaupel, JW. (2004). Loss of partner and suicide risks among oldest old: a population-based register study. Age and Ageing. 33(4), 378-383.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
(2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Garand, L., Mitchell, A., Detrick, A., Hijjawi, S., & Pan, D. (2006). Suicide in older adults:
Nursing assessment of suicide risk. Issues in Mental Health Nursing, 27, 355-370.
Harwood, D., Hawton, K., Hope, T., & Jacoby, R. (2006). Suicide in older people without
psychiatric disorder. International Journal of Geriatric Psychiatry. 21, 363-367.
Henriksson, M., Marttunen, M., Isometsä, E., Heikkinen, M., Aro, H., Kuoppasalmi, K., &
Lönnqvist, J. (1995). Mental disorders in elderly suicide. International Psychogeriatrics, 7(2), 275-286.
Huh, J.T., Weaver, C., Martin, J., Caskey, N., O´Riley, A., & Kramer, B. (2012). Effects of late-life suicide risk-assessment training on multidisciplinary healthcare providers. The American Geriatrics Society, 60, 775-780.
Inoue, K., Tanii, H., Fukunaga, T., Abe, S., Nishimura, F., Kimura, Y., Kaiya, H., Nata, M. &
Okazaki, Y. (2007), Psychosomatic tendency for suicide among the elderly in Mie Prefecture, Japan. Psychogeriatrics, 7: 44–48.
International Council of Nurses Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening
Jahn, D., Van Orden, K., & Cukrowicz, K. (2013). Perceived burdensomeness in older adults and perceptions of burden on spouses and children. Clinic Gerontologist, 36(5), 451-459.
Kjølseth, I., Ekeberg, Ö., & Steihaug, S. (2010a). Elderly people who committed suicide - their contact with the health service. What did they expect, and what did they get? Aging and Mental Health, 14(8), 938-946.
Kjølseth , I., Ekeberg, Ö., & Steihaug, S. (2010b). Why suicide? Elderly people who committed suicide and their experience of life in the period before their death. International
Psychogeriatrics, 22(2), 209-218.
Luo, Y., Hawkley, L. C., Waite, L. J., & Cacioppo, J. T. (2012). Loneliness, health, and
mortality in old age: A national longitudinal study. Social Science & Medicine, 74(6), 907-914.
doi:10.1016/j.socscimed.2011.11.028
Morin, J., Wiktorsson, S., Marlow, T., Olesen, P., Skoog, I., & Waern, M. (2013). Alcohol Use Disorder in Elderly Suicide Attempters: A Comparison Study. American Journal Geriatric Psychiatry 21(2), 196-203.
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP). (2012) Nyhetsbrev nr 6; 2012 Riskfaktorer för självmord hos äldre. Tillgänglig:
http://ki.se/content/1/c6/14/24/32/Nr%206.pdf [2014-01-28]
Nationalencyklopedin (2014) Suicid Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/suicid, Nationalencyklopedin [2014-01-28].
Oliffe, J., Han, C., Ogrodniczuk, J., Phillips, C., & Roy, P. (2011). Suicide from the perspectives of older men who experience depression: A Gender Analysis. American Journal of Men´s Health, 5(5), 444-454.
Pokorny, A. D. (1973). The Scandinavian suicide phenomenon: Myth or reality? Suicide and Life-Threatening Behavior, 3(1), 11-19.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Statistiska centralbyrån (SCB). (2009) Tillgänglig:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2009K04_TI_04_A05TI0904.pdf [2014-01-29]
Shah, A. (2007). The relationship between suicide rates and age: an analysis of multinational data from the World Health Organization. International Psychogeriatrics, 19(6), 1141-1152.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2004) Tillgänglig:
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/depression_2004/Sammanfattn_slutsats.pdf [2014-01-29]
Suominen, K., Henriksson, M., Isometsä, E., Conwell, Y., Heilä, H., & Lönnqvist, J. (2003).
Nursing home suicides - a psychological autopsy study. International Journal of Geriatric Psychiatry, 18, 1095-1101.
Suominen, K., Isometsä, E., & Lönnqvist, J. (2004). Elderly suicide attempters with depression are often diagnosed only after the attempt. International Journal of Geriatric Psychiatry, 19, 35-40.
Socialstyrelsen (SoS). (2013). Dödsorsaker 2012. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer 2013 [2013-11-08]
Szanto, K., Mulsant, B., Houck, P., Dew, M., & Reynolds, C. (2003). Occurence and course of suicidality during short-term treatment of late-life depression. Arch Gen Psychiatry, 60, 610-617.
Tadros, G., & Salib, E. (2007). Elderly suicide in primary care. International Journal of Geriatric Psychiatry, 22, 750-756.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi.
(1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
WHO (2013) Health statistics and health information systems, Definition of an older or elderly person Tillgänglig:
http://www.who.int/healthinfo/survey/ageingdefnolder/en/ [2014-01-28]
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur
Wiktorsson, S. (2012). Attempted suicide in late life : a prospective study. Diss. Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Wiktorsson, S., Runeson, B., Skoog, I., Östling, S., & Waern, M. (2010). Attempted Suicide in the Elderly: Characteristics of Suicide Attempters 70 years and older and a general population comparison group. American Journal Geriatric Psychiatry 18, 57-67.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Violence and Helath in the WHO African Region (2010) Tillgäglig:
http://www.afro.who.int/en/clusters-a-programmes/dpc/mental-health-violence-and-injuries/mvi-publications.html [2014-01-31].
Bilagor
Bilaga A Sökmatris PsycINFO
Ämnesord Träffar Lästa
titlar
Lästa abstract
Lästa artiklar
Använda artiklar
Självmord 3 3 0 0 0
Suicide AND suicide prevention
AND gender differences 23 23 23 0 0
(suicide) AND (suicide attempted) AND (risk factors) Peer Reviewed
Published Date:
20030101-20131231 980 0 0 0 0
(suicide) AND (suicide attempted) AND (risk factors) Peer Reviewed
Published Date:
20030101-20131231
very old (85 yrs & older) 31 31 3 1 0
Suicide AND Risk factors AND
Nursing 1520 0 0 0 0
Suicide AND Risk factors AND Nursing
Peer Reviewed Published Date:
20030101-20131231
very old (85 yrs & older) 4 4 2 1 1
Wiktorsson “Author” 10 10 2 2 2
Cinahl
(MM”Suicide/NU”) Peer reviewed
Age 65+
2003-01-01–2013-12-31 3 3 3 2
(MM”Suicide/PC”) AND Nursing
Peer reviewed Age 65+
2003-01-01–2013-12-31 16 16 6
(MM”Suicide/PC”) AND Quality of life
Peer reviewed
Abstract Available Age 65+
Published Date:
20030101-20131231 1484 0 0 0 0
(MM "Suicide") OR (MH
"Suicide, Attempted/RF") Peer Reviewed
Abstract Available Published Date:
2003-01-01-20131231 105 105 105 12 3
Aged 80 and over
Published Date:
20030101-20131231
Aged 80 and over 556 20
(((suicide) AND
suicideprevention) AND gender differences)
Abstract available Age 65+
Published Date:
20030101-20131231 127 127
(((suicide) AND
suicideprevention) AND
riskfactors) AND (suicide AND nursing)
Published Date:
20030101-20131231
Age 65+ 32 32 20
((suicide) AND suicide attempted) AND risk factors) AND nursing))
Published Date:
20030101-20131231
Age 65+ 52 52 52 3
(Suicide) AND risk factors AND nursing
Published Date:
20030101-20131231
Aged 80 and over 20 20 20 14 2
Bilaga B Artikelmatris
Nr Författare,
Land, År Tidskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
1 Erlangsen, A.,
Age and Ageing Loss of partner and suicide risks among oldest old: a
population-based register study.
Analysera vilken betydelse förlust av partner har för
självmordsrisken bland personer över 80 år jämfört med yngre åldersgrupper.
Kvantitativ metod Registerstudie
Alla personer i Danmark som var 50 år och äldre under perioden 1994 - 1998 registrerades från folkbokföringsregistret (totalt 1 978 527 personer). Uppgifterna länkades med andra register för att statistiskt räkna ut den relativa självmordsrisken då man förlorat sin partner.
Under den 5-års period studien pågick
konstaterade man att majoriteten av de äldre som begick självmord var änklingar men endast en liten del av de som begick självmord hade nyligen förlorat sin partner. Relativt sett hade de äldsta männen störst självmordsrisk i direkt anslutning till partnerns död. Kvinnorna verkade hantera förlusten av sin partner bättre och hade endast hälften så stor benägenhet att ta sitt liv i anslutning till att de blivit änkor.
Hög
Nr Författare,
Land, År Tidskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
2 Suicide in older people without psychiatric disorder.
Fastställa de psykologiska egenskaperna och
livsproblemen som var karaktäristiska för de äldre som begick självmord (60 år +) i frånvaro av psykiatrisk diagnos.
Kvalitativ Metod
194 självmord i fyra län i centrala England mellan 1995 och 1998
identifierades.
Information hämtades från rättsläkares utlåtanden och
medicinska journaler. I 100 av dessa fall intervjuades en anhörig eller annan närstående för att göra retrospektiva diagnoser enligt
vedertagen diagnosmall.
77 fall exkluderades då de ansågs uppfylla
kriterierna för psykiatrisk diagnos, övriga 23 självmordsfall valdes därefter ut för en semi strukturerad intervju (psykologisk obduktion).
Av de 23 personer som inte hade någon psykiatrisk diagnos när de begick självmord kunde följande orsaker till självmordet utläsas:
(3 uppvisade dock depressiva symptom men inte i sådan grad att de uppfyllde ICD-10 kriterierna för depression)
Tabellen visar att fysisk sjukdom är den
Hög
vanligaste orsaken till självmord i undersökningsgruppen.
Nr Författare,
Land, År Tidskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
3 the elderly in Mie Prefecture, Japan.
Belysa bakomliggande faktorer till självmord bland äldre (över 65) som begått självmord i ett samhälle i Japan för att diskutera
preventionsarbetet för de äldre patienterna.
Dödsorsaksregistret undersöktes mellan 1989 och 2002 där alla fall som klassats som självmord undersöktes och data valdes utifrån ålder, kön och bakgrund med fokus på den äldre
befolkningsgruppen (1513 dödsfall).
30 % av alla självmord som skedde under tiden för studien begicks av äldre (65 år +). Den
främsta orsaken till att äldre begick självmord var fysiska sjukdomar och psykiatriska störningar.
Medel
Nr Författare,
Land, År Tidskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
4 in Older Adults and Perceptions till upplevelsen av att vara en börda för sin omgivning
(make/maka/barn).
Kvalitativ metod. 70 män och kvinnor i åldern 65 år – 93 år intervjuades enligt
“The percieved Burdensomeness Questionaire” där en specifik fråga användes.
Svaren kopplades sedan till huruvida
informanterna uppgav att de trodde att partner/barn skulle klara sig bättre utan dem.
Resultatet visar att äldre som betraktar sig som en börda för make/maka har sex gånger högre risk att även anse att make/makan skulle klara sig bättre utan dem. Detta samband fanns inte hos dem som upplevde sig som en börda för sina barn.
Sambandet kan enligt författarna betraktas som en ökad risk för självmord.
Hög
Nr Författare,
Land, År Tidskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
5 suicide and their experience of life in the period before their death.
Förvärva förståelse för självmord bland äldre genom att studera deras upplevelse av sin existens mot slutet av sitt liv.
Kvalitativ intervju ostrukturerad
Psykologisk obduktion.
63 informanter i form av anhöriga eller
vårdpersonal till 23 självmordsoffer över 65 år i Norge intervjuades angående den avlidnes upplevelse av sitt liv och hur informanterna uppmärksammade och uppfattade detta.
Tre huvudteman identifierades av författarna.
Livserfarenheter; “Livet är levt, livet är en börda”.
Självuppfattning: “Att förlora sig själv”.
Föreställningar om döden: “Acceptans” “Döden är bättre än livet”.
Enl. författarna bör dessa självmord i denna studie betraktas som existentiella val. Summan av påfrestningarna hade gjort livet till en börda de inte längre orkade med och döden sågs som en befrielse.
Hög
Nr Författare,
Land, År Tidskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
6
Syftet var att jämföra livslångt alkoholbruk och alkoholmissbruk hos äldre personer som hamnat hos
akutsjukvården i samband med ett självmordsförsök.
De jämfördes med en kontrollgrupp som motsvarade den generella befolkningen i samma åldersgrupp
Kvalitativ metod.
Semistrukturerade
intervjuer. Urvalet skedde mellan 2003-2006 på fem sjukhus i västra Sverige. 103 personer (47 män och 56 kvinnor) i åldern 70 år och äldre deltog. Kontrollgruppens deltagare var
slumpmässigt utvalda bland de som tidigare deltagit i den omfattande H70- studien.
I studien observerades att livstidsprevalensen för alkoholproblematik var 26 % bland de som försökt begå självmord, i kontrollgruppen var siffran 4 %. Jämförelsen inom gruppen visade att mer än hälften av de med alkoholproblematik och en tredjedel av de utan, hade gjort minst ett tidigare självmordsförsök De med
alkoholproblematik var betydligt yngre vid sitt första självmordsförsök.
Hög
Nr Författare,
Land, År Tidskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
7
Oliffe, J.L., Han, C.S.,
Ogrodniczuk, J.S., Phillips, J.C.
& Roy, P.
Canada 2011
American
Journal of Men´s Health
Suicide from the perspectives of older men who experience depression: a gender analysis.
Beskriva kopplingarna mellan manlighet
(maskulinitet), depression och självmord bland äldre män.
Kvalitativ metod.
Semistrukturerad intervju av 22 engelsktalande män i åldern 55 – 79 år i Vancouver och Kelowna som nyligen
diagnostiserats med depression. Deltagarna bjöds in genom annonser i tidningar där
intresserade ombads ta kontakt med forskaren.
Resultatet delas in i tre huvudteman:
Uppdämda förluster
Depressionen upplevs bero på sammantagna förluster och svårigheter som de haft under livet.
Misslyckad försörjare
Flera informanter upplevde att de misslyckats i sin yrkesroll. Yrkesrollen var väldigt viktig och flera deltagare hade problem med sin identitet utanför yrkeslivet.
Stigma och Självmord
Flertalet av deltagarna i studien menade att huvudanledningen till att de inte begått självmord var att inte tillfoga familjen skada. Några menade att deras tro hindrade dem från att begå
självmord. Det var också vanligt med tankar kring hur ett självmord skulle kunna utföras så att det framstod som en olyckshändelse.
Hög
Nr Författare,
Land, År Tidskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
8 autopsy study.
Att beskriva alla
självmord som begicks på vårdhem i Finland
beaktande de faktorer som förknippas med självmord bland äldre under en tolv månaders period.
Kvalitativ
Studien ingår i National Suicide Prevention Projekt i Finland (Lönnqvist, 1988) där gjordes en psykologisk obduktion på samtliga självmord (1397) i Finland från första april 1987och 31/3 1988.
Aktuell studie har haft tillgångtill all data från den tidigare studien.
Retrospektivt
identifierades diagnoser enligt en strukturerad diagnosmanual på de personer över 60 år boende på vårdhem som begick självmord (12st).
Tolv personer över 60 år boende på sjukhem dog genom självmord under perioden. Resultatet visar att majoriteten av dem led av både psykiatriska och somatiska besvär, tre fjärdedelar av dem led av depression, där endast en tredjedel hade diagnostiserats med depression innan
självmordet. En fjärdedel led av djup depression varav ingen erhöll adekvat behandling vid tiden för självmordet. Alkoholberoende och missbruk rapporterades i en fjärdedel av fallen. Två av tolv offer hade en psykiatrisk konsultation under de sista tre månaderna.
Medel
Nr
Författare,
Land, År Tidskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
9
Tadros, G. &
Salib, E.
Storbritannien 2007
International Journal of Geriatric Psychiatry Elderly suicide in primary care.
Undersöka vilken typ av ohälsa personerna sökt sin allmänläkare för och hur långt före sitt självmord det skedde och att jämföra äldre (65+) och yngre.
Kvantitativ Metod
Detaljer från konstaterade självmordsfall
inhämtades från rättsläkarens
obduktionsprotokoll i Birmingham och Solihull i UK mellan åren januari 1995 och december 1999.
Äldre personer hade mer fysiska sjukdomar och var mer benägna att söka sin allmänläkare 6 månader före sitt självmord än yngre personer.
De vanligaste orsakerna till att de äldre kontaktade vården var depression och
smärtproblematik, bland äldre var dessa problem lika vanliga, 28 % vardera. Oro och
sömnproblem var även de signifikant vanligare bland äldre.
Medel
Nr Författare,
Land, År Tidskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
10 Suicide in the Elderly:
Characteristics of Suicide Attempters 70 Years and Older and a General Population Comparison Group.
Att identifiera faktorer som kan sammankopplas med självmordsförsök bland personer 70 år och äldre.
Kvalitativ metod 103 fall inkluderades i studien. Urvalet skedde på fem sjukhus i västra Sverige under tiden 2003 - 2006. Inom ett snitt av elva dagar efter
självmordsförsöket utfördes intervjuer med patienterna.
Randomiserad jämförelsegrupp.
Studien påvisar lägre utbildningsnivå och större antal ensamma bland de som gjort
självmordsförsök än bland den övriga
befolkningen. En tredjedel hade tidigare gjort självmordsförsök och hälften hade tidigare i livet erhållit psykiatrisk behandling. Vid
självmordsförsöket hade två tredjedelar en djupare form av depression, i
normalbefolkningen var andelen 6 %. Mildare depression var också vanligt bland de som försökte begå självmord, 23 % att jämföra med 11 procent i befolkningen. 58 % av de som gjort självmordsförsök upplevde sin situation som hopplös och en känsla av ensamhet var vanligare än bland befolkningen i stort.
Hög
BILAGA C Granskningsmall för kvalitativa artiklar
Granskningsmall för kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar, modifierad efter Willman, Stoltz, & Bahtsevanis (2006) original i Evidensbaserad omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod. Max 14p
Beskrivning av studien:
Tydlig avgränsning/ problemformulering? (Ja Nej Vet ej) Patientkarakteristika
Antal:
Ålder:
Man/kvinna:
Är kontexten presenterad? (Ja Nej Vet ej) Etiskt resonemang? (Ja Nej Vet ej) Urval
- Relevant? (Ja Nej Vet ej) - Strategiskt? (Ja Nej Vet ej) Metod för
- Urvalsförfarande tydligt beskrivet? (Ja Nej Vet ej) - Datainsamling tydligt beskriven? (Ja Nej Vet ej) - Analys tydligt beskriven? (Ja Nej Vet ej)
Giltighet
- Är resultatet logiskt, begripligt? (Ja Nej Vet ej) - Råder datamättnad? (Ja Nej Vet ej)
- Råder analysmättnad? (Ja Nej Vet ej) Kommunicerbarhet
- Redovisas resultatet klart och tydligt? (Ja Nej Vet ej) - Redovisas resultatet till en teoretisk
referensram? (Ja Nej Vet ej) Genereras teori? (Ja Nej Vet ej) Huvudfynd
Vilket/-n fenomen/ upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/ analys adekvat?
Sammanfattande bedömning av kvalitet Bra Medel Dålig
Kommentar………
………
……….
Granskare (sign.) ………. II
BILAGA D Kvalitetsgranskning för kvantitativa artiklar
Granskningsmall för kvalitetsgranskning av kvantitativa artiklar, modifierad efter Willman, Stoltz, & Bahtsevanis (2006) original i Evidensbaserad omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod.
Max 12 poäng
Beskrivning av studien Forskningsmetod:
Patientkarakteristika: Antal:
Ålder:
Man/kvinna:
Kriterier för exkludering Adekvata exklusioner (Ja Nej) Intervention:
Vad ansåg studien att studera?
Urvalsförfarandet beskrivet? (Ja Nej) Representativt urval? (Ja Nej)
Randomiseringsförfarande beskrivet? (Ja Nej Vet ej)
Likvärdiga grupper vid start? (Ja Nej Vet ej) Bortfall
Bortfallsanalysen beskriven? (Ja Nej) Bortfallsstorleken beskriven? (Ja Nej) Adekvat statistisk metod? (Ja Nej) Etiskt resonemang? (Ja Nej) Hur tillförlitligt är resultatet?
Är instrumenten valida? (Ja Nej) Är instrumenten reliabla? (Ja Nej) Är resultatet generaliserbart? (Ja Nej) Sammanfattande bedömning av kvalitet Bra Medel Dålig
Kommentar
………
……….
Granskare (sign.) ………