Sjuksköterskans arbete inom den palliativa vården går bland annat ut på att lindra patientens existentiella och andliga lidande. Sjuksköterskorna bör ha en kunskap om hur hen kommunicerar med patienter inom palliativ vård. Och där efter utformar
individuella lösningar utifrån patientens andliga och existentiella behov. Utan kunskap föreligger risk att sjuksköterskor är osäkra inför patientens andliga och existentiella frågor. Genom reflektion blir sjuksköterskor uppmärksamma på sina känslor. Med hjälp av reflektion kan de även ta emot andras kunskap och på så vis få ny kunskap. Det medför att sjuksköterskor lättare kan känna sig trygga i sitt arbete och genom att få andras kunskap skapar de även nya tankesätt. Författarna anser att det behövs mer forskning angående sjuksköterskan upplevelse av patientens andliga och existentiella behov då det har varit svårt att hitta uppdaterad evidens inom ämnet. Forskningen är av betydelse för att sjuksköterskorna ska få kunskap om hur de kan stödja patienten med hens andliga och existentiella behov.
10 Referenser
Andreassen Devik, S., Enmarker, I. & Hellzen, O. (2013). When expressions make impressions – Nurses´narratives about meeting severely ill patients in home nursing care: A phenomenological- hermeneutic approach to understanding. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, vol 8. doi:
10.3402/qhw.v8i0.21880.
Anderson, N. E., Kent, B. & Owens, G. (2015). Experiencing patient death in clinical practice: Nurses’ recollections of their earliest memorable patient death. International Journal of Nursing Studies, 52(3), 695-704. doi:org/10.1016/j.ijnurst2014.12.005
Arman, M. (2012). Lidande. I L. Wiklund Gustin& I. Bergbom (Red),
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s.185-197). Lund: Studentlitteratur.
Arman, M. & Rehnsfeldt, A. (2006). Vårdande som lindrar lidande - Etik i vårdandet.
Stockholm: Liber.
Axelsson, B. (2016). Palliativ medicin i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Bai, M. & Lazenby, M. (2014). A systematic review of associations between spiritual well- being and quality of life at the scale and factor levels in studies among patients with cancer. Journal of palliative medicine, vol 18,286-298. doi:
10.1089/jpm.2014.0189.
Beck-Friis, B. & Jakobsson, M. (2012). Hemsjukvård- också i livets slutskede. I P.
Strang & B. Beck-Friis (Red), Palliativ medicin och vård (s.169-178). Stockholm:
Liber.
Bollig, G., Rosland, J. H., Schmidt, G. & Heller, A. (2015). Ethical challenges in nursing homes- staffs opinions and experiences with systematic ethics meetings with participation of residents relatives. Scandinavian journal of caring Sciences,vol 29, 810-823. doi: 10.111/scs.12213
Bowling, A. (2014). Research Methods in Health; Investigating Health and Health Services. Maidenhead: Open University Press.
Boyd, D., Merkh, K., Rutledge, D & Randall, V. (2011). Nurses perceptions and experiences with end- of-life communication and care. Oncology Nursing Forum, vol 38, 229-239. doi: 10.1188/11.ONF.E229-E239.
Brattgård, D. (2012). Konsten att dö- etiska och palliativa aspekter. I P. Strang & B.
Beck-Friis (Red), Palliativ medicin och vård (s. 67-79). Stockholm: Liber.
Brännström, M. (2007). Ett liv i berg och dalbana. Hämtat 15 september, 2017 frånhttp://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:140000/FULLTEXT01.pdf Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa Och Vårdande: I Teori Och Praxis.
Stockholm: Natur & Kultur.
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod. Från ide till examination inom omvårdnad (s.163-173). Lund:
Studentlitteratur.
Erichsen, E., Danielsson, E. & Friedrichsen, M. (2010). A phenomenological study of nurses understanding of honesty in palliative care. Nursing Ethics, vol 1, 39-50. doi:
10.1177/0969733009350952.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB.
Forsberg, C. & (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur &
Kultur.
Friedrichsen, M. (2013). Språkets och samtalets betydelse. I B. Andershed, B.-M., Ternestedt& C. Håkanson (Red), Palliativ vård. Begrepp & perspektiv i teori och praktik (s. 432-442). Lund: Studentlitteratur.
Fürst, C. J. & Edenbrandt, C.-M. (2013). Palliativ vård - på väg mot en ökad kunskapsbas. Läkartidningen, 110(45), 1981-1983.
Giske, T., & Cone, P. (2015). Discerning the healing path – how nurses assist patient spirituality in diverse health care settings. Journal of Clinical Nursing, 24(19-20), 2926-2935. DOI: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jocn.12907
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, vol24(2),105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Helsingforsdeklaration (2008). Hämtad 31 September, 2017 från http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/
Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red),
Vetenskaplig teori och metod. Från ide till examination inom omvårdnad (s.129-137).
Lund: Studentlitteratur.
Hewison, A., Badger, F., Clifford, C. & Thomas, K. (2009). Delivering ‘Gold Standards’ in end-of-life care in care homes: a question of teamwork? Journal of Clinical Nursing, vol 18, 1812–1815.doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.02785
Holmdahl, S., Sävenstedt, S. & Imoni, R. (2014). Parenteral nutrition in home-based palliative care: Swedish district nurses experiences. Scandinavian journal of caring Sciences,vol 28, 89-96. doi: 10.1111/scs.12038
ICN etisk kod för sjuksköterskor (2014) hämtad 2017-11-07 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf Josefsson, K. & Ljung, S (2010). Sjuksköterskans roll I hemsjukvården. I E.
Drevenhorn (Red), Hemsjukvård (s.15-31). Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, E. M (2013). Kategoriserad annorlundahet. I B. Andershed, B.-M., Ternestedt
& C. Håkanson (Red), Palliativ vård. Begrepp & perspektiv i teori och praktik (s. 71-89). Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, M., Karlsson, C., Barbosa da Silva, A., Berggren, I. & Söderlund, M. (2013).
Community Nurses ‘experiences of ethical problems in end-of-life care in patient´s own home. Scandinavian Journal of Caring Sciences, vol 27(4), 831-838.
doi:10.1111/j.1471-6712.2012.01087.
Keall, R., Clayton, J., & Butow, P. (2014). How do A ustralian palliative care nurses address existential and spiritual concerns? Facilitators, barriers and strategies. Journal
of Clinical Nursing, 23(21-22), 3197-3205. DOI:
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jocn.12566
Kruzinga, R, Helmich, E, Schilderman, J. B.A.M., Scherer-Rath, M. & Van Laarhoven, M. (2016). Professional identity at stake: a phenomenological analysis of spiritual counselors experiences working with a structured model to provide care to palliative cancer patients. Support Care Cancer, vol 24(7),111–3118. doi: 10,1007/s00520-016-3115-4.
Le May, K. & Wilson, K. G. (2008). Treatment of existential distress in life threatening illness: A review of manualized interventions. Clinical Psychology Review, vol 28, 472-493. doi: org/10.1016/j.cpr.2007.07.013.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M.
Granskär& B. Höglund- Nielsen (Red), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.187-201). Lund: Studentlitteratur.
Lopes, M. E. L, Fernandes, M. A., Santos Platel, I. C., Meirelles, Moreira, M. A. D., Souto Duarte, M. C. & Costa, T. F. (2013). Palliative care: Understanding of the Assistant nurses. Journal of nursing up of line, vol 7,168-175.doi: 10.5205/reuol.3049-24704-LE.0701201323.
Metzger, M., Norton, S.-A., Quinn, G.-R. & Gramling, R. (2013). Patient and family member’s perceptions of palliative care in heart failure. Heart & Lung: The Journal of Acute and Critical Care, vol 42(2), 112-119. doi:10.1016/j.hrtlng.2012.11.002
Milberg, A. (2013). Känslan av sammanhang. B.-M. Ternestedt & C. Håkanson (Red), Palliativ vård. Begrepp & perspektiv i teori och praktik (s. 248- 258). Lund:
Studentlitteratur.
Milberg, A., Wåhlberg, R., Jakobsson, M., Olsson, E‐C., Olsson, M., & Friedrichsen, M. (2012). What is a ‘secure base’ when death is approaching? A study applying attachment theory to adult patients' and family members' experiences of palliative home care. Psycho‐Oncology, 21(8), 886-895. doi:10.1002/pon.1982
Natan, M.-B., Garfinkel, D. & Shachar, I. (2010). End-of-life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff. European Journal of Oncology Nursing, 14(4), 299- 303. doi:10.1016/j.ejon.2010.05.002.
Polit, D. F., & Beck, C. (2012). Nursing research; Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Priebe, G. & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod. Från ide till examination inom omvårdnad (s.31-50). Lund:
Studentlitteratur.
Shaw, J., Kearney, C., Glenn, B., & McKay, S. (2016). Interprofessional team building in the palliative home care setting: Use of a conceptual framework to inform a pilot evalution. Journal of Interprofessional Care, 30 (2), 262-264.
doi10.3109/13561820.2015.1115395
Sandberg, H. (2014). Sjuksköterskans samtal- professionalitet och medmänsklighet.Lund: Studentlitteratur.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund:
Studentlitteratur.
Scanlan, K. (2016). Psychosocial perspectives on end of life care. Journal of Social Work Practice, vol30, 139-154.doi: org/10.1080/02650533.2016.1168381
Seah, S.T. A., Mok, Y. K., Chong, K P., Tan, H. N, Kalachelvi, A. & Wu, H. Y.(2014).
Non-cancer palliative care: Experience and challenges faced in a palliative program from Singapore. Progress in Palliative Care, vol 22, 20-25.doi:
lo.ll79/l74329lXl3Y.0000000054.
Shaw, J., Kearney, C., Glenns, B. & Mc Kay, S. (2016). Interprofessional team building in the palliative home care setting: Use of a conceptual framework to inform a pilot evaluation. Journal of interprofessionell Care. 2016, vol 30, 262–264.
doi.org/10,3109/13561820.2015,1115395
Socialstyrelsen (2016). Nationellt vårdprogram palliativ vård i livets slutskede. Hämtad 25 oktober, 2017 från http://media.palliativ.se/2017/01/V%C3%A5rdprogram.pdf Socialstyrelsen (2016). Palliativ vård i livets slutskede. Hämtad 10 oktober, 2017, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20396/2016-12-3.pdf Socialstyrelsen (2007). Forskning som speglar vården i livets slutskede.
Sammanställning av aktuell forskning. Hämtad 10 oktober, 2017
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9185/2007-123-13_200712313.pdf
SOSFS (2011:7). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling. Hämtad 15 september, 2017 från Socialstyrelsen
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18374/2011-6-26.pdf Stadjduhar, K., Thorne, S., McGiunness, L. & Kim-Sing, C. (2010). Patient perceptions of helpful communication in the context of advanced cancer. Journal of Advanced Nursing, vol 13-14, 2039-2047. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.03158.x
Strang, P. (2015). Palliativ vård inom äldreomsorgen. Höganäs: Vårdförlaget.
Strang, P. & Strang. S. (2012). Existentiell smärta - ett sjukvårdsperspektiv. I P. Strang
& B. Beck-Friis (Red). Palliativ medicin och vård (s. 50-53). Stockholm: Liber.
Strandberg, G. (2013). Autonomi och beroende. I B. Andershed, B.-M., Ternestedt & C.
Håkanson (Red), Palliativ vård. Begrepp & perspektiv i teori och praktik (s. 193-222).
Lund: Studentlitteratur.
Ternestedt, B.-M. & Andershed, B. (2013). Den palliativa vårdens utveckling. I B.
Ternested & C. Håkanson (Red), Palliativ vård: begrepp & perspektiv i teori och praktik (s.103-116). Lund: Studentlitteratur.
Ternestedt, B.- M. & Österlind, J. (2013). De 6S:n – En modell för personcentrerad palliativ vård. I B. Andershed, B.-M., Ternestedt & C. Håkanson (Red), Palliativ vård.
Begrepp & perspektiv i teori och praktik (s. 476-489). Lund: Studentlitteratur.
Tim Wong, W. K. & Ussher, J. (2009). Bereaved informal cancer careers making sense of their palliative care experiences at home. Health and Social Care in the Community, 17(3), 274–282.doi: 10.1111/j.1365-2524.2008.00828.x
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Valen, K., Ytrehus, I., & Grov, E. (2011). Tilnærminger anvendt i nettverksgrupper for kompetanseutvikling i det palliative fagfeltet. Nordic Journal of Nursing Research,vol 31(4), 4-9.
Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskapligforskning. Hämtad10 oktober, 2017 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR
Waldrop, D. P. & Kirkendall, A. M. (2009). Comfort Measures: A Qualitative Study of Nursing Home-Based End of Life Care. Journal of palliative medicine, vol 12, 719-72 .doi: 10.1089=jpm.2009.005
Wilson, O., Avalos, G. & Dowling, M. (2016). Knowledge of palliative care and attitudes towards nursing the dying patient. British Journal of Nursing, 25 (11), 600-605. doi.org/10.12968/bjon.2016.25.11.600
Wu, H. & Volker, D. (2012). Humanistic Nursing Theory: application to hospice and palliative care. Journal of Advanced Nursing, vol 2, 471-479. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05770.x.
Yamagishi, A., Morita, T., Miyashita, M., Ichikawa, T., Akizuki, N., Shirahige, Y., &
Eguchi, K. (2012). Providing Palliative Care for Cancer Patients: The Views and Exposure of Community General Practitioners and District Nurses in Japan. Journal Of Pain And Symptom Management, 43, 59-67. doi:10.1016/j.jpainsymman.2011.03.01