Litteraturöversiktens författare anser att inte finns tillräckligt med forskning kring hur patienter med psykisk ohälsa upplever hälso- och sjukvårdspersonalens attityder inom den somatiska vården medan det finns mycket forskning om sjuksköterskans upplevelse av att ta hand om denna patientgrupp. När det gäller patientens upplevelse finns en del forskning gjord inom den psykiatriska vården men mer forskning kring patienternas upplevelser inom den somatiska vården behöver göras. Då de flesta studier som gjorts visade att patienterna upplevt negativa attityder vore det även värdefullt att göra studier med fokus på deras positiva erfarenheter och vad som leder till att patienten upplever mötena i hälso- och
sjukvården som positiva. Psykisk ohälsa är idag ett folkhälsoproblem och därför är det av stor vikt att mer forskning görs inom detta område för att få en ökad förståelse.
Referenser
*Akhavan, S., & Tillgren, P. Client/patient perceptions of achieving equity in primary health care: a mixed methods study. International Journal of Equity in Health, 14(65), 1-12.
doi:10.1186/s12939-015-0196-5
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170-177.
*Björk-Brämberg, E., Torgerson, J., Norman Kjellström, A., Welin, P., & Rusner, M. (2018). Access to primary and specialized somatic health care for persons with severe mental illness: a qualitative study of perceived barriers and facilitators in Swedish health care. BCM Family
Practice, 19(12), 1-11. doi:10.1186/s12875-017-0687-0
*Cranwell, K., Polacsek, M., & McCann, T-V. (2016). Mental health consumers’ with medical co-morbidity experience of the transition through tertiary medical services to primary care. International Journal of Mental Health Nursing, 25, 127-135.
doi:10.1111/inm.12174
*Digel-Vandyk, A., Young, L., Macphee, C., & Gillis., K. (2017). Exploring the Experiences of Persons Who Frequently Visit the Emergency Department for Mental Health-Related Reason. Qualitative Health Research, 28(4) 587–599. doi:10.1177/1049732317746382.
Diskrimineringsombudsmannen. (2019). Vad är diskriminering? Hämtad 17 mars, 2019, från http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats -
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 133-144). Lund:
Studentlitteratur
Folkhälsomyndigheten. (2018). Folkhälsopolitiska mål. Hämtad 21 mars, 2019, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/folkhalsopolitiska-mal/
Folkhälsomyndigheten. (2018). Nedsatt psykiskt välbefinnande. Hämtad 30 januari, 2019, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans- utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/
Folkhälsomyndigheten. (2019). Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige: Hur är den psykiska
hälsan fördelad och vad beror det på? (Artikelnummer 18112). Hämtad 5 mars, 2019, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6db68e38e372406aab877b4669736eec/o jamlikhet-psykisk-halsa-sverige-kortversion.pdf
*Gaillard, M L., Shattell, M-M., & Thomas, P S. (2009). Mental Health Patients’ Experiences of Being Misunderstood. Psychiatr Nurses Assoc, 15(3), 191-199. doi:10.1177/1078390309336932
Globalamalen (u.å). Hälsa och välbefinnande. Hämtad 20 mars, 2019, från https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/
Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Happell, B., Ewart B, S., Bocking, J., Platania-Phung, C., & Stanto, R. (2016). ‘That red flag on your file’: misinterpreting physical symptoms as mental illness. Journal of Clinical
Nursing, 25, 2933–2942. doi:10.1111/jocn.1335.
*Harangozo, J., Reneses, B., Brohan, E., Sebes, J., Csukly, G., López-Ibor, JJ., Sartorius, N., Rose, D., & Thornicoft, G. (2014). Stigma and discrimination against people with
schizophrenia related to medical services. International Journal of Social Psychiatry, 60(4), 359-366. doi:10.1177/0020764013490263
Herlofson, J., & Ekselius, L. 2016. Introduktion till boken. I J. Herlofson., L. Ekselus., A. Lundin., B. Mårtensson., & M. Åsberg (Red.), Psykiatri (s. 21-27). Lund: Studentlitteratur AB.
Janusinfo. (2019). Etiska principer. Hämtad 7 maj, 2019, från Janusinfo,
https://www.janusinfo.se/nationelltordnatinforande/saarbetarvi/arkiv/etiskaprinciper.5.4771a b7716298ed82ba97f62.html?fbclid=IwAR3L-hi_tfOVl0zNBK69bWQUXvr-
OvaatjacpgJ4OAdupUUeF5kn3DMgZ0Y
Karlsson, E-K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 95-113). Lund: Studentlitteratur AB.
*Lawn, S., & McMahon, J. (2015). Experiences of care by Australians with a diagnosis of borderline personality disorder. Journal of Psychaitric and Mental Health Nursing,22, 510-
521. doi:10.1111/jpm.12226
*McCabe, M., & Leas, L. (2008). A qualitaitve study of primary health care access, barriers and satisfaction among people with mental illness. Psychology, Health & Medicine, 13(3), 303-312. doi:10.1080/13548500701473952
McCance, T., & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 81-110). Stockholm: Liber AB.
*Morgan, A., Reavley, N., Jorm, A., & Beatson, R. (2016). Experiences of discrimination and positive treatment from health professionals: A national survey of adults with mental health problems. Austalian & New Zealand Journal of Psychiatry, 50(8), 754-762. doi:10.1177/0004867416655605
Pagliarini-Waidman, M-A., Marcon, S-S., Pandini, A., Botura-Bessa, J., & Paiano., M. (2012). Nursing care for people with mental disorders, and their families, in Primary Care.
Acta Paulista de Enfermagem, 25(3), 346-351.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). NURSING RESEARCH: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (9. uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
*Roberge, P., Hudon, C., Pavilanis, A., Beaulieu, M-C., Benoit, A., Brouillet, H., Boulianne, I., De Pauw, A., Frigon, S., Gaboury, I., Gaudreault, M., Girard, A., Giroux, M., Grégoire, É., Langlois, L., Lemieux, M., Loignon, C., & Canasse, A. (2016). A qualitative study of
perceived needs and factors associated with the quality of care for common mental disorders in patients with chronic diseases: the perspective of primary care clinicians and patients. BMC Family Practice, 134(17), 1-14. doi:10.1186/s12875-016-0531-y
Rojas-Vistorte, A., Ribeiro, W-S., Jaen, D., Jorge, M., Evans-Lacko, S., & de Jesus Mari, J. (2018). Stigmatizing attitudes of primary care professionals towards people with mental disorders: A systematic review. The International Journal of Psychiatry in Medicine, 53(4), 317-338. doi: 10.1177/0091217418778620
*Ross, L., Vigod, S., Wishart, J., Waese, M., Dean Spence, J., Oliver, J., Chambers, J., Anderson, S., & Shields, R. (2015). Barriers and facilitators to primary care for people with mental health and/or substance use issues: a qualitative study. BMC Family Practice,
16(135), 1-13. doi:10.1186/s12875-015-0353-3
Schluter, J., Seaton, P., & Chaboyer, W. (2011). Understanding nursing scope of practice: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 48(10), 1211-1222.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2011.03.004
SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Hämtad 25 mars, 2019, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad 28 mars, 2019, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2014:821. Patientlagen. Hämtad 17 mars, 2019, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 30 januari, 2019, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Socialstyrelsen (2017). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Hämtad 31 januari, 2019, från
Socialstyrelsen. (2018). Stöd till riktande insatser inom området psykisk hälsa. (Artikelnummer 2018-5-14). Hämtad 31 januari, 2019, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20970/2018-5-14.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 30 januari, 2019, från Svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 25 april, 2019, från Svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 4 februari, 2019, från Svensk sjuksköterskeförening,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
*Sweeney, A., Gillard, S., Wykes, T., & Rose, D. (2015) The role of fear in mental health service users’ experiences: a qualitative exploration. Psychiatry Psychiatr Epidemiol, 50, 1079–1087, doi:10.1007/s00127-015-1028-z
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till
examination inom omvårdnad (s. 481-496). Lund: Studentlitteratur AB.
New Zealand population with serious mental illness. Journal of primary health care, 6(1), 7– 16. doi:10.1071/HC14007
WHO. (2013). Comprehensive mental health action plan 2013-2020. Hämtad 31 januari, 2019, från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/89966/9789241506021_eng.pdf;js essionid=DF03C639EE364A02376F1AFF86059A54?sequence=1
WHO. (u.å). World Mental Health Day 2017. Hämtad 20 mars, 2019, från https://www.who.int/mental_health/world-mental-health-day/2017/en/
Wiklund. G., L., & Lindwall, L. (2012). Phil Barkers tidvattenmodell – ett sökande efter personen. I Omvårdnadsteorier i klinisk praxis (s. 39-72). Stockholm: Natur & Kultur.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
World Medical Association. (2018). WMA declaration of Helsinki- ethical
principles for medical research involving human subjects. Hämtad den 29
maj, 2019, från Word Medical Association,
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/
*Yuksel, U., Bingol, F., & Oflaz, F. (2014). ‘Stigma: the cul-de-sac of the double bind’ the perspective of Turkiye; a phenomenological study. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 21, 667–678. doi:10.1111/jpm.1210
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 57-79). Lund: Studentlitteratur AB.