Vidare forskning inom området behövs då T2DM är en global progressiv sjukdom i världen och patientens upplevelse av livskvalitet vid nydiagnostiserad T2DM utgör en central del i hanterandet av sjukdomen. Ytterligare forskning behövs även för att utveckla och förbättra distriktsköterskans förhållningssätt till patienter med T2DM, så att en tryggare vård kan ges. Detta uppnås genom att distriktsköterskan ökar den kliniska kunskapen av att leva med T2DM och motiverar patienten till att utöva livsstilsförändringar. I denna studie intervjuades tio deltagare, för framtida forskning kan en mera omfattande studie utföras, med ökat antal deltagare eller en mera djupgående intervju med patienten. Detta för att öka studiens trovärdighet och bidra till en djupare förståelse av patientens upplevelse av livskvalitet vid nydiagnostiserad T2DM. Under denna studie har flertalet frågor framkommit som
34
är i behov av vidare forskning. Förslagsvis vidare forskning med inriktning på genus för att forska om könsskillnader i upplevelsen av livskvalitén vid T2DM existerar. Det vore även av intresse att jämföra om det finns några skillnader i upplevelsen av livskvalitén hos nydiagnostiserade patienter gentemot patienter som levt med T2DM en längre tid.
35
Referenser
Ahlin, K., & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes – a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of
Primary Health Care, 30 (1), 41-47.
Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., & Lehuluante, A. (2014). Patient-centred care in type 2 diabetes – an altered professional role for diabetes specialist nurses.
Scandinavian Journal of Caring Science, 28, 675-682. doi:10.1111/scs.12092
Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H., & Hildingh, C. (2014). Patients’ experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. Biomedcentral Nursing, 13 (13), 1-7. doi:10.1186/1472-6955- 13-13
Carnevali, D. (1990). Omvårdnadsdiagnostik. Arlöv Almqvist & Wiksell Läromedel AB.
Carnevali, D., & Durand Thomas, M. (1993). Diagnostic Reasoning and
Treatment Decision Making in Nursing. Philadelphia J.B. Lippincot Company.
Carnevali, D. (1999). Handbok I omvårdnadsdiagnostik. Stockholm Liber AB. Chiu, CJ., & Wray, LA. (2011). Gender differences in functional limitations in adults living with type 2 diabetes: biobehavioral and psychosocial mediators.
Annals of behavioral medicine 41 (1), 71-82.
Chung, JO., Cho, DH., Chung, DJ., & Chung, MY. (2012). Assessment of Factors Associated with the Quality of Life in Korean Type 2 Diabetic Patients. Internal
Medicine, 52, 179-185. doi:10.2169/internalmedicine.52.7513
Codex. (2014). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet. Hämtad: 06-10-14 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Cummings, DM., Lutes, LD., Lettlewood, K., DiNatale, E., Hambidge, B., & Schulman, K. (2013). EMPOWER: A randomized trial using community health workers to deliver a lifestyle intervention program in African American women with Type 2 Diabetes: Design, rationale, and baseline characteristics.
36
Da Costa Daniele, T., De Bruin, VM., De Oliveria, DSN., Pompeu, CMR., Costa E Forti, A. (2012). Associations among physical activity, comorbidities, depressive symptoms and health-related quality of life in type 2 diabetes. Arq Bras
Endocrinol Metab, 57 (1), 44-50. doi:10.1590/S0004-27302013000100006
Distriktssköterskeföreningen i Sverige. (2008). Kompetensbeskrivningen för
specialistsjuksköterska. Distriktssköterska. AB Danagårds Grafiska.
Edwall, LL., Danielson, E., & Öhrn, I. (2010). The meaning of a consultation with the diabetes nurse specialist. Scandinavian Journal of Caring sciences, 24, 341- 348. doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00726.x
Graneheim, UH., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Ha, M., Hu, J., Petrini, MA., & McCoy, TP. (2014). The Effects of an Educational Self-Efficacy Intervention on Osteoporosis Prevention and Diabetes Self- Management Among Adults With Type 2 Diabetes Mellitus. Biological Research
for Nursing, 16 (4), 357-367. doi:10.1177/1099800413512019
Henricson, M (Red.). (2012). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till
examination inom omvårdnad (uppl. 1:4.). Lund Studentlitteratur.
Hilding, A., Shen, C., & Östensson, G. (2015). Social network and development of prediabetes and type 2 diabetes in middle-aged Swedish women and men.
Diabetes Research and Clinical Practice, 107, 166-177. doi:10.1016/j.diabres.2014.09.057
Hood, G., Huber, J., Gustaffson, U., Scrambler, S., Asimakopoulou, K. (2009). ´With age comes wisdom almost too late´: older adults´experiences of T2DM. Eur
Diabetes Nursing, 6 (1), 23-28. doi:10.1002/edn.128
International Council of Nursing. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Rev.utg.). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad: 24-09-14 http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-
37
International Diabetes Federation (IDF). (2015). Signs and symptoms of diabetes. Hämtad: 13-01-16 http://www.idf.org/signs-and-symptoms-diabetes
Johansson, K., Almerud Österberg, S., Leksell, J., & Berglund, M. (2015). Manoeuvring between anxiety och control: Patients’ experience of learning to live with diabetes: A lifeworld phenomenological study. International Journal of
Qualitative Studies on Health and Well-being. 10, 1-10.
doi:10.3402/qhw.v10.27147.
Kneck, Å., Klang, B., & Fagerberg, I. (2011). Learning to live with ilness: experiences of persons with recent diagnoses of diabetes mellitus. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 25 (3), 558-566 doi: 10.1111/j.1471-
6712.2010.00864.x
Lawton, J., Peel, E., Parry., Araoz, G., & Douglas, M. (2004). Lay perceptions of type 2 diabetes in Scotland: bringing health services back in. Social Science &
Medicine, 60, 1423-1435. doi:10.1016/j.socscimed.2004.08.013
Lawton, J., Rankin, D., Peel, E., & Douglas, M. (2009). Patients’ perceptions and experiences of transitions in diabetes care: a longitudinal qualitative study. Health
Expectations, 12 (2), 138-148. doi:10.1111/j.1369-7625.2009.00537.x
Malpass, A., Andrews, R., & Turner, KM. (2008). Patients with Type 2 Diabetes of making multiple lifestyle changes: A qualitative study. Patient Education and
Counseling, 74, 258-263. doi:10.1016/j.pec.2008.08.018
Macdonald, L., Stubbe, M., Tester, R., Vernall, S., Dowell, T., Dew, K., Kenealy, T., Sheridan, N., Docherty, B., Gray, L., & Raphael, D. (2013). Nurse-patient communication in primary care diabetes management: an exploratory study. BMC
Nursing, 12, 20-30. doi:10.1186/1472-6955-12-20
Mulder, B., Van Belzen, M., Lokhorst, AM., Van Woerkum, C. (2014). Quality assessment of practice nurse communication with type 2 diabetes patients. Patient
Education and Counseling, 98 (2015), 156–161. doi:/10.1016/j.pec.2014.11.006
Nationella Diabetesregistret (NDR). (2015). Årsrapport 2014 års resultat. Hämtad 13-01-16 https://www.ndr.nu/pdfs/Arsrapport_NDR_2014.pdf
38
Ockleford, E., Shaw, RL., Willars, J., & Dixon-Woods, M. (2008). Education and self-management for people newly diagnosed with type 2 diabetes: a qualitative
study of patients’ views. Chronic Illness, 4, 28–37.
doi:10.1177/1742395307086673
Oftedal, B., Karlsen, B., & Bru, E. (2010). Life values and self-regulation behaviors among adults with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 19 (17/18), 2548-2556. doi; 10.1111/j.1365-2702.2010.03243.x
Park, SW., Goodpaster, BH., Lee, JS., Kuller, LH., Boudreau, R., Rekeneire, N., Harris, TB., Kritchevsky, S., Tylavsky, FA., Nevitt, M., Cho, YW., & Newman, AB. (2009). Excessive Loss of Skeletal Muscle Mass in Older Adults With Type 2 Diabetes. Diabetes Care, 32 (11), 1993-1997. doi:10.2337/dc09-0264
Parry, O., Peel, E., Douglas, M., & Lawton, J. (2004). Patients in waiting: a qualitative study of type 2 diabetes patients’ perceptions of diagnosis. Family
Practice, 21 (2), 131- 145. doi:10.1093/fampra/cmh203
Piccinino, L., Griffey, S., Gallivan, J., Doner Lotenberg, L., & Tuncer, D. (2015). Recent Trends in Diabetes Knowledge, Perceptions, and Behaviors: Implications for National Diabetes Education. Health Education & Behavior, 42 (5), 687– 696. doi: 10.1177/1090198115577373
Polit, D.F. & Beck, Tatano Beck, C.T. (2012). Nursing research: Generating and
Assessinf Evidence for Nursing Practice (9th ed.). Philadelphia: Lippincott
Williams & Wilkins.
Redekop, WK., Koopmanschap, MA., Stolk, RP., Rutten, GE., Wolffenbuffel, BH., & Niessen, L. (2002) Health-Related Quality of Life and Treatment Satisfaction in Dutch Patients With Type 2 Diabetes. Diabetes Care, 25, 458-463. doi:10.2337/diacare.25.3.458
Smide, B., & Hörnsten, Å. (2009). People`s reasoning about diagnosis in type 2 diabetes. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, 1, 253-260. doi:10.1111/j.1752-9824.2009.01028.x
Socialstyrelsen (2010). Sjukskrivning vid diabetes mellitus typ 2. Hämtad: 29-09- 14
39
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/diabetes mellitustyp2
Socialstyrelsen (2013). Meddelandeblad: Socialstyrelsens föreskrifter om
bedömningen om egenvård. Hämtad: 07-11-14 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18922/2013-4- 17.pdf
Socialstyrelsen (2014). Nationella riktlinjer för diabetesvård: Stöd för styrning
och ledning Preliminär version. Hämtad: 24-09-14 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-6-19
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2009). Patientutbildning vid
diabetes. Hämtad: 24-09-14
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/patientutbildning_vid_diabete s_fulltext.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2010). Mat vid diabetes.
Hämtad: 24-09-14
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Mat%20vid%20diabetes/Mat_ vid_diabetes_fulltext.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2014). Svårläkta sår vid
behandling: Prevention och behandling. Hämtad: 24-09-14 http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Svarlakta_sar_fulltext.pdf
Svenningsson, I., Marklund, B., Attvall, S., & Gedda, B. (2011). Type 2 diabetes: perceptions of quality of life and attitudes towards diabetes from a gender perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 688-695. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00879.x
Thoolen, BJ., de Ridder, DT., Bensing, JM., Gorter, KJ., & Rutten, GE. (2006). Psychological Outcomes of Patients With Screen-Detected Type 2 Diabetes: The influence of time since diagnosis and treatment intensity. Diabetes Care, 29, 2257- 2262. doi:10.2337/dc06-0617
40
Whiting, DR., Guariguata, L., Weil, C., & Shaw, J. (2011). IDF Diabetes Atlas: Global estimates of the prevalence of diabetes for 2011 and 2030. Diabetes
Research and Clinical Practice, 94, 311-321. doi:10.1016/j.diabres.2011.10.029
Whittemore, R., Chase, S., Mandle, CL., & Callsta Roy, S. (2001). The Content, Integrity, and Efficacy of a Nurse Coaching Intervention in Type 2 Diabetes. The
Diabetes Educator, 27 (6), 887-898. doi: 10.1177/014572170102700614
World Health Organization [WHO]. (1997). WHOQOL Measuring Quality Of
Life. The world health organization quality of life instrument. Hämtad: 24-09-24
http://www.who.int/mental_health/media/68.pdf
World Health Organization. (2015). Diabetes. Hämtad: 13-01-16
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/
World Health Organization [WHO]. (2016). About diabetes. Hämtad: 13-01-16 http://www.who.int/diabetes/action_online/basics/en/index1.html
1
Bilaga 1 – Intervjuguide
Ålder? Kön? Typ av behandling? Diagnostillfälle? Vårdcentral?Kan du berätta om dina upplevelser att leva med typ 2 Diabetes Mellitus? Hur kände du när du fick reda på diagnosen?
Har du behövt göra någon förändring i ditt liv på grund av sjukdomen? Hur skulle du beskriva din livskvalitet efter att du har fått diabetesdiagnosen? Kan du beskriva hur du tycker sjukdomen påverkar det dagliga livet?
Avslutande fråga (Polit & Beck, 2012): Finns det någonting mer du skulle vilja berätta för mig?
Kompletterande frågor;
Kan du utveckla detta lite mer? På vilket sätt?
Vad kände du? Vad menar du? Kan du ge exempel?
1
Bilaga 2 – Informationsbrev till studiedeltagare
Information om en undersökning av hur patienter med en nyligen diagnostiserad diabetes upplever sin livskvalitet.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Diabetes är en vanlig sjukdom i Sverige som kan försämra livskvaliteten. Det är distriktsköterskans uppgift att stötta och motivera dessa patienter i sin sjukdom. Studien är viktig för att distriktsköterskan ska kunna uppmärksamma dessa patienter i ett tidigt skede av sjukdomen. Syftet är att undersöka patienters upplevelser av livskvalitet vid nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus.
Vårt mål är att intervjua 10-14 personer. De som tillfrågas att delta är vuxna personer som har fått sin diabetesdiagnos för maximalt ett år sedan sen och tillhör tre olika vårdcentraler i Värmland.
Du kommer att intervjuas med öppna frågor som ger dig möjlighet att dela med dig av dina upplevelser. Din intervju kommer hållas i ett enskilt rum på vårdcentralen med en av författarna. Samtalet kommer att spelas in på bandspelare och sedan skrivas ner ordagrant av båda författarna. Intervjun beräknas att ta ca en timme och kommer äga rum när det passar dig från och med vecka 33, augusti 2015. Vi kommer kontakta dig från och med vecka 31 för att boka in tid för intervju.
Det som skrivs i studien kommer inte kunna kopplas tillbaka till dig som person. Dina ID-uppgifter kommer vara inlåsta där endast författarna har tillgång till detta material. Allt material kommer förstöras efter studiens slut, inspelad data från din intervju kommer att raderas och identifikationsuppgifterna kommer att sönderstrimlas.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan i Dalarna. Färdigt examensarbete skickas gärna ut till dig som deltagare på begäran. Undersökningen är forskningsetiskt granskad av Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna.
Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga. Karlstad/141008
Carolina Karlsson Linda Willbagge
0703-541872 0733-446877
h14cengs@du.se h14linwi@du.se
Handledarens kontaktinformation akg@du.se
2
Svarstalong
Jag är väl införstådd med studiens syfte och vill härmed delta i studien. Jag förstår att mitt deltagande i studien är frivilligt och att jag när som helt kan avbryta mitt deltagande. Jag förstår att det insamlade materialet från intervjun kommer att förvaras konfidentiellt men att resultatet i studien kommer att publiceras i ett examenarbete.
Denna sida skall skickas underskriven till författarna via brev med medföljande kuvert snarast för kontakt.
Deltagarens signatur
Deltagarens namnförtydligande
Ort och datum
1
Bilaga 3 – Blankett för etisk egengranskning
Projekttitel: Patienters upplever av livskvalitet vid nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus
Student/studenter: Carolina Engström, Linda Willbagge Handledare: Alexandra Eilegård Wallin
Ja Tveksamt Nej
1 Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas, d.v.s. innehåller studien t.ex. barn, personer med nedsatt kognitiv förmåga, personer med psykiska funktionshinder samt personer i beroendeställning i förhållande till den som utför studien (ex. på personer i
beroendeställning är patienter och elever)?
X
2 Innebär undersökningen att informerat samtycke inte kommer att inhämtas (d.v.s. forskningspersonerna kommer inte att få full information om undersökningen och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?
X
3 Innebär undersökningen någon form av fysiskt ingrepp på forskningspersonerna?
X
4 Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt (t.ex. väcka traumatiska minnen till liv)?
X
5 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov)?
X
6 Avser du att behandla känsliga personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?
Med känsliga personuppgifter avses, enligt
Personuppgiftslagen (PuL), uppgifter som berör hälsa eller sexualliv, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse samt medlemskap i fackförening
X
7 Avser du att behandla personuppgifter som avser lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella
tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden, och som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?
1